Venezuela kastades in i en akut politisk kris efter det att landets förre president, socialisten Hugo Chavez avled 2013.
Efterträdaren, Nicolás Maduro, fick ta över ett land med hög kriminalitet, inflation och kronisk brist på dagligvaror, trots rika oljetillgångar. En kris som tillskrevs hög korruption och en allt för hårt reglerad statlig priskontroll på varor.
Maduro har använt krisen för att styra landet med dekret, ungefär som en diktator brukar göra.
Efter att ha förlorat det senaste parlamentsvalet hävdar oppositionen att det enda sättet för Maduro att sitta kvar är statskupp. Presidenten skulle aldrig kunna vinna ett val, säger de.
LÄS ÄVEN: 7 miljoner röstade i Venezuelas val
Presidenten blir i princip diktator
Oktober 2013. Maduro begärde av parlamentet att på grund av krisen under kort tid få styra landet med dekret, för att bekämpa korruptionen, ett drag som gjorde honom i princip till diktator. Maduro styr 2017 landet fortfarande med dekret.
2015. Oppositionen vann över presidentens socialistparti och fick majoritet i parlamentet. Men innan det nya parlamentet tog plats, tillsattes 13 nya medlemmar av högsta domstolen, alla allierade med presidenten.
Parlamentsledamöter kastas ut ur parlamentet
2016. Högsta domstolen hävdade valfusk och avlägsnade fyra parlamentsledamöter från sina platser. Utan dessa fyra tappade oppositionen även sin absoluta majoritet i parlamentet, vilket skulle krävas för att utmanana Maduro och kräva nytt presidentval.
Samma år slår undersökningen "Venezuela's Living Conditions Survey", ENCOVI, fast att stora delar av befolkningen lider av undernäring. 75 procent av landet invånare har under krisen tappat i snitt 8,7 kilogram. När priset på olja var högt blev Venezuela beroende av import av mat. När råoljepriset sjönk kunde regeringen inte längre försörja sina medborgare.
Januari 2017: Protesterna startade när ett antal oppositionsledare greps och att president Nicolas Maduro ställde in samtalen med oppositionen.
100 000-tals protesterar mot president Maduro
Mars 2017: Protesterna mot Venezuelas president Maduro ökade när den presidentvänliga högsta domstol avskaffade parlamentsledamöternas immunitet och i princip upplöste den oppositionsstyrda nationalförsamlingen genom att ta över dess roll som lagstiftande församling. Under de följande månaderna demonstrerade 100 000-tals människor dagligen mot Maduro och hans socialistparti.
4 april 2017: Oppositionen manade till demonstration i huvudstaden Caracas. Aktivister för Maduro, de så kallade colectivos, blockerade demonstrationen och öppnade eld mot demonstranterna och skadade 42 personer, varav sju poliser.

19 April 2017: Den största demonstrationen i Venezuelas historia. Flera personer skjuts till döds och 521 grips av polis. I Caracas kan så många som 1,2 miljoner människor ha demonstrerat och sex miljoner över hela landet.
April–juli 2017: Protesterna och demonstrationerna fortsätter. Varje dag demonstrerar allt från ett tusental till 100 000-tals mot president Maduro och kräver hans avgång. Maduros popularitetssiffror i opinionen faller som en sten där han är omtyckt av mellan 10 och 20 procent av befolkningen, där resten kräver hans avgång.
1 maj 2017: President Maduro förklarade i sitt förstamajtal att han tänkte låta skriva om konstutitionen för att "besegra det fascistiska kuppförsöket" och uppnå fred, harmoni och en verklig nationell dialog.
Oppositionen förklarade att det var ett "gigantiskt bedrägeri" för att kringgå parlamentet.
27 juni. En pilot ur underrättelsetjänsten stal en polishelikopter. Utan att någon skadades avlossade piloten 15 skott och två granater mot Högsta domstolen.

5 juli 2017: Minst fem parlamentsledamöter skadades när beväpnade män, lojala till president Maduro, tog sig in i parlamentet. Trots överfallet bestämde parlamentet att hålla en folkomröstning 16 juli för att stoppa grundlagsändringen.

14 juli 2017: Den politiska striden mellan högsta domstolen och landets främsta regimkritiker, justitiekanslern Luisa Ortega, nådde en ny bisarr bottennivå, då högsta domstolen krävde att Luisa Ortega skulle tvingas genomgå en lögndetektortest, skriver Financial Times.

15 juli 2017: Brittiska Financial Times skriver att krisen tär på landets ekonomi. Landets utländska valutareserv har inte varit på en så låg nivå under de senaste 15 åren, skriver tidningen.
16 juli 2017: Parlamentet, det vill säga oppositionen, genomför en folkomröstning som ett svar på Maduros försök till ändring av grundlagen. Enligt oppositionen deltog 7 186 170 personer i folkomröstningen. 98 procent av dem röstade nej till att tillsätta en grundlagsförsamling.
En 61-årig kvinna sköts till döds och fyra skadades när beväpnade mc-förare, sköt in i en vallokal nära en kyrka i huvudstaden Caracas.
17 juli 2017: Oppositionsledare i Venezuela utlyser en nationell 24-timmarsstrejk för att sätta press på president Maduro. Oppositionen, som är i majoritet i parlamentet, förklarar att de kommer att tillsätta nya platser till högsta domstolen som kontrolleras av Maduro, för att få stopp på arbetet med en ny konstitution.