Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Krig mellan USA och Iran sätter Mellanöstern i brand – ett scenario i sex steg

Experten: Iran vill inte ha en konflikt.
President Donald Trump har hotat Iran med ”utplåning”.Foto: JIM LO SCALZO / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Ayatollah Ali Khamenei är Irans högste ledare.Foto: AP TT NYHETSBYRÅN

Spänningen mellan USA och Iran trappas upp för varje dag – och risken för fullskaligt krig är akut.

Donald Trump hotar Iran med ”utplåning” och den iranske presidenten Hassan Rouhani säger att Vita huset lider av ”mentalsjukdom”.

Så här kan ordkriget steg för steg övergå i en väpnad konfrontation – som hotar att dra in hela Mellanöstern.

Konflikten mellan USA och Iran närmar sig kokpunkten. Den amerikanska militära övermakten är massiv, men det tar lång tid att transportera styrkor till Mellanöstern.

Och utgången är osäker trots övertaget, det visar inte minst USA:s bittra erfarenhet i Irakkriget 2003. Samtidigt är Iran en regional stormakt med vältränade och välutrustade styrkor, inte en papperstiger som Saddam Husseins Irak visade sig vara under den USA-ledda invasionen för 16 år sedan.

Attacker mot tankbåtar

Iran har skjutit ned en amerikansk drönare och misstänks ha attackerat tankbåtar i Persiska viken. USA skärper sanktionerna för att knäcka den iranska ekonomin och har skickat militära förstärkningar till regionen.

President Donald Trump avblåste i sista stund ett anfall mot iranska mål förra veckan efter attacken mot den amerikanska drönaren. Samtidigt trappas retoriken upp på båda sidor. Och allt detta mot bakgrund av att det internationella avtalet om Irans atomprogram bryter samman.

Trump tros vara ovillig att gå till öppet krig i Mellanöstern med USA:s motgångar i Irakkriget i minnet. Men personer i hans närhet, som nationelle säkerhetsrådgivaren John Bolton, vill göra upp med Iran en gång för alla.

USA inför nya sanktioner mot Iran – därför är frågan så infekterad.

Felsteg leder till storkrig

Så minsta felsteg kan leda till ett storkrig som förutom Iran drar in Saudiarabien, Förenade arabemiraten, Israel, Libanon, Syrien och kanske ännu fler länder i regionen.

Så här kan ett krigsscenario se ut där parterna steg för steg snubblar in i en blodig konfrontation. Enligt flera bedömare, bland dem skribenter i det ansedda utrikespolitiska magasinet Foreign Affairs och Mellanöstern-tankesmedjan Middle East Institute. Och några av stegen har redan tagits.

1. En konflikt startar troligen med en mindre iransk attack, ”som kan förnekas”, mot ett amerikanskt eller USA-relaterat mål, skriver Foreign Affairs.

Och detta har redan skett. Den 13 maj attackerades fyra oljetankbåtar i Persiska viken. USA anklagar Iran, som förnekar. Den 13 juni anfölls ytterligare två fartyg i Omanviken, Iran blånekar på nytt.

Militära förstärkningar

2. Donald Trump trappar upp ordkriget mot Iran och skickar militära förstärkningar för att backa upp sina ord. Också det har redan skett. USA har de senaste veckorna sänt 2 500 soldater samt hangarfartyg och flygstridskrafter till regionen. Visserligen ingen match för Irans drygt 500 000 soldater i aktiv tjänst (och ytterligare 350 000 i reserven), men ett steg på väg.

Bedömare påpekar att att USA:s trupptransporter till området måste bli mera ”dramatiska” innan en markinvasion kan bli aktuell. Men stridsflyg och -fartyg kan snabbt vara på plats för omfattande attacker mot Iran.

3. Iran attackerar en större oljetanker, kanske med ett omfattande oljeutsläpp som följd. Ett angrepp som leder till allvarliga störningar av trafiken i Persiska viken, något som USA ser som ett strategiskt hot.

