Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Anne Rambergs rädsla: ”Då vittrar vår demokrati sönder”

Anne Ramberg om advokatskjutningen: ”Det är med chock man läser”
Advokatsamfundets generalsekreterare sedan år 2000. Foto: ANNA-KARIN NILSSON
Nu slutar hon, 67 år gammal. Foto: EXPRESSEN
”Den offentliga makten utgår från folket men ska tillämpas under lagarna. Det verkar man lite ha glömt”, säger hon. Foto: EXPRESSEN

Det är en oroad Anne Ramberg som lämnar Advokatsamfundet efter nära 20 år.

I hennes spåkula är samhällsklimatet mycket illavarslande.

Då syftar hon inte främst på kriminalitet och gängvåld – utan på flera föreslagna lösningar:

– Den offentliga makten utgår från folket men ska tillämpas under lagarna. Det verkar man lite ha glömt.

I nära två decennier har hon varit en klar och tydlig röst i samhällsdebatten. När det gäller frågor om demokrati, juridik eller yttrandefrihet gör advokatsamfundets avgående generalsekreterare Anne Ramberg ofta sin röst hörd.

Sommarpratet i P1 i juli var karaktäristiskt: En stor del av programtiden ägnade Anne Ramberg åt att varna för vad hon ser som ett globalt hot mot demokratin.

Anne Ramberg

 Advokatsamfundets generalsekreterare sedan år 2000. Nu slutar hon, 67 år gammal.

Ledamot i Domarnämnden, ad hoc-domare i Europadomstolen, drivit egen advokatbyrå i 13 år, expert i utredningen om hemlig dataavläsning, grundare av nätverket Hilda, med mera.

Hon jämförde Europa 2019 med nazismens framväxt i 30-talets Tyskland och pekade ut enligt henne gemensamma nämnare – åsikter som tidigare extremiststämplats normaliseras och kraven på hårdare straff blir fler och tydligare.

Flera lagförslag som är aktuella i Sverige just nu faller i någon mån inom ramen för vad Anne Ramberg syftar på. Hon har starka åsikter om dem allihop: Slopad åldersrabatt, kriminaliserat terrorsamröre, hemlig dataavläsning och samtyckeslagen.

Anne Rambergs kritik

Kort sagt är hon inte förtjust i något av dem:

Slopad åldersrabatt är fel för att tonåringars konsekvensanalys är outvecklad och dessutom skulle fler frihetsberövade förvärra en redan ”katastrofal” situation på häkten och i fängelser. Förslaget om terrorsamröre lämnar utrymme för att humanitär hjälp terrorstämplas.

 

LÄS OCKSÅ: Riksåklagare Petra Lundh om rättsväsendets utmaningar 

 

Hemlig dataavläsning – att ”hacka” kriminellas telefoner för att avslöja krypterad kommunikation – är ”otroligt integritetskränkande.”

– Det är inte för att ge skydd till människor som vill dölja något. Det handlar om att värna integriteten som en nödvändig del i en demokrati. Utan integritet kan inte människor komma i åtnjutande av sina demokratiska förmåner – med total övervakning hamnar du i ett angiverisamhälle där folk inte kan utöva religionsfrihet, politisk frihet, yttrandefrihet och så vidare. Då vittrar demokratin sönder.

Nya lagarna & förslagen

SLOPAD ÅLDERSRABATT

Den som är under 21 år kan i dag inte dömas till livstids fängelse. Därutöver kortas enligt praxis det utdömda straffet för den som är under 21. Nu ska åldersrabatten slopas för alla som är över 18 år.

 

TERRORSAMRÖRE

Regeringen lade först fram förslaget att kriminalisera deltagande i terroristorganisation men backade efter lagrådets kritik. Nu är ett nytt förslag aktuellt, som handlar om samröre ägnat åt att ”främja, stärka eller understödja” en terroristorganisation.

 

HEMLIG DATAAVLÄSNING

Kriminella använder i allt större utsträckning krypterade appar i stället för vanliga samtal och sms. Dessa har polisen inte kunnat avslöja. Lagen om hemlig dataavläsning tillåter polisen att infiltrera telefoner på ett sätt som gör det möjligt att avläsa sådan kommunikation.

 

SAMTYCKESLAGEN

Infördes sommaren 2018 och innebär dels att allt sexuellt umgänge kräver ett uttryckligt samtycke och dels att den nya rubriceringen oaktsam våldtäkt infördes.

Om samtyckeslagen som infördes 2018 – med ett krav på uttalat sexuellt samtycke liksom den nya brottsrubriceringen oaktsam våldtäkt – säger Anne Ramberg:

– Kravet på frivillighet bygger på tanken att varje nytt moment i den sexuella akten ska vara föremål för frivillighet. Vän av ordning som deltagit i någon sådan akt någon gång under sitt liv vet ju att det är en väldigt personlig upplevelse hur sådana uttryck kommer till.

Lagstiftningen saknar svar på hur den delen ska hanteras, menar hon.

– Det ankommer då på den enskilda domaren utifrån sina egna erfarenheter och det tycker jag känns väldigt ängsligt.

”Populismen har tilltagit”

Samtyckeslagen fick hård kritik från Lagrådet men antogs ändå. Där ser Anne Ramberg en tendens. Hon tycker inte om den.

