I rättegången efter dubbelmordet i Danmark, där två män från Rinkebygrupperingen Shottaz sköts ihjäl sommaren 2019, ställdes fem unga män med koppling till rivaliserande Dödspatrullen inför rätta.
Tre av dem, bland annat ledaren Mohamed Ali, dömdes till livstids fängelse.
I domen var skillnaden mellan svensk och dansk lagstiftning tydlig.
Gängens standardsvar: ”Inga kommentarer”
I svenska polisutredningar och rättegångar har tystnadskulturen inom gängen ställt till med bevisproblem.
”Inga kommentarer” är en standardfras under polisförhör men strax före rättegång när polisutredningen blivit offentlig händer det att misstänkta presenterar sin version.
I svenska domstolar har det som sagts i rätten vägt tyngst enligt den så kallade omedelbarhetsprincipen men i Danmark gäller andra regler.
I rättegången om dubbelmordet i Danmark hänvisade åklagaren flera gånger till att gängmedlemmarna tigit tidigare förhör och att de ändrat sin historia inför rättegången.
Ett danskinspirerat lagförslag
När domen meddelades fick också det stor betydelse.
Den svenska regeringen har tagit intryck av det danska rättsfallet och lägger nu fram ett lagförslag som kan liknas vid ett ”Lex Dödspatrullen”.
Tanken är att videoinspelade förhör som görs tidigt i en utredning, där även misstänktas advokater är med, ska kunna användas som bevisning senare under en rättegång i stora brottmål.
Omedelbarhetsprincipen förändras därmed och inrikesminister Mikael Damberg hoppas att det bland annat ska gynna kampen mot den organiserade brottsligheten.
Förkortade häktestider och att fler törs berätta vad de har sett kan bli effekten, tror han.
– Att använda tidiga förhör som bevisning minskar också risken för att vittnen och brottsoffer utsätts för hot vilket kan leda till att fler vågar vittna, säger Mikael Damberg.
Det finns också andra fördelar enligt honom.
– Berättelser som lämnats tidigt kan vara mer tillförlitliga. De är dessutom i mindre utsträckning påverkade av vad andra människor har sagt eller vad som har framkommit i medierna, säger Mikael Damberg.
Åklagare: Oerhört god nyheter
Regeringen vill att lagen ska börja gälla den 1 januari 2022.
Paulina Brandberg, senior kammaråklagare vid riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet, har tillhört omedelbarhetsprincipens främsta kritiker.
– Detta besked är oerhört goda nyheter. Det är på tiden att vi anpassar vår gamla rättegångsbalk från 40-talet till dagens förhållanden, säger hon efter Dambergs besked.
– Denna reform kommer att göra häktningstiderna kortare, minska incitamenten att hota brottsoffer och vittnen inför rättegångar och göra så att man på ett rättssäkert sätt kan öka lagföringen avseende många grova brott.
