Kommunerna som höjer skatten – så olika slår krisen

Susanne Hansson (S), kommunstyrelsens ordförande i Strömsund:

– Vi har, liksom många andra glesbygdskommuner i Norrlands inland, en minskande befolkning med utflyttning av personer i arbetsför ålder och samtidigt en åldrande befolkning och minskat skatteunderlag. Den ekvationen är inte lätt att få ihop. Vår verksamhet blir dessutom dyrare eftersom vi inte kan centralisera vården, skolan och omsorgen till en centralort på grund av de långa avstånden.

– Genom åren har 220 statliga arbetstillfällen försvunnit från kommunen. Den polisiära närvaron är på många ställen obefintlig. Skillnaden mellan stad och land är påtaglig och vi betalar landets högsta skatter i Norrlands inland men erhåller betydligt sämre samhällsservice.

Johan Olsson Swanstein (M), kommunstyrelsens ordförande i Båstad:

– Vi har en demografisk utmaning som är ständigt pågående. Vi växer väldigt mycket i åldersgruppen 80 plus och bland de yngsta 0-19 år. Midjan i befolkningspyramiden är helt enkelt väldigt snäv. Det innebär att skatteunderlaget blir litet samtidigt som äldre och barn kostar pengar i form av investeringar på till exempel skola och äldreboenden –något som timglasmidjan i hög grad ska finansiera. Det gör att vi har en ekonomiskt ansträngd situation.

Sten-Ove Danielsson (S), kommunstyrelsens ordförande i Ånge:

– Att kunna klä på de människor som står utanför arbetsmarknaden så att de kan ta de jobb, men möjligheterna till kompetensutveckling finns inte i glesbygd i dag. Vem åker som 37-åring med fyra barn till Strömsund 20 mil bort och går en utbildning till vindkrafttekniker? Om någon frågar mig vad vi behöver för arbetskraft om vi blickar framåt är svaret ”allt”, alla yrken som finns. Samtidigt pratas det om 100 000 ungdomar i landet som inte gör någonting, de går inte ens på socialbidrag, de bor hemma hos mamma och pappa i källaren.

Carina Wutzler (M), kommunstyrelsens ordförande i Vellinge:

– För vår del handlar det om ekonomin: Att få ihop kostnader och intäkter. Vi har ett ökat antal äldre och ett ökat antal barn i skolan vilket innebär ökade driftskostnader men också stora investeringskostnader för att möta ett ökat behov av boende för äldre och fler förskole- och skolplatser.

– Situationen försvåras ytterligare när staten ändrar förutsättningarna med orimligt kort framförhållning. Om det nya kostnadsutjämningssystemet beslutas kommer det att påverka hela vår ekonomi. I dagsläget vet vi inte riktigt vad det innebär men kan handla om 8-15 miljoner för 2020 och en ytterligare fördubbling av beloppet till 2021.

Ewa-Leena Johansson (S), kommunstyrelsens ordförande i Ljusnarsberg:

– Ryckigheten. Vi är en liten kommun som har stor del av våra intäkter från statsbidrag, därför är vi känsliga för snabba förändringar. Vi behöver planeringsförutsättningar, så vi vet vad som gäller. Vi klarar inte av att ställa om verksamheten på några månader. Om staten ska vara med och peta – vilket man ju vill – behöver det vara mer långsiktiga beslut. När M/KD-budgeten antogs blev det väldigt ryckigt för oss, men jag tror tyvärr att det kommer fortsätta vara ryckigt även framåt. Partierna som samarbetar har så olika ingångar.

– Men jag ser fram emot det nya kostnadsutjämningssystemet, det är välkommet. Och jag hoppas på en fortsatt debatt om de riktade statsbidragen. Ta bara skolan – där är man inne och petar med ett 50-tal riktade statsbidrag på några tusenlappar här och där... Det vore naturligtvis bättre för oss i kommunerna om vi fick sköta det själva.

Stig Bertilsson (M), kommunstyrelsens ordförande i Bengtsfors:

– Att anpassa verksamheten till budgeterad intäktsnivå. Under åren med stor flyktinginvandring har den kommunala kostymen vuxit, framför allt genom personalökningar. Eftersom kommunens intäkter i spåren av demografisk utveckling och markant minskade statsbidrag minskar måste i princip alla kommunens verksamheter dras ner och/eller effektiviseras.

Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), kommunstyrelsens ordförande i Malmö:

– Malmös största utmaning, som vi delar med många andra kommuner runtom i landet, ligger i att hitta tillräckliga resurser för att finansiera en jämlik välfärd av hög kvalitet. Flera bedömare har konstaterat att det finns ett stort och växande finansieringsgap i välfärden de närmsta åren. Enligt finansdepartementet saknas det 90 miljarder i landets kommuner och regioner fram till 2026.

