Som högste chef för Malmö stads krigsberedskap är han bekymrad. Försvarspolitiken har varit på agendan ett bra tag nu.
Anslagen till det militära försvaret har ökat successivt redan sedan tidigare år. Bara mellan 2021 och 2022 ökade försvarets budget med 4,4 miljarder kronor. När så Ryssland invaderade Ukraina gick statsminister Magdalena Andersson ut med nya löften: Det militära försvaret ska stärkas ytterligare och öka till två procent av BNP.
Men pengarna når inte kommunerna.
– Där har vi en utmaning kommunalt, inte bara i Malmö utan i alla kommuner. För nu drar ett antal statliga myndigheter i gång ett stort arbete med att utveckla totalförsvaret, samtidigt som man ställer krav på kommunerna och uppmanar dem att agera. Men vi får inga ytterligare resurser, säger Per-Erik Ebbeståhl.
Ett exempel på kostsamma utlägg för kommunen rörande statens försvarspolitik är stora militära övningar.
– Det kan vara att de behöver tillgång till kommunala ytor och system eller att de behöver hjälp med vattenförsörjning till trupperna. Det får vi inte pengar för, men man räknar ändå med att vi ska kunna bistå med den hjälpen.
Omöjligt uppdrag
När det gäller krigsberedskap menar Per-Erik Ebbeståhl vidare att de statliga myndigheterna saknar förståelse för vad kommunerna har både lagstöd och resurser att göra.
– Just nu vill de att vi ska rapportera in vilka samhällsviktiga elanvändare vi har i kommunen, så vi vet vilka som ska prioriteras om det blir en bristsituation. Men vi har ingen aning om vilka de är, för det finns ingen anmälningsplikt för någon verksamhet att berätta att de finns i kommunen.
Statliga myndigheter förväntar sig att kommunerna ska håll koll på allt som sker inom deras geografiska område på ett sätt som enligt rådande lagstiftning inte är möjligt, enligt Ebbeståhl.
Oro för glapp mellan stat och kommun
Skyldigheten att mönstra och genomföra värnplikt återinfördes 2017, men huruvida också civilplikten kommer återinföras återstår att se.
– Det haltar när staten drar i gång värnplikten men inte civilplikten. På den tiden då vi hade civilplikt kunde vi i händelse av krig lyfta in utbildad personal för att stärka till exempel vård- och omsorg eller VA-verksamheten. Det kan vi inte i dag.
Bristen på utbildade civilpliktiga påverkar kommunernas möjligheter att krigsplacera personal.
– Vi kan inte tvinga människor att i händelse av krig plötsligt hoppa in och jobba i vård- och omsorg, så som vi kunde tidigare. Då måste de ha en aktuell pliktutbildning i botten, och de som senast genomgick en sådan utbildning gjorde det på slutet av 90-talet och den utbildningen räknas inte som aktuell i dag.
Per-Erik Ebbeståhl oroar sig över det han upplever som ett stort glapp mellan stat och kommun.
– Vi går i fruktansvärd otakt i de här frågorna just nu. Förväntningarna från nationell nivå kan inte hanteras på lokal nivå.
MSB: ”Hög tid för förstärkning”
Camilla Asp, överdirektör på MSB, håller med om att kommunerna är underfinansierade vad gäller krishantering och civilt försvar.
– Vår bedömning är att de behöver mer resurser för den krishanterande delen, och för att kunna ta det här samordnande ansvaret för att driva det arbetet i kommunen både innan och under en kris.
Har man glömt bort att det i slutändan är kommunerna som utför uppgifterna och rimligtvis också behöver mer pengar?
– Inte glömt bort, men sedan 2015 har vi ett arbete med att utveckla det civila försvaret, och där har vi medvetet börjat med myndigheterna och stärkt upp deras förmåga först. Men vi har också från MSB:s sida under flera år påtalat att det är läge att kommunerna kommer in på ett annat sätt.
Finns det en otydlighet i ansvarsfördelningen mellan statliga myndigheter och kommuner när det gäller krishantering och beredskap?
– Inte som vi har sett det, men vi måste så klart se till att förtydliga uppdraget om det upplevs så.
– När vi nu jobbar med att utveckla det civila försvaret så ligger ett uppdrag i att ta reda på hur all reglering funkar när vi jobbar med höjd beredskap. Det kan ju vara så att liggande reglering inte fungerar, och det är inget konstigt. Vi jobbar successivt med att lyfta glappen, säger Camilla Asp.
På MSB känner man till kommunernas problem med att få in extra personal utifrån för att stärka viktiga samhällsfunktioner som till exempel vård och omsorg i händelse av krig.
– Det är ju svårt eftersom regeringen inte har aktiverat civilplikten på samma sätt som man gjorde med värnplikten för några år sedan. Lagen om totalförsvarsplikt