Kritiken: ”Homotester” stoppar asylsökande

Juristerna Silas Aliki och Joakim Lundqvist riktar kritik mot Migrationsverket.
Foto: Carla Orrego Veliz/Katriina Mäkinen
Så här kan svaret bli efter en av Migrationsverkets trovärdighetsbedömningar.
Foto: Skärmdump

”Inte trovärdig”.

De orden har många personer läst i avslagsbeslut från Migrationsverket – efter att de berättat om sin homosexualitet eller transidentitet.

Nu riktar juristerna Silas Aliki och Joakim Lundqvist skarp kritik mot myndigheternas bedömning av hbtq-personer.

– Vi anser att det är ett stort problem, säger Silas.

Jonas Colling, expert på enheten för lägesanalys på Migrationsverket, håller inte med om kritiken som lyfts fram.

”Det här är svåra och komplexa bedömningar”, skriver han.

Silas Aliki, 31, och Joakim Lundqvist, 31, arbetar som jurister på ”Folkets juristbyrå”, den första juristbyrån med fokus på hbtq-personer.

De har arbetat med flera hbtq-personer som i asylansökan eller ansökan om uppehållstillstånd i Sverige har genomgått olika typer av ”trovärdighets”-intervjuer hos Migrationsverket.

Nu kritiserar juristerna migrationsmyndigheternas metoder – där de gör bedömningar av sökandes sexuella läggning eller könsidentiteter – i ett öppet inlägg på Facebook.

Så här kan det se ut efter en av Migrationsverkets trovärdighetsbedömningar.
Foto: Skärmdump

”Här har vi ett tydligt exempel på hur migrationsmyndigheter i Sverige uttrycker sig när de bedömer trovärdigheten i en asylsökandes berättelse om att hen är homosexuell”, skriver de – och visar ett utdrag ur en bedömning.

”Myndigheterna förväntar sig ofta att man ska tänka och känna på ett visst sätt - och kunna berätta om det på ett sätt som myndigheterna känner igen sig i.”

I utdraget står det att Migrationsverket anser att personen i fråga, som berättat om sin sexuella läggning ”har haft svårt att reflektera över denna på ett sätt som kan förvänta sig av en hbtq-person”.

Formuleringar som dessa återkommer ofta, menar juristerna.

– Vi anser att det är ett stort problem. Hur den här typen av frågor hanteras av migrationsmyndigheterna får stora konsekvenser, säger Silas Aliki.

Silas menar att bedömningarna är ett stort problem.
Foto: Carla Orrego Veliz

Joakim Lundqvist instämmer och understryker att det händer ofta att människor kontaktar juristbyrån efter att ha fått avslag på grund av deras ”trovärdighet”.

– Det blir jättesvårt att hjälpa sådana klienter, för om man inte anses vara trovärdig i sin sexuella läggning eller könsidentitet i ett sådant ärende är det i stort sett omöjligt att göra något mer. Då har man bränt den bron med migrationsmyndigheten, säger Joakim.

”Homo- och transfobi”

Silas Aliki anser att subjektiva fördomar styr bedömningarna.

– Den metod som Migrationsverket använder sig av i de här bedömningarna utgår från att alla hbtq-personer ska ogilla sig själva, säger Silas och fortsätter:

– Den hbtq-person som inte uttrycker skuld eller skam över sin sexuella läggning eller könsidentitet får regelmässigt avslag. Det anser vi är ett tydligt uttryck för att samhället lider av en internaliserad homo- och transfobi, säger Silas.

Joakim menar att bedömningarna kan få stora konsekvenser.
Foto: Katriina Mäkinen

Joakim Lundqvist instämmer:

– Det finns inga rätt eller fel svar på de här frågorna som Migrationsverket ställer till personerna. Det blir väldigt godtyckligt, vilket kan få helt bisarra konsekvenser i enskilda ärenden, säger han.

– Man vill som handläggare bestämma hur människor ska vara. Det blir jättekonstigt.