Bombar iranska mål

4. Donald Trump, påhejad av hökaktiga rådgivare, beslutar att statuera exempel. Han ger order om att bomba en rad militära mål i Iran eller iranska hamnar. Eller att sänka iranska fartyg. USA har redan tillräckligt med stridskrafter i Mellanöstern för att genomföra sådana attacker.

Trump säger att syftet med attackerna är att återupprätta ”avskräckningseffekten” och hoppas att Iran ska vika sig.

En oljetanker brinner i Omanbukten 13 juni. Sedan maj har sex oljetankrar attackerats och USA anklagar Iran – som blånekar. Foto: AP / AP TT NYHETSBYRÅN

5. Irans högste ledare, ayatollah Ali Khamenei, svarar med samma mynt. Iran riktar massiva attacker mot USA:s allierade i området och mot amerikanska baser i dessa länder: Saudiarabien, Kuwait, Qatar, Bahrain, Förenade arabemiraten. Iran stoppar med raketer och minor trafiken genom Hormuz-sundet, något som får oljepriserna att skjuta i höjden. 

Israel dras in

Iran stoppar större delen av den saudiska oljeproduktionen med sabotage och cyberattacker. Och Iranstödda terrorister attackerar amerikanska mål över hela världen.

Iran har också allierade över hela Mellanöstern. Ayatollorna i Teheran ger Hizbollah-milisen i Libanon order att börja skjuta raketer mot Israel. Hizbollah uppges ha 130 000 raketer riktade mot Israel – som därmed går till motattack, något som drar in också Libanon och Syrien i kriget.

6. Nu står hela Mellanöstern i brand. Trump beslutar att invadera Iran. USA skickar 120 000 soldater till regionen, nästan lika många amerikanska soldater som fanns i Irak under kriget där. 

Donald Trump hotar Iran med ”total utplåning”.

Nytt flyktingproblem

USA besegrar de iranska markstyrkorna, men först efter långa, blodiga strider. En amerikansk ockupation av Iran inleds, något som kräver fler USA-trupper och som får oöverskådliga följder.

Iranierna utkämpar gerillakrig mot de amerikanska ockupationsstyrkorna. Samtidigt fortsätter oroligheterna i Gulfstaterna och i Libanon. Ett nytt stort flyktingproblem uppstår i Mellanöstern – och både den regionala och den internationella säkerheten ställs på svåra prov.

Nedräkning mot krig?

2018.

8 maj. USA drar sig ur atomavtalet med Iran med motiveringen att Iran inte uppfyllde sina förpliktelser. Men de andra avtalsländerna – Iran, Frankrike, Storbritannien, Tyskland, Ryssland och Kina – höll fast vid överenskommelsen.

7 augusti. USA återinför ekonomiska sanktioner mot Iran, sanktioner som skärps gradvis under det kommande året.

2019.

8 maj.  USA inför ytterligare sanktioner mot Iran.

13 maj. Fyra tankbåtar attackeras i Hormuz-sundet. USA anklagar Iran, som nekar.

24 maj. USA sänder ytterligare 1 500 soldater samt fartyg och flyg till regionen.

13 juni. Två oljetankbåtar attackeras i Omanviken. Iran nekar till anklagelserna.

17 juni. Iran meddelar att man om tio dagar överskrider gränsen för mängden låganrikat uran som landet får ha, enligt atomavtalet. USA sänder ytterligare 1 000 soldater till området.

20 juni. Iran skjuter ned en amerikansk drönare. I internationellt luftrum, enligt USA. I iranskt luftrum, enligt Iran.

21 juni. Trump meddelar att han i sista stund avblåst en attack mot Iran, som var tänkt som vedergällning för nedskjutningen av drönaren.

24 juni. Trump inför ”hårdslående” sanktioner mot de iranska ledarna.

Expressens Kassem Hamadé om USA och Iran: ”Väldigt allvarligt”.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.