Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Jessicas son lämnades att dö bakom en skola

”Kvar sitter vi i familjen, trasiga i bitar och har svårt att få saker att gå ihop”, säger Richard Hollén. Foto: ALEX LJUNGDAHL
Egil blev bara 17 år gammal. Foto: Privat
Nu får Jessica besöka sin son på kyrkogården. Foto: ALEX LJUNGDAHL

17-årige Egil Modén hade blont rufsigt hår och älskade att dansa.

Hans liv tog slut när han blev skuren, sparkad, stampad och lämnad att dö bakom en skola i Åkersberga.

Ungdomsbrottslingen som åtalades för mordet blev frikänd med minsta möjliga marginal – och fick i stället en kvarts miljon av staten.

– Trots att Egil är död väntar jag på att han ska komma hem. Det är en försvarsmekanism som nog kommer vara kvar hela livet, säger hans mamma Jessica.

På ett hyllplan i vardagsrummet står en stenskulptur i form av en hopkurad ängel. Ingraverade är orden: ”Du fattas här hos oss”.

Bredvid finns ett porträtt av en smal och spenslig blond pojke i tonåren. Hans namn var Egil Modén. Fäst nedtill på ramen är ett tidningsutklipp – hans dödsannons.

Egils mamma Jessica Modén rättar till bland prydnadssakerna på hyllan.

– Han hade många talanger men han var inte stark på det sättet och han kunde inte slåss. När vi brottades på skoj kunde jag vinna över honom, säger hon och fortsätter:

– Jag antar att det var det de såg. Att han var ett lätt offer.

Hon sätter sig vid köksbordet. Bredvid henne sitter sambon Richard Hollén. Han var inte Egils biologiska pappa, men den som under många år axlat fadersrollen. 

De börjar berätta om när livet slogs i spillror för knappt två år sedan.

Då var familjen nyinflyttad i lägenhetshuset i Vallentuna, efter att tidigare ha bott i Åkersberga.

Bredvid Egils porträtt står prydnadsänglar och en mini-skateboard. Foto: ALEX LJUNGDAHL
Orden ”Du fattas här hos oss” är ingraverade på den största ängeln. Foto: ALEX LJUNGDAHL

Egil hade precis fyllt 17. Han var skoltrött och skulle byta gymnasieprogram från handels till bygg. Samtidigt ägnade han fritiden åt dans.

– Han var så duktig på att dansa. Han shufflade och undervisade barn och ungdomar på en dansskola i Täby, säger Jessica.

***

Lördagskvällen den 17 juni 2017 är Egil i sin gamla hemort Åkersberga för att umgås med vänner. En halvtimme efter midnatt möter han och en vän upp en grupp ungdomar med mopeder som samlats vid ett skogsbryn nära Söraskolan.

Egil känner och är vän med de flesta av dem. Undantaget är en 18-årig ungdomsbrottsling som flera gånger dömts för misshandel efter oprovocerade våldsdåd. Denna helg har han permission från sitt behandlingshem.

Egil tyckte mycket om att dansa på fritiden. Foto: Privat
”Han shufflade och undervisade barn och ungdomar på en dansskola i Täby”, berättar Jessica. Foto: ALEX LJUNGDAHL

Flera ungdomar ska senare i polisförhör beskriva den unge mannen som aggressiv. Han går runt bland de andra och kräver att de ska ”visa respekt”.

Via telefon har de gjort upp att 18-åringen ska köpa en flaska vodka av Egil. Tillsammans med två kamrater går de in i skogsbrynet, bort från de andra.

Egil syns aldrig mer i livet. I skogen blir han skuren, sparkad, stampad och lämnad att dö.

De tre som närvarat vid dödsmisshandeln lämnar platsen. Ingen larmar polisen.

Oron växte när Egil inte kom hem

Vid ungefär samma tidpunkt satt Jessica Modén hemma i lägenheten i Vallentuna och tittade frustrerat på klockan. Hon och Egil hade en överenskommelse om att han skulle vara hemma senast klockan 1 på helgkvällar.

– Han tycker att jag är för ”på” honom så jag tänker att jag ska låta honom visa att han kan komma hem i tid utan att jag hör av mig och tjatar, berättar hon.

Klockslaget passerade. Jessica fick inte tag i honom. Till slut gick hon och la sig.

– Jag tänker att han måste ha somnat hos någon kompis. Jag bestämmer mig för att prata med honom dagen efter om att han måste höra av sig, berättar hon.

Följande morgon växte oron när han fortfarande inte svarade i telefon. Än värre blev det när hon läste att en ung man hittats död i Åkersberga.

