Amina Manzoor
Det var strax före jul som jag första gången reagerade kraftigt på nötter. Jag var sex år och fick en bit knäck på ett kalas. I knäckbiten gömde sig en bit hasselnöt, och bara några minuter efter att jag hade ätit upp den började jag må dåligt. Jag kräktes och ögonen svullnade.
Efter detta utreddes jag för matallergier. Pricktestet visade att jag bland annat var allergisk mot trädnötter. På den del av armen där de hade testat jordnötter, som inte är en nöt utan en baljväxt, framträdde en ilsket röd svullnad. Läkaren berättade att jag var mycket allergisk mot jordnötter, och att vi inte längre fick ha dem hemma. Jag kunde reagera bara det fanns jordnötsspår i luften fick jag höra.
Sedan dess har jag varit orolig och vaksam mot alla sorters nötter och jordnötter. Främst mot odeklarerade jordnötter i maten, men också för att det ska finnas en skål med nötter på en fest eller att någon ska öppna en påse jordnötter på ett flyg.
Ett par gånger har jag råkat få i mig små mängder jordnötter, vilket lett till anafylaxi och besök på akuten. Men det har visat sig att rädslan för den luftburna jordnötsallergin var överdriven.
För några år sedan hade jag fått i uppdrag att skriva om matallergier. Det hade nämligen kommit nya studier där man kunde minska risken för jordnötsallergi genom att ge barn små mängder jordnötter. Då kom jag i kontakt med barnallergiläkaren och forskaren Caroline Nilsson. Hon hade gjort provokationsstudier där jordnötsallergiska barn fick sitta på en halvmeters avstånd från en skål med jordnötter under en halvtimme. Av 84 barn reagerade bara två, de fick lite kliande röda ögon. Det viktigaste: Ingen fick en svår allergisk reaktion.
Men jag får inte längre en oro i bröstet om jag känner den distinkta lukten av jordnötter
Det finns fler studier som pekar i samma riktning, och det är ovanligt överlag med luftburna matallergier, enligt en kunskapsöversikt från Livsmedelsverket. Många av rapporterna där människor reagerat på nötter i luften utgår från deras egna berättelser. Det finns alternativa förklaringar, som att kroppen dras i gång av oron.
Den här insikten har förbättrat mitt liv. Jag är fortfarande mycket vaksam på eventuella nötter och jordnötter i maten, en kraftig allergisk reaktion med andningssvårigheter är inget jag vill råka ut för igen. Den kan också vara dödlig och behöver tas på allvar. Men jag får inte längre en oro i bröstet om jag känner den distinkta lukten av jordnötter.
Alla reagerade inte som jag. Jag fick många upprörda mejl efter att min artikel publicerats, de ansåg att jag förringade deras allergi.
Det är nu flera år sedan, men inte mycket verkar ha hänt. I Studio Ett häromveckan berättade Caroline Nilsson om sina och internationella forskningsresultat: eventuella allergiska reaktioner på jordnötter i luften blir inte farliga. I samma program berättade en allergiker att hon fortsatt känner sig orolig, vem ska hon lita på när hennes läkare sagt en annan sak? Ibland tar det tid innan nya forskningsresultat får genomslag i sjukvården.
Under tiden behövs ökad förståelse. Förståelse hos de som inte är allergiska att rädslan kan vara mycket stark, och förståelse hos allergiker att de inte behöver vara så rädda för nötter i samma rum.