 

LÄS OCKSÅ: Rikspolischef Anders Thornberg: ”Vi har allt i våra egna händer nu” 

 

– Det är lätt att falla in i det oerhörda tryck som det varit på politikerna. Att man i riksdagen bortser från Lagrådets yttranden i alltför många fall är en trend. Det har förekommit oavsett vilken bokstav regeringen haft på ryggen men jag måste nog säga att det tilltagit de senaste åren.

Vad beror det på?

– Jag tror det beror på populism hos de politiska partierna och det gäller alla. Jag vill påpeka att jag inte har någon egen politisk uppfattning i det här – men från ett konstitutionellt perspektiv var det stabilare förr. Socialdemokraterna satt där och kunde räkna med att sitta ett antal år. Då var de också mycket starkare och kunde stå emot populistiska svängningar.

– I dag är det inte en människa som vet om de överlever en mandatperiod som det ser ut i Sveriges riksdag. Då blir alla väldigt populistiska.

Anne Ramberg fortsätter:

– Den offentliga makten utgår från folket men ska tillämpas under lagarna. Det verkar man lite ha glömt. När Lagrådet pekar på att något inte är förenligt med grundlagen, strider mot övergripande normer eller inte är ändamålsenligt – och man inte bryr sig om det – tycker jag att man visat en väldig arrogans mot de rättstatliga principer som vi gemensamt bestämt ska ligga till grund för vårt samhälle.

Kritiserades av advokater

Flera av Anne Rambergs uttalanden genom åren har väckt stor uppmärksamhet. Inte minst kring 2010 då ”Den motvillige monarken” om kung Carl Gustaf släpptes. Då försvarade hon kungen och ifrågasatte bokkällan Mille Markovics trovärdighet.

– Det var ett drev. Men jag vet inte, jag tittade på det och slog sedan igen tidningen, säger Anne Ramberg.

Många som kritiserade henne var advokater.

– Herregud, vi är 6 000 ledamöter, människor med hög integritet och olika idéer. Alla tycker inte likadant och ska inte göra det heller.

– Jag har haft förmånen att ha haft otroligt lojala ordföranden. Känner man att man har stöd blir det inte jobbigt.

På senare är år det andra uttalanden som hamnat i rubriker och på löpsedlar; om Elin Erssons aktion för att hindra en utvisning på Landvetter, om att det vore ”stötande” att höja minimistraffet för våldtäkt.

Anne Ramberg om Metoo

Under Metoohösten 2017 stack Anne Ramberg i mångas ögon. En del upplevde att hon  förminskade allvaret i sexuella övergrepp.

Hon ser tillbaka:

– Metoo-rörelsen var otroligt viktig och satte fokus på viktiga frågor. Sedan tycker jag att det fanns inslag i den… det finns knölar i manligheten och det finns kvinnor som också är på sitt sätt. Jag ogillar begreppet ”manliga strukturer”. Jag vet att det är vedertaget och att många blir upprörda när man säger det. Men jag påstår att det finns kvinnliga strukturer som inte heller är så tilltalande i sådana fall.

– Jag har ägnat mig åt de här frågorna i många år och startat omfattande projekt inom advokatkåren och rättsväsendet som fokuserat på jämställdhetsfrågor. Jag tycker att det är en väldigt viktig fråga men jag kanske har andra glasögon på mig.

Blev bilden av dig att du inte var engagerad i jämställdhetsfrågor?

– Det är inte så intressant vad bilden av mig är. Det är viktigare att få fram vad man tycker är intressant att säga. Klart att alla människor egentligen vill vara omtyckta, men i det här arbetet och den tid vi lever i så är tonläget av den arten att man inte kan fungera om man bär med sig det önskemålet.

Mediekritiken: ”Kan se det tydligt”

För att garantera den för Anne Ramberg så kära demokratin är yttrande- och pressfrihet avgörande, anser hon. Hon har själv suttit i Pressens opinionsnämnd, PON, och diskuterar ofta pressetiska frågor: ”Jag är lite religiös där.”

Under Metoo tycker hon att medierna svek.

– Det finns en lite obehaglig utveckling när sociala medier växer. Där föreligger ett annat regelverk, om något alls. Då kan man se tydligt att det skett en förskjutning till det sämre när det gäller namnpubliceringar i etablerade medier, till exempel under Metoo. Där måste medier stå upp och vara principfasta, mer än man varit.

PON är en del av ett självsaneringssystem där alla etablerade medier ingår.

– Risken är att man kommer till en punkt där lagstiftaren är tvungen att lägga näsan i blöt av hänsyn till enskilda människors integritet. Konsekvensen av att publiceras, rätt eller fel, är otroligt stigmatiserande och ibland förmodligen värre än vad en rättslig påföljd skulle vara. Det där är oerhört svåra frågor och jag tror att integritetsfrågor kommer att vara en stor utmaning i framtiden. Inte bara vad gäller yttrandefrihet utan överhuvudtaget.

Häromveckan gjorde Anne Ramberg sin sista dag på advokatsamfundet.

Två advokater sitter på krogen om fem år och pratar om dig. Hur vill du att de minns dig?

– Jag hoppas att de säger att jag var en god företrädare för ledamöterna och vad samfundet står för, nämligen rättsstatliga frågor. Att jag var en tydlig röst för advokaterna och för rättssäkerheten.