Migrationsverket: ”Komplexa bedömningar”

Jonas Colling, expert på enheten för lägesanalys på Migrationsverket, håller inte med om kritiken som lyfts fram från juristerna.

Han menar att asylutredning inte får baseras på stereotypa uppfattningar om hbtq-personer.

”Det här är svåra och komplexa bedömningar och Migrationsverket måste hela tiden utvecklas, genom exempelvis utbildningsinsatser för personalen”, skriver han i ett mejl till Expressen.

Den sökandes berättelse får inte innehålla ”alltför stora självmotsägelser”, enligt Colling.
Foto: TT NYHETSBYRÅN

En formulering som förekommer vid avslag från Migrationsverket kan vara att personen som söker asyl inte lever upp till ”förväntningar på hur en hbtq-person” ska vara eller bete sig.”

Vad bygger de förväntningarna på?

”För att kunna göra en tillräckligt bra bedömning av en asylsökandes skäl behöver hens berättelse vara i största möjliga mån sammanhängande och inte innehålla alltför stora självmotsägelser”, svarar Jonas Colling.

Ska vara särskilt utbildade

I utredningen ska relevanta frågor ställas till den sökande, förklarar Colling.

”Utöver en beskrivning av den egna upplevelsen och händelseförlopp väntas en person även kunna beskriva hur situationen är generellt för hbtq-personer i hemlandet, både socialt och i relation till myndigheter.”

Särskilt utbildade specialister ska granska ärenden där hbtq-skäl åberopas, förklarar experten.
Foto: MIGRATIONSVERKET

Enligt Colling utgår Migrationsverket från UNHCR:s riktlinjer för att pröva risken att återvända för personer som anför hbtq-skäl i metoden som används.

”Idag har vi särskilt utbildade specialister som ska granska varje ärende där en person åberopat hbtq-skäl.”

Hur bedömer ni att en berättelse om sexuell läggning inte är trovärdig när det finns vittnesmål från nära och kära samt intyg från RFSL?

”Som myndighet är vårt uppdrag att utreda och pröva om en person har rätt till skydd. I första hand är det den asylsökandes egen berättelse som ligger till grund för Migrationsverkets bedömning men därutöver värderar Migrationsverket även annan stödbevisning som lämnats in.”

Migrationsverket och asyl

För att söka asyl i Sverige måste du vara i Sverige eller vid gränsen till Sverige.


Efter ansökan görs en utredning där Migrationsverket gör en bedömning och sedan fattar ett beslut.


Beslutet grundas på din berättelse och de handlingar som du har lämnat in som stöd för det du har berättat om din identitet och dina asylskäl, samt Migrationsverkets kännedom om situationen i ditt hemland.


Om du får avslag har du två val: acceptera beslutet och återvänd, eller överklaga. Om du väljer att överklaga kommer en domstol att pröva beslutet. 


2018 ansökte 21 502 personer om asyl i Sverige.


Migrationsverket för ingen statistik över hur många som söker asyl i Sverige av fruktan för förföljelse på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet.


Källa: Migrationsverket.

Så går bedömningen till:

• En person som känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sexuell läggning har rätt till asyl i Sverige, enligt Migrationsverket.


• När en person har ansökt om asyl gör Migrationsverket en individuell bedömning av den sökandes rätt till skydd. 


• Den som söker asyl har rätt till ett juridiskt biträde. Ett fåtal som har tur blir tilldelad en advokat som är specialiserad i de komplexa hbtq-utredningarna. 


• Steg ett i den individuella bedömningen är en djupgående intervju med Migrationsverket. Den kallas trovärdighetsbedömning.


• Den sökande får en rad frågor och ska utifrån dessa lämna alla skäl och uppgifter som Migrationsverket sedan tar ställning till. 


• Frågorna varierar. Den sökande får ofta svara på frågor såsom ”När kände du dig attraherad av någon för första gången?”, ”När insåg du att du var homosexuell?” och ”Skulle du beskriva dig som lesbisk eller homosexuell?”.


• Intervjuerna är stommen i trovärdighetsbedömningen. De är ofta den sökandes enda chans att bli hörd.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.