Gå till innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Amina Manzoor

Så säger forskarna om populära D-vitaminet

D-vitamintabletter är populära. Brist på D-vitamin har kopplats till alla möjliga sjukdomar, men när det testats som behandling har resultaten varit nedslående.
Foto: Shutterstock

Mörkret sänker sig över Sverige, förkylningstiden är här. Många vänder sig till D-vitamintabletter i hopp om att minska trötthet, förkylningar och alla möjliga sjukdomar. 

Men studierna är inte lika övertygande.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Det blir mörkt redan vid femtiden, och värre ska det bli i ytterligare ett par månader innan det vänder. Dags att börja äta D-vitamin, kanske du tänker nu. Du kanske har hört att det är bra mot trötthet, förkylning och lite allt möjligt. Somliga ser nämligen D-vitamin som ett slags mirakelmedel mot alla möjliga sjukdomar och tillstånd.

Helt fel är det inte. D-vitamin är nödvändigt för flera funktioner i kroppen och långvarig brist kan leda till missformat skelett och benuppmjukning. Under sommaren bildas D-vitaminet i huden när vi är ute i solen, men under resten av året får vi i oss det genom maten till exempel genom berikad mjölk och fet fisk. Sedan några år är fler livsmedel berikade med D-vitamin.

Men det räcker inte för alla, och vissa grupper rekommenderas tillskott. I Sverige är det till exempel barn under två år, personer som inte äter fisk, personer som täcker armar, ben och ansikte och personer över 75 år. 

Det pågår en vetenskaplig diskussion om många fler på våra breddgrader har för låga D-vitaminnivåer och skulle ha nytta av tillskott, men forskarna är långt ifrån överens. 

Förespråkarna hänvisar gärna till de många studier som har visat ett samband mellan låga D-vitaminnivåer i kroppen och ökad risk för till exempel cancer, depression, hjärtkärlsjukdomar, för att bara nämna några. Men studierna är gjorda på ett sådant sätt att man inte kan säga om det är D-vitaminnivåerna som orsakar sjukdomen eller om de bara är symtom på sjukdomen.

Evidensen verkar i nuläget kunna sammanfattas med att det är dåligt med låga D-vitaminnivåer, och farligt med för stora mängder

Studier där människor slumpas till behandling eller till placebo ger säkrare kunskap, men när de har gjorts har resultaten varit nedslående. En stor amerikansk studie fann till exempel ingen minskad risk för cancer eller hjärtkärlsjukdomar. En stor sammanställning av studier fann inte heller några övertygande belägg för D-vitamin mot ett stort antal sjukdomar.

Det har dock funnits en viss förhoppning om att D-vitamintillskott kan minska risken för förkylningar och luftvägsinfektioner. Men även där har evidensen varit svag och ifrågasatt. 

Och under pandemin fick den hypotesen ännu en törn. Eftersom flera studier sett ett samband mellan låga D-vitaminnivåer och ökad risk för svår covid-19 ville flera forskargrupper testa om tillskott kunde minska risken. 

Norrmännen vände sig till tran, eller torskleverolja. Många norrmän tar redan tran eftersom det är rikt på bland annat omega 3 och D-vitamin. En stor randomiserad studie och många månader senare kunde man dock konstatera att tillskottet inte minskade risken för infektion, svår covid-19 eller andra luftvägsinfektioner. Inte heller en brittisk studie kunde visa någon minskad risk med tillskott hos personer med låga D-vitaminnivåer.

Evidensen verkar i nuläget kunna sammanfattas med att det är dåligt med låga D-vitaminnivåer, och farligt med för stora mängder. Men nyttan med tillskott, för den som inte har en brist, verkar osäker. 

Spelar det någon roll? Norrmännen lär fortsätta med tran, försäljningen av D-vitamintabletter lär fortsatt vara hög och forskare lär fortsätta leta efter nyttoeffekter med D-vitamintillskott för allmänheten. Var och en blir salig på sin sak. Men det behövs mer övertygande studier för att jag ska bli det av D-vitamin.