Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Kommunen vill ändra bynamnet – efter kritiken

Nantale Kitali på Afrosvenskarnas riksförbund är kritisk till valet av namn på området. Foto: Privat

Ett område i Dalarna heter ”Negerbyn” – något som har väckt stark kritik.

Efter påtryckningar har Mora kommun skickat in en förfrågan om namnändring till Lantmäteriet.

– När jag såg namnet blev jag väldigt förvånad, jag trodde inte det var sant. Att det ens kunde heta så här i nutid, säger Nantale Kitali på Afrosvenskarnas riksförbund. 

Mora kommun vill ändra det kritiserade namnet på ett skogsparti strax norr om Våmhus. Men det var en fråga som aktualiserades först i och med att namnet uppmärksammades av Afrosvenskarnas riksförbund, någonting P4 Dalarna tidigare uppmärksammat. 

– Jag såg en vän på Facebook som delade en bild på kartan där namnet står. Jag blev väldigt förvånad. Jag trodde inte det var sant utan trodde verkligen det var ett påhitt av något slag. Att det ens kunde heta så här i nutid. Då kände jag att vi måste gå vidare med det här, säger Nantale Kitali från den ideella föreningen.

Nantale Kitali på Afrosvenskarnas riksförbund är kritisk till valet av namn på området. Foto: Privat

”Ett rasistiskt ord”

I början av februari skrev Afrosvenskarnas riksförbund därför till Mora kommun och ville att de skulle byta namnet på området, som innehåller det rasistiska ordet. 

– Det är ett rasistiskt ord och vi afrosvenskar och svarta människor med afrikanskt ursprung använder inte n-ordet. Det är ett ord som kommer från den koloniala tiden då vita människor kom till Afrika och förtryckte oss med det här ordet, säger Nantale Kitali och fortsätter: 

– Att använda ordet är en sorts avhumanisering som innehåller föreställningar om svarta människor, som att vi är lata, ointelligenta och i jämförelse med via människor mer som djur. Det är ingenting vi vill förknippas med i dag. 

Kolminor bakgrunden till namnet

N-ordet ingår i namnet på fyra platser som ligger nära varandra ute i skogarna norr om Våmhus. Det rör sig om en by, två tjärnar och en bäck, säger Mora kommuns kommunalrådsordförande Anna Hed (C).

Var kommer namnet på området ifrån?

– Vår kulturförvaltning har undersökt på bakgrunden och det handlar om att det funnits kolmilor där. De som har vistats och jobbat där har varit svarta av kolet, vilket gjort att man använt ordet, säger Anna Hed. 

Mora kommuns kommunalrådsordförande Anna Hed (C). Foto: Mora Kommun

Enligt Mora kommun är området i dag inte en faktisk by utan där finns endast en byggnad som inte är bebodd. Eftersom området ligger utanför Mora kommuns detaljplanelagda område kan de själva inte byta namn direkt, utan har alltså skickat in en ansökan till Lantmäteriet.

Varför har ni inte ändrat det här namnet tidigare?

– Frågan har inte aktualiserats förrän nu eftersom det inte är en plats folk faktiskt vistas på utan kanske bara åker förbi. Det är inte ett namn någon har reagerat på, det har funnits där så länge, säger Anna Hed. 

Fick namnet på 70-talet

Området fick officiellt namnet 1975 enligt Institutet för språk och folkminnen, rapporterar P4 Dalarna. Någonting som förvånar Nantale Kitali. 

– Jag trodde att det var någonting som legat kvar sedan 1700- och 1800-talen när Sverige köpte afrikanska slavar. Men så är det här nutid. Jag ställer mig frågande till att de inte visste bättre eller mer om vad ordet betyder nu och betydde 1975.

Hur ser ni på att Mora kommun nu ansökt om att namnet ska bytas?

– Vi blev väldigt glada och hoppas att det ska gå igenom hos Lantmäteriet. Det kändes som att kommunen var med på samma spår och verkar förstå vilka laddningar ordet innebär, vilket var glädjande nyheter och vi välkomnar det så klart, säger Nantale Kitali. 

Det nya namnet vill Mora Kommun ska ha en koppling till det kulturhistoriska arvet i området, med kolminorna i centrum, därför har de gett förslaget att döpa området till ”Kolarbyn”. 

– Nu hoppas vi Lantmäteriet tycker det är bra, säger Anna Hed. 

Oförstående reaktioner

Sedan namnet på byn, och det faktum att kommunen vill att namnet ska ändras, har uppmärksammats i sociala medier och lokala medier har Afrosvenskarnas riksförbund fått blandade reaktioner på sociala medier. 

Bland annat av folk som inte förstår problemet med n-ordet, enligt Nantale Kitali. 

– Det vi minoritetsgrupper ofta får höra av vita majoritetssvenskar är att vi är lättkränkta och känsliga när vi reagerar på ett sånt här ord. Det säger väldigt mycket om vad vi olika människor reagerar på, utifrån vilka vi är och hur vi blivit och ännu blir förtryckta med olika ord av de som inte är en del av vår minoritetsgrupp. Att ordet ens fått sättas på området och varit så här länge tyder på otillräcklig representation, säger hon.