Amina Manzoor
För snart ett år sedan nämndes tonåringen Emily Whiteheads namn i många amerikanska medier. Hon firade tio år som cancerfri. Det i sig är ingenting extraordinärt, många överlever den form av blodcancer hon drabbats av, akut lymfatisk leukemi. Men cellgiftsbehandlingarna fungerade inte, hennes cancer hade kommit tillbaka och hon var i ett mycket dåligt skick. Hon var döende.
Hennes läkare hade hört talas om en experimentell behandling, CAR-T, som hade varit framgångsrik för tre vuxna med kronisk lymfatisk leukemi och bestämde sig för att testa den på sexåriga Emily. Det fungerade bättre än någon vågat hoppas på, Emilys cancer försvann och har inte synts till på mer än tio år.
I dag är CAR-T en etablerad behandling mot bland annat leukemi, men det pågår mycket forskning för att se om den också fungerar mot andra cancerformer. Det är en form av immunterapi, där kroppens eget immunförsvar utnyttjas för att angripa cancern. Vid CAR-T genmodifieras patientens egna T-celler för att bättre kunna hitta och döda cancerceller. Även hos vuxna patienter ser man en långvarig effekt, och forskarna har även vågat nämna ordet ”botemedel”.
Immunterapi är ett område som verkligen har revolutionerat behandlingen av flera olika cancersjukdomar de senaste årtionden. Utöver CAR-T finns det också så kallade checkpointhämmare, som på lite olika sätt tar bort en broms i immunförsvaret mot cancercellerna. De har bland annat kunnat användas vid behandling av spritt malignt melanom och lungcancer, och även där verkar effekterna vara långvariga.
Förhoppningen är att fler kommer att överleva eller kunna leva längre med sin cancer tack vare framsteg inom vård och forskning
Det finns fler forskningsframgångar inom cancerområdet på senare tid. Målinriktade läkemedel har gjort behandlingar mer specifika, de kan rikta in sig på särskilda mutationer på cancercellerna och vissa cancerformer som tidigare var mycket svårbehandlade
Dessutom finns ett så effektivt vaccin att livmoderhalscancer går att utrota, och det görs just nu ansträngningar i runtom i Sverige för att skynda på detta. Om cancer kan hittas tidigt ökar chansen för överlevnad. Med olika metoder försöker forskarna göra screening av flera olika cancersjukdomar mer träffsäker, och på så sätt minska riskerna för onödiga behandlingar. Annan forskning försöker göra behandlingarna så skonsamma och effektiva som möjligt.
De goda exemplen är många, och de behövs. Varje år får drygt 65 000 svenskar en cancerdiagnos och antalet fall väntas öka i takt med att vi blir allt äldre. Men förhoppningen är att fler kommer att överleva eller kunna leva längre med sin cancer tack vare framsteg inom vård och forskning.
Samtidigt som jag skriver den här hoppfulla texten sörjer jag en kär vän som, alldeles för tidigt, gick bort i cancer för några veckor sedan. De forskningsframsteg som gjorts inom cancerområdet de senaste decennierna kunde inte rädda Kim och de omkring 20 000 svenskar som varje år går bort i cancer.
Det finns mer att göra. Så att det i framtiden blir många, många fler som får samma chans som Emily Whitehead att leva ett långt och cancerfritt liv.