– Samtidigt viker konjunkturen nedåt och många kommuner tvingas redan i dag låna för att täcka sina kostnader. De svenska statsfinanserna är, som regeringen ofta framhåller, starka. Men det tjänar inget till att staten är rik om kommunerna samtidigt tvingas låna och spara i en välfärd där behoven redan med råge överträffar resurserna.

– De kraftiga och snabba neddragningarna inom den statliga arbetsmarknadspolitiken kommer dessutom med stor sannolikhet att uppkomma som en kommunal kostnad när fler arbetslösa tvingas söka sig till socialtjänsten för att klara sitt uppehälle.

Meeri Wasberg (S), kommunstyrelsens ordförande i Haninge:

– Att hålla jämna steg med de behov som uppstår till följd av utvecklingen som sker i kommunen och regionen. Behoven och viljan överstiger nästan alltid de tillgängliga resurserna, så också nästa år. Det är både fråga om att bygga nya förskolor och skolor, men det finns också stora behov inom idrotten och kulturen. Dessutom är det inte ett behov av enbart byggnader i sig utan också det innehåll som kompetenta medarbetare ger.

Erik Andersson (M), kommunstyrelsens ordförande i Täby:

– Den största enskilda utmaningen är förändringen i skatteutjämningssystemet där Täby får betala mer än 500 miljoner kronor per år till andra kommuner. Försämringen i kostnadsutjämningen införs för snabbt och blir svår att parera. Den andra utmaningen är brist på satsningar från staten i form av bättre infrastruktur, vilket kommer att påverka utvecklingen för Stockholmsregionen. Den tredje utmaningen är elbristen på grund av brist på effekt i ledningarna. Även det gör att utvecklingen hämmas.

Bo Rudolfsson (KD), kommunstyrelsens ordförande i Laxå:

– Den absolut största utmaningen för kommande år är ju ekonomin, förändringar (försvinnandet) av extra pengar för mottagande av nyanlända slår hårt mot Laxå kommun. Vi har ju tagit emot många nyanlända och har gjort/gör ett bra jobb. Att du tappa extrapengarna inklusive välfärdsmiljarderna inom några år slår hårt mot speciellt skolan som fått anställa många nya assistenter och så vidare, och nu är de uppsagda.

Per Ribacke (S), kommunstyrelsens ordförande i Alvesta:

– Att få upp skolresultaten. För det gäller framtiden för våra unga. Alvesta låg 2018 bland de 25 lägsta kommunerna i avgångsbetyg från grundskolan. I år ligger vi i mittenskicktet, 77 procent blir behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet mot 69,8 procent året innan.

– Vi har det också tufft med ekonomin men det händer saker här, det byggs bostäder, man vågar satsa och tro på framtiden. När jag läser reportage om Filipstad och så vidare känner jag inte igen mig i den bilden. Samhället försöker ställa om och hantera de situationer som uppstår på ett bra sätt. Jag tycker vi jobbar på bra. Men man kan fundera på om vi har system som är optimala.

Anna König Jerlmyr (M), kommunstyrelsens ordförande i Stockholm:

– Den enskilt största utmaningen är, vid sidan av att hålla kontroll på kostnader och den låneskuld vi ärvde, att öka tryggheten för stockholmarna i ett läge där vi har ett ökat antal dödsskjutningar i Stockholmsregionen. Här samarbetar vi med polisen på ett betydligt närmare sätt än tidigare för att kraftsamla kring det dödliga våldet.

Bengt Germundsson (KD), kommunstyrelsens ordförande i Markaryd:

– Den största enskilda utmaningen för min kommun de kommande åren är att hantera övervältringen av kostnader från staten för de effekter den statliga migrations- och integrationspolitiken medfört för våra verksamheter. Utmaningen ligger i att se till att de nyanlända som bosatt sig i vår kommun kommer i egen försörjning. Annars kommer vi tvingas ta resurser från välfärden (skola, vård och omsorg) för att finansiera en misslyckad statlig migrations- och integrationspolitik.

Germundsson riktar samtidigt kritik mot Arbetsförmedlingen:

– Arbetsförmedlingens totala avsaknad av uppföljning och bristande leverans av kompletterande aktörer under etableringen kostar bara Markaryds kommun flera miljoner årligen i extra kostnader.

Kenneth Handberg (S), kommunstyrelsens ordförande i Örebro:

– Demografiska utmaningar. Det vill säga fler äldre och fler barn samtidigt som landet får färre medborgare i arbetsför ålder i relation till dem som behöver mest välfärd. Det påverkar alla kommuner mycket.

Johan Andersson (S), kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande i Eslöv:

– Eslöv är en kommun med stark tillväxt som ställer krav på investeringar i förskolor och skolor, även behovet inom äldreomsorg ser ut att öka de kommande åren. Investeringsvolymerna i kombination med ökade driftskostnader är en utmaning för att klara välfärden de kommande åren. Även trygghetsfrågor kommer att behövas sätta fokus på.