Kritiken: Regeringen måste låna mer för klimatets skull

Snart kan Europas klimat se väldigt annorlunda ut.
Regeringen måste göra mer, konstaterar klimatrådet.
Foto: CARL-OLOF ZIMMERMAN/TT / TT NYHETSBYRÅN
Expertgruppen konstaterar att man måste möjliggöra att låna mer för klimatpolitiken.
Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT NYHETSBYRÅN

Klimatpolitiska rådet har utvärderat regeringens gröna återstart efter pandemin.

De efterfrågar större satsningar på klimatet – och en förändring i regelverket för statsfinanserna som möjliggör större lån till omställningen.

I dag redovisas en ny granskning från Klimatpolitiska rådet, den expertgrupp som årligen utvärderar hur regeringens klimatpolitik förhåller sig till Sveriges klimatmål om nettonollutsläpp år 2045. 

Rådet fokuserar årets rapport på regeringens politik under pandemin, eftersom de anser att det nu finns ett ”möjlighetsfönster” som kräver stora insatser. Det övergripande budskapet är att omställningen går för långsamt.

Hittills utgör de gröna satsningarna endast tio procent av regeringens krispaket. Enligt rådet måste större klimatsatsningar finnas med redan i vårbudgeten, och återhämtningspolitiken måste tydligare kopplas till redan identifierade investeringsbehov.

Enligt rådets ordförande Johan Kuylenstierna handlar det bland annat om investeringar i laddinfrastruktur, hållbara drivmedel, elnät, elproduktion, infrastruktur för vätgas och basindustrins omställning. I en intervju med Dagens Nyheter efterfrågar han större gröna satsningar redan i vårbudgeten.

Klimatpolitiska rådet: Behövs större lån

Klimatmålen behöver också genomsyra grunden i den ekonomiska politiken, och rådet efterfrågar därför förändringar i det finanspolitiska ramverket. De pekar på att behovet av investeringar för kommande generationer sannolikt är större än behovet av att spara inför framtiden.

Synen på att dagens statsskuld inte bör överstiga 35 procent av bnp behöver omprövas för att ge utrymme för den typen av investeringar, anser Cecilia Hermansson, vice ordförande för Klimatpolitiska rådet. 

Detsamma gäller överskottsmålet. Hon säger till DN att exempelvis ett balansmål, där statens finanser går plus minus noll, skulle kunna vara rimligare.

– Sverige har ett finanspolitiskt ramverk som innefattar en stram budgetprocess, med ett antal mål som överskottsmålet, utgiftstak och skuldankare. Allt det här har gjort att vi har väldigt starka statsfinanser och det har varit gynnsamt, inte minst under krisen. Men det ger också möjligheter till att finansiera klimatomställningen, säger Hermansson under Klimatpolitiska rådets pressträff på torsdagen.

– Ramverket är tillräckligt flexibelt, i alla fall på kort sikt, för att regeringen ska fortsätta med återhämtningspolitiken.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.