Vänster-höger-skalan i politiken, har fått ett komplement i den skala som kallas GAL-TAN, där (G)rön (A)lternativ (L)ibertär/Frihetlig står mot (T)raditionell, (A)uktoritär, (N)ationalistisk.
Så funkar GAL-TAN-skalan
Den ideologiska GAL-TAN-skalan används som ett komplement till den mer klassiska vänster-höger-skalan, som fokuserar på ekonomi och fördelningspolitik.
GAL-TAN:s fokus är på sociala och kulturella värden.
Miljöpartiet, Centerpartet och Liberalerna är partier som placerar sig högt upp på GAL-sidan. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna placerade in sig själva omkring mitten, mellan GAL och TAN när de själva fick välja i SVT:s ”Partirösten” inför riksdagsvalet i fjol.
2016 placerade statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson in partierna på GAL-TAN-skalan och vänster-högerskalan. V hamnar långt ut till vänster och mellan GAL och TAN.
MP och C ligger i mitten av vänster-högerskalan, C något mer till höger – men båda ligger högt upp mot GAL-sidan. S placeras i mitten av båda skalorna. L något mer åt höger och mer åt GAL-sidan. M ligger längst ut åt höger av partierna, men mitt emellan GAL och TAN. KD ligger mer åt TAN-sidan, och SD ligger allra mest åt TAN. Partiet placeras också mer åt höger än SD.
Näringslivets medieinstitut, som beskrivs som ett mediegranskande institut, och finansieras av Stiftelsen Fritt Näringsliv, har undersökt om Sveriges Television och Sveriges Radio klarar av att vara opartiska med den nya politiska värderingsskalan.
Studien, som uppmärksammades i Medierna i P1 i lördags, har undersökt de senaste 50 fällningarna i Granskningsnämnden som strider mot kravet på opartiskhet.
Granskningsnämnden för radio och tv granskar i efterhand redan sända radio- och tv-program i Sverige. Den var tidigare en egen myndighet, men ingår i dag i Myndigheten för radio och tv.
16 beslut rör politiska ämnen
Carl-Vincent Reimers, medlem i Liberalerna och kandidat för partiet i EU-valet, har författat rapporten. Först har han avvägt hur många av fällningarna som rört politik och kommit fram till att det handlar om 16 beslut som rör politiska ämnen – ungefär en tredjedel av fällningarna.
Nästan alla fällningar är fall där SVT eller SR vinklat åt GAL – Gröna, Alternativa och Liberala värderingar – på en GAL-TAN-skala.
– Vi har försökt analysera de här besluten för att ta reda på vad fällningarna beror på. Det vi kan se är att i de fall som rör politik, så finns det nästan alltid en väldigt tydlig vinkling åt vad man brukar kalla för GAL på en GAL-TAN-skala, säger Reimers.
Enligt rapporten har SVT och SR aldrig fällts för TAN-vinkling. Däremot har man en gång fällts för vänstervridning.
– Det är framför allt två ämnen som sticker ut. Det är invandringsfrågan och synen på Sverigedemokraterna. Men vi ser även andra ämnen, som exempelvis valet av Donald Trump, där en programledare uttalar sig partiskt i samband med valet av honom. Ett annat exempel är när någon uttalat sig partiskt mot monarkin.
Reimers är medlem i Liberalerna
– Jag skulle säga att resultatet innebär att man inte uppfyller kravet på opartiskhet som man borde göra. Det är en indikator på att public service faktiskt inte är så politiskt opartiskt som man gärna vill ge sken av.
– Jag har tidigare inte sett någon prövning på just GAL-TAN-området. Det var därför vi ville genomföra den här undersökningen också, för att vi såg att den kunde tillföra ett nytt perspektiv, konstaterar Reimers.
”Vi är inte vana att hantera GAL-TAN”
Jan Helin är programdirektör på Sveriges Television, men valde i lördagens ”Medierna” i SR att inte kommentera rapporten.
I stället sände ”Medierna” ett intervjuinslag med Helin från 2017, då han medverkade i ”Fredagsintervjun” i podden Kvartal. Han kallade då GAL-TAN för ”ett av de viktigaste utforskningsområdena för public service framöver”.
– Vi är vana vid att hantera vänster-höger, vi är inte vana vid att hantera GAL-TAN, förklarade Helin vidare.
Carl-Vincent Reimers menar:
– Jag tycker att det är ganska anmärkningsvärt att Jan Helin inte ställer upp och kommenterar det här. Det är en väldigt kontroversiell och omdebatterad fråga. Det är han som är ytterst ansvarig för att besvara frågor om SVT:s arbete och opartiskhet.
”Rapporteringen ska vara opartisk”
Lotta Finstorp är kulturpolitisk talesperson för Moderaterna.
– Det är särskilt allvarligt när förtroendet för public service ifrågasätts. Att rapporteringen från Public Service ska vara opartisk är oerhört viktigt att värna om, inte minst för demokratin, säger Finstorp.
Sverigedemokraternas kulturpolitiske talesperson Aron Emilsson skriver i en kommentar till Expressen att partiet vill genomföra en stor reformering av public service för att säkra dess opartiskhet.
”Rapporten bekräftar det som Sverigedemokraterna påtalat under en längre tid - public service uppfyller inte kraven på opartiskhet och oberoende. Vilket är orsaken till varför vi, som enda parti, röstade nej till public service-skatten”, skriver Aron Emilsson vidare.
Expressen har sökt Jan Helin, SR:s vd Cilla Benkö och SVT:s vd Hanna Stjärne.
Sveriges Radios presschef Claes Bertilson:
– Jag kan inte kommentera rapporten utan att ha läst den. Så länge jag inte tagit del av den, går det inte att säga något. Oavsett vad de gäller, så tar vi fällningar på stort allvar.
SVT: ”Frågan är intressant”
I ett mejl skriver Jimmy Ahlstrand, strategichef på SVT, att ”SVT, SR och UR har under de sju granskade åren sänt flera 100 000 timmar radio och tv.”
”Av det utbudet, är det totalt 16 inslag - mindre än tre inslag per år - som Näringslivets medieinstitut bygger sina slutsatser på. Frågan är dock intressant och något vi jobbar med: Vi är vana att arbeta med höger-vänsterskalan, men GAL-TAN-skalan har absolut infört nya dimensioner som vi måste vara observanta på”, skriver Jimmy Ahlstrand vidare.
