Efter att en 8-årig pojke misstänks ha mördats av sin pappa i Luleå har ett starkt engagemang växt i sociala medier. Hans moster var den som först skrev och krävde en #lexTintin – som det kallas efter pojken.
Ett konto som startats för #lexTintin på Instagram har redan fått tusentals följare och 50 000 likes och mostern skriver:
”Vi måste få till lagändringar där barnens rättigheter alltid kommer först framför förövarens ( förälderns ) rätt till umgänge. Inga fler barn ska behöva dö trots årtal av orosanmälningar från socialtjänsten, skolan, släktingar och grannar.”
I helgen planeras manifestationer med stöd av pojkens anhöriga och frivilliga.
I Luleå, där familjen bodde, har flera privatpersoner tagit initiativ till en stor ljusmanifestation på söndag. Ett fackeltåg kommer att inleda och passera tingsrätten i Luleå och avslutas där ljusmanifestationen startar klockan 16.
– Familjen har önskat flera låtar som kommer framföras live på ljusmanifestationen, säger Sara Sällström som är medlem i kvinnojouren Iris i Luleå.
Lisa Nordmark Haapala från kvinnojouren kommer hålla ett tal med fokus på sorgen och gemensam samling, säger Sara Sällström.
– Vi vill försöka dela sorgen och samlas i den, men vårt budskap är: ”Inte ett barn till.”
Hon säger att engagemanget varit starkt och många har hört av sig.
– Det är fint att se men tråkigt och fruktansvärt att det här skulle behöva hända. Vi från kvinnojouren har arbetat med med de här frågorna i många år och vi kommer fortsätta. Nu kanske det finns utrymme att samla oss mer strategiskt kring detta och skapa förändring på riktigt.
Det gäller att utnyttja kraften som finns i sorgen, säger hon.
– Fas ett är att mötas i sorgen och fas två är att driva på frågorna när de nu hamnat i strålkastarljuset.
Politiska reaktioner
Fallet i Luleå har också lett till starka politiska reaktioner och krav på en lagändring. Under årets första partiledardebatt tog MP-språkröret Märta Stenevi upp fallet.
– Trots pojkens rädsla och trots mammans varningar så dömdes barnet till umgänge med pappan, och nu är han borta.
Hon tog upp hur föräldrarätten och rätten till umgänge väger tyngre än barnets egen berättelse.
– Jag hoppas att den här kammaren, att alla ledamöter här inne som jag är övertygad om, vill barns bästa, ska kunna hitta en väg framåt. Och en samsyn, som gör att vi kan skydda dessa våra allra minsta och allra mest utsatta, för ett påtvingat umgänge som inte gynnar barnet.
Statsminister Ulf Kristersson höll med om att barns egen rätt i svensk lagstiftning måste stärkas.
– Finns det förutsättningar på det här området på mycket bred samsyn i en lagstiftning som bättre skyddar barn, på samma sätt som vi för några år sedan fick samsyn i frågan om grov kvinnofridskänkning, då värdesätter jag det mycket, sa statsministern och avslutade med att han ville återkomma i frågan.
Ministern: ”Starkt berörd”
– Det är svårt att inte bli väldigt starkt berörd. Det är så tragiskt, man blir förtvivlad att det kan gå till på det här sättet, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.
Enligt henne är det prioriterat för regeringen att stärka barns rättigheter. Hon aviserar lagstiftning som innebär att barn blir egna ”rättighetsbärare”, att de inte bara ses som föräldrarnas tillhörigheter.
– Det får aldrig vara så att föräldrars rätt går före barns bästa.
När kan det finnas ny lagstiftning på plats?
– Det är för tidigt att säga. Det måste bli verkstad som gör att det blir riktig förändring för utsatta barn, men också för utsatta föräldrar, säger Camilla Waltersson Grönvall.
– Det ska till exempel inte vara så att en mamma som signalerar oro när barnet är hos den andra vårdnadshavaren kan bli av med vårdnaden för att hon signalerar oro. Det har förekommit sådana fall, vi måste säkerställa att det inte sker i framtiden.
Anhöriga kräver lagändring
Den 8-årige pojkens anhöriga kräver också en lagändring som gör att domstolarna lägger större vikt vid barnens rädsla inför att träffa sin förälder än vid rätten till umgänge.
Olga Persson, ordförande för Unizon, sätter stort hopp till att politikerna nu sätter allvar bakom orden om ”barnets bästa”.
– Nu har det allra värsta hänt, om inte det här kan leda till en förändring så undrar vi, vad är det som krävs för att vi ska skydda barn i Sverige från dokumenterat våldsamma föräldrar?
En ny utredning ska definiera vilka situationer som är olämpliga för umgänge. Unizon hoppas mycket på den men kräver också en lagändring så att barn slipper umgänge med våldsamma pappor som dömts för våld mot mamman.
– Det här fallet är toppen på ett isberg men väcker ett enormt raseri. Vi har fått nästan 60 000 namnunderskrifter på bara en vecka, säger Olga Persson.
Enligt Unizon tvingas en tredjedel av barnen till de våldsutsatta kvinnor som finns i deras skyddade boenden umgås med pappan, trots att det är han som är anledningen till att de bor på ett skyddat boende.
– Det är obegripligt, det är nästan så att man tror att det inte kan förekomma i Sverige år 2022. Nu krävs inte bara lagändringar utan också mod och sunt förnuft. Det har uppstått en praxis i domstolarna där man inte klarar att se när en förälder är olämplig, säger Olga Persson.
”Det måste stoppas”
Barnombudsmannen Elisabeth Dahlin säger att hon är frustrerad:
– Det här har vi påpekat gång på gång på gång. Fortfarande är föräldrars rättigheter så mycket starkare än barnens.
– Det här måste bara stoppas. Tänk bara på alla barn som tvingas att umgås med våldsamma föräldrar i detta nu.
Inte ett enda barn ska mot sin vilja behöva träffa en förälder som utsatt barnet för våld och det måste vara barnets absoluta rätt till trygghet som ska styra, säger hon. För att säkra barnets roll i rättsprocessen måste barnet ses som en part i målet och ha ett eget ombud –någon som har kompetens kring hur barn reagerar i olika åldrar, säger Elisabeth Dahlin.
– Barn kan till exempel känna lojalitet mot en ledsen förälder.
Hon menar att kompetensen behöver stärkas i domstolarna. Också kring hur olika typer av våld kan se ut, det kan också röra sig om psykiskt våld eller åsidosättande av barnets behov.
Hade ensam vårdnad
Pojkens mamma hade fått ensam vårdnad men umgänget mellan pappan och sonen var reglerat i en vårdnadstvist. Det var i samband med ett sådant fastställt besök – som skedde mot mammans vilja – hemma hos pappan i Luleå som mamman blev orolig och larmade polisen när hon inte fick kontakt med sin son.
I lägenheten låg pojken, död. Skadorna tydde på att han blivit dödad och vid häktningsförhandlingen hade pappan själv flera synliga skador på kroppen. Mannen, som är i 45-årsåldern, är häktad på sannolika skäl men nekar till mord.
Det finns ett stort antal dokument och anmälningar som gäller konflikten mellan föräldrarna. Socialtjänsten har bedömt att fadern haft svårt att sätta sonens behov framför konflikten med sin ex-fru.
Mammans målsägandebiträde Camilla Orefjärd vädjar nu om lugn för familjen och säger att hon inte vill lämna några kommentarer kring fallet i nuläget.
