På onsdagen kunde Expressen avslöja att åklagare anmält advokaterna Ekrem Güngör och Amir Amdouni till JK och Advokatsamfundet med anklagelser om att de två juristerna läckt information ur utredningar till det kriminella Vårbynätverket.
Anklagelserna rör att de under smeknamnen ”kungen” och ”prinsen” läckt hemlig information ur polisutredningar till Vårbynätverkets ledare och bland annat refererat till ett polistillslag som ”gjort horhus”.
Enligt uppgifter till Expressen skriver gängledaren för Vårbynätverket till advokaterna:
”Ni hjälper oss och vi hjälper er.”
Ingen förundersökning
De som anmält till JK och Advokatsamfundet är Stefan Bergman och Stefan Creutz, chefsåklagare och vice chefsåklagare vid Södertörns åklagarkammare.
Bergman sa på onsdagen så här angående att man anmält till både JK och Advokatsamfundet:
– För det första att JK ska ta ställning till om det är brott som är begånget. Två: Den går till Advokatsamfundet för att de ska pröva om de här oegentligheterna, som vi påstår har förekommit, är förenliga med vad som gäller för god advokatsed.
Nu har Justitiekanslern alltså beslutat att inte inleda någon förundersökning. I bedömningen skriver JK att man bara får väcka åtal mot en advokat ”om det är påkallat från allmän synpunkt” samt att det endast är just JK som får åtala advokater för brott mot tystnadsplikt.
Kan utredas av Advokatsamfundet
Detta ska i regel göras ”bara i de fall där en advokat har brutit mot sin tystnadsplikt genom att meddela uppgifter för publicering eller genom att offentliggöra uppgifter i massmedia”, skriver JK i sin bedömning och hänvisar till förarbeten i rättegångsbalken.
Justitiekanslern avslutar:
”Av anmälan framgår att handlingarna även har överlämnats till Sveriges Advokatsamfund för de åtgärder som kan vara aktuella där. Justitiekanslern vidtar därför inte någon ytterligare åtgärd i ärendet. En kopia av detta beslut ska dock tillställas samfundet för kännedom.”
Stefan Creutz säger efter JK:s besked:
– Jag har inga synpunkter på det. Vi anmälde för att de skulle göra en bedömning och nu har de gjort sin bedömning.
Enligt Dagens Nyheter väcktes misstankar mot advokaterna redan i somras. Att det tagit så lång tid att nå anmälningar säger kammaråklagare Lucas Eriksson beror på bristande resurser. Men enligt polisen som DN pratat med handlar det snarare om att ”ärendet ansågs känsligt”.
– Ingen har riktigt velat ta i det här, säger en anonym källa till tidningen.
”Be dem alltid maskera sig”
Samtidigt publicerar Dagens juridik på torsdagen nya uppgifter ur Creutz och Bergmans JK-anmälan. Bland annat har en av advokaterna, enligt anmälan, varnat gängkriminella: ”Tänkte på er, var försiktiga o kolla alla utrymmen om polisen lagt ngn kamera eller så, de har satt upp kameror i portar o i förråd”.
Han anklagas också för att ha tipsat:
”Be dem alltid maskera sig utifall att”, gällande att polisen eventuellt har kameraövervakning uppe.
Sedan JK inte inleder någon förundersökning om brott mot tystnadsplikt återstår nu för Advokatsamfundet att besluta hur man ska hantera anmälan. Detta kan sluta med allt från ingen åtgärd till att advokaterna varnas eller utesluts.
Expressen söker advokaterna i fråga samt Justitiekanslern och Advokatsamfundet.
Justitiekanslerns bedömning
Justitiekanslerns beslut
Justitiekanslern inleder inte förundersökning.
Ärendet
Åklagarmyndigheten har till Justitiekanslern överlämnat handlingar angående ifrågasatt brott mot tystnadsplikt av två advokater.
Justitiekanslerns bedömning
Enligt 8 kap. 4 § första stycket andra meningen rättegångsbalken är en advokat skyldig att förtiga vad han får kännedom om i sin yrkesutövning när god advokatsed kräver detta. En överträdelse av denna tystnadsplikt kan beivras enligt vad som föreskrivs i 20 kap. 3 § brottsbalken om brott mot tystnadsplikt.
Brott mot tystnadsplikt av en advokat får enligt 8 kap. 7 § sista stycket rättegångsbalken inte åtalas av någon annan än Justitiekanslern. Åtal får väckas endast om det är påkallat från allmän synpunkt.
Enligt vad som uttalas i förarbetena till 8 kap. 4 och 7 §§ rättegångsbalken bör ingripanden i disciplinär ordning vara det normala sättet att beivra en advokats brott mot tystnadsplikt. Möjligheten att väcka åtal för en sådan gärning bör, anförs det, i regel utnyttjas bara i de fall där en advokat har brutit mot sin tystnadsplikt genom att meddela uppgifter för publicering eller genom att offentliggöra uppgifter i massmedia. För att betona det straffrättsliga förfarandets undantagskaraktär har Justitiekanslern getts en exklusiv kompetens att besluta om åtal i mål av här avsett slag (jfr prop. 1979/80:2 del A s. 396).
I det nu aktuella ärendet rör det sig inte om att advokaterna skulle ha brutit mot tystnadsplikt genom att meddela uppgifter för publicering eller genom att offentliggöra uppgifter i massmedia. Med hänsyn till den restriktivitet som lagstiftaren förutsatt ska iakttas i fråga om åtal mot en advokat för brott mot tystnadsplikt i andra fall ska någon förundersökning inte inledas.
Av anmälan framgår att handlingarna även har överlämnats till Sveriges Advokatsamfund för de åtgärder som kan vara aktuella där. Justitiekanslern vidtar därför inte någon ytterligare åtgärd i ärendet. En kopia av detta beslut ska dock tillställas samfundet för kännedom.
