Statsepidemiolog Anders Tegnell har många gånger upprepat att barn inte i drivande i spridningen av coronaviruset.
Uttalandet hade till en början stöd i de undersökningar av förekomsten av antikroppar som myndigheten regelbundet genomför.
Under mätperioden 20 april–26 maj 2020 hade 5,3 procent i befolkningen antikroppar. Bland barn i åldern 0–19 år var andelen 1,6 procent.
Knappt ett år senare är förhållandet det omvända. Under den senaste mätperioden där data finns publicerade, 1–12 mars 2021, hade 20,7 procent i befolkningen antikroppar medan andelen bland 0–19-åringarna var 22,5 procent.
Under den tredje vågen har smittotalen ofta varit som störst bland ungdomar.
Virologen: Olycklig formulering
Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet, säger till Svenska Dagbladet att han har förståelse för att Folkhälsomyndigheten i början av pandemin sa att barn inte är drivande.
Men, säger han till SvD:
– Jag håller med om att det kan vara en olycklig formulering att barn helt säkert inte är drivande i pandemin, om man syftar på hur läget ser ut just nu i Sverige.
Tegnell: Barn smittas mycket mindre
Anders Tegnell säger till SvD att fler ungdomar har smittats än vad Folkhälsomyndigheten räknade med.
Han hävdar dock att de data som finns nu talar för att barn är ”väldigt mycket mindre smittsamma än vuxna”.
– Vi har ju testat även yngre barn för att se hur många av dem som har antikroppar. Då ser man ju väldigt mycket lägre nivåer på antikroppar än vad äldre har. Så de smittas mycket mindre än vuxna, säger Anders Tegnell till SvD.
I Folkhälsomyndighetens antikroppsstudie från i mars i år hade 19,4 procent av 0–10-åringarna antikroppar. Siffran för 11–19-åringarna var 26,4 procent, för 20–64-åringarna 21,9 procent och för 65–95-åringarna 15,0 procent.