Det kändes som att jag dog. Det var en fruktansvärd smärta i kroppen

Sambon Richard sa att hon skulle ringa polisen men modern ville inte dra för stora växlar. I stället intalade hon sig att Egil strax skulle höra av sig.

För att fördriva lite tid tog paret med sig yngste sonen Joel, som i dag är sex år gammal, till lekparken. Då ringde polisen och bad dem komma hem eftersom det fanns något att berätta.

I bostaden fick de beskedet: Egil hade hittats död i en dunge bakom Söraskolan i Åkersberga.

– Hela min kropp föll ihop. Det kändes som att jag dog. Det var en fruktansvärd smärta i kroppen. Jag har aldrig varit med om nåt liknande i hela mitt liv, säger Jessica.

Mamma Jessica lägger blommor vid trädet där Egils kropp hittades. Foto: Privat

Den följande tiden blev ett töcken.

Richard ringde samtal efter samtal till polisen i jakt på mer information om vad som hade hänt. Eftersom det var en pågående mordutredning var svaren få.

– Hjärnan slutade fungera. Vi bara satt i soffan och stirrade. Vi pratade inte ens särskilt mycket med varandra, säger Jessica.

– När jag behövde tänka gick jag och handlade. Det blev att jag köpte samma saker hela tiden. Till slut hade vi sex oöppnade juicepaket i kylen, utan att jag förstod det. Det var för att ha något att göra, säger Richard.

Det dröjde en vecka innan de fick se Egils kropp.

– Då hade de börjat skära i honom och de hade rakat hans huvud. Det kändes tungt eftersom håret var hans signum. Han var pojken med den där rufsiga frisyren som han aldrig fick till, säger Richard.

Egils vän blev nyckelvittne

Polisen fick en flygande start på mordutredningen. Redan dagen efter Egils död skedde ett genombrott.

En av de unga män som befunnit sig på platsen, en nära vän till Egil, bröt då ut i gråt och berättade om händelsen för sin mamma. Tillsammans ringde de polisen. Uppgifterna gjorde honom till ett nyckelvittne för polis och åklagare.

I flera raka förhör återgav han ett händelseförlopp där den aggressive 18-åringen pekades ut som mördare. 

Enligt nyckelvittnet skulle 18-åringen oprovocerat ha brusat upp mot Egil, örfilat honom, dragit kniv och tvingat ner honom på marken.

I protokollet står:

Förhörsledaren: Vad är det du ser?

– Det är att han sparkar och stampar på hans huvud, alltså flera gånger, jättemånga gånger.

Hur många gånger?

– Femton, tjugo.

Hur tänker du i den situationen?

– Jag är rädd att han ska göra samma sak mot mig eftersom han gjorde det för att han tyckte det var roligt. Alltså han hade ju ingen anledning alls att göra det.

”Han var pojken med den där rufsiga frisyren som han aldrig fick till”, säger Richard. Foto: Privat

Under samma period hölls flera barnförhör med den tredje personen på mordplatsen – en minderårig pojke. Han berättade om ett liknande händelseförlopp, även om han inte ville namnge 18-åringen.

I hans protokoll står:

– Jag vill inte ha nån hotbild mot mig. Jag har ingen aning vad jag kan säga för att inte bli hotad av nån.

Om Egil sa pojken:

– Han är helt oskyldig. Han har aldrig vart nån elak människa så jag förstår inte varför han förtjänade att dö.

Den mordmisstänkte 18-åringen nekade först till att han ens varit i Åkersberga under mordnatten. När polisen motbevisade honom ändrade han sin version och medgav att han varit i närheten – men inte inblandad i brottet.

När utredningen var färdig, fyra månader efter mordet, var 18-åringen den ende som åtalades.

Uppgifter i utredningen talade för att flera personer kunde ha deltagit i dödsmisshandeln. Nyckelvittnet var länge misstänkt för medhjälp till mord men i slutändan ansåg åklagaren inte att bevisen räckte för att åtala någon annan än den huvudmisstänkte.

Han måste ha undrat var vi var någonstans. Man ska ju vara där för att skydda sina barn

Åtalet betydde att Egils familj för första gången fick veta detaljer om sonens våldsamma död.

– Det är väldigt jobbigt att tänka på hur han hade det sin sista stund i livet. Han måste ha varit rädd och känt sådan smärta, säger Jessica.

– Han måste ha undrat var vi var någonstans. Man ska ju vara där för att skydda sina barn, men när de blir äldre ... det går ju inte vara där varenda gång, säger Richard uppgivet.

När rättegången inleddes i Attunda tingsrätt ställdes de öga mot öga med 18-åringen som stod åtalad för mordet på Egil.

– Man fick se honom och man fick sitta så nära. Jag tänkte inga snälla tankar då, säger Jessica.

Richard och Jessica tog det hårt när nyckelvittnet tog tillbaka sina uppgifter. Foto: ALEX LJUNGDAHL
Jessica omfamnar urnan en sista gång vid urnsättningen. Foto: Privat

Föräldrarna förväntade sig en fällande dom.

Då kom bakslaget.

Nyckelvittnet drog tillbaka alla sina uppgifter.

För rätten påstod han att samtliga minnen från sommaren 2017 var borta eftersom han tagit starka mediciner och rökt hasch.

Rätten dömde ut det som en ”uppenbar efterhandskonstruktion”.

– När han fick reda på att han själv inte var åtalad, då höll han tyst, säger Richard.

Åklagaren försökte rädda situationen genom att spela upp de inspelade polisförhören med nyckelvittnet, men rätten slog fast att det inte bar alls lika högt bevisvärde som om han sagt samma sak i rättssalen.

Tingsrätten frikände 18-åringen för mordet.

Åklagare och polis fick kritik för att man lämnat för många öppna trådar och i domen står sammanfattningsvis att ”utredningen saknar nödvändig robusthet i flera avseenden”.

DNA från Egil fanns på 18-åringens shorts

Frikännandet överklagades till hovrätten för en andra prövning.

Egils familj fick en ny advokat som såg till att flera utredningsåtgärder som tidigare lämnats därhän blev utförda. 

Bland dem en analys av de shorts som 18-åringen bar under mordkvällen. Resultatet visade att det fanns DNA från Egil på shortsen – trots att den åtalade hävdat att de aldrig ens träffats.

På dagen ett år efter mordet på Egil meddelade Svea hovrätt sin dom. Domstolen ansåg att det var bevisat att 18-åringen var på plats när Egil mördades, men att det inte var styrkt bortom rimligt tvivel att någon annan kunde ha utövat våldet.

Till Egils lillebror säger Jessica och Richard att den som dödat honom är i fängelse. Foto: ALEX LJUNGDAHL

18-åringen frikändes med minsta möjliga marginal. Två av fem domare förklarade sig skiljaktiga och ville i stället döma honom.

Utgången innebar att 18-åringen senare fick skadestånd på 273 000 kronor eftersom han suttit frihetsberövad utan att fällas.

I dag har det gått två år sedan mordet – ingen har dömts. 

– Kvar sitter vi i familjen, trasiga i bitar och har svårt att få saker att gå ihop. Jessica är fortfarande sjukskriven och vi vänder på småslantarna för att få det att gå ihop efter det här, säger Richard.

Jag har vuxit upp med att man ska tro på rättvisan

För Egils anhöriga finns ingen mordgåta. De har läst utredningen, suttit med vid rättegångarna och mot bakgrund av det landat i en slutsats om vad det var som hände.

Men att ingen dömts för mordet är ett sår som fortfarande blöder, vilket Jessica tidigare berättat om i podcasten Brottsofferperspektivet.

– Jag har vuxit upp med att man ska tro på rättvisan, att det fungerar. Det trasas ju sönder. Man har inget förtroende kvar, säger Richard.

Jessica säger:

– Lillebror Joel har frågat om den som dödade Egil sitter i fängelse. Då har jag svarat ja eftersom jag inte klarar av att berätta sanningen. Men det är ju oundvikligt att han kommer få veta så småningom.

Jessica besöker sin sons grav ofta: ”Det är det enda jag har kvar”, säger hon. Foto: ALEX LJUNGDAHL

Egils begravning i Vallentuna kyrka samlade många sörjande. Människor köade för att få ta ett sista farväl, berättar modern. Till slut, när kistan var täckt av blommor, var hon den som dröjde sig kvar längst.

– Alla hade gått ut ur salen men jag satt kvar länge. Jag hade så svårt att lämna kistan, säger hon.

I dag ligger Egil begravd på den intilliggande kyrkogården, belägen några minuter från familjens bostad.

Jessica är där ofta. Rensar i jorden, gör fint bland blommorna. Ibland tar hon med en filt och en termos och sätter sig på gräset framför den svarta hjärtformade gravstenen.

– Det är det enda jag har kvar av Egil, säger hon.

Egils vänner har fixat en egen minnesplats. Foto: Privat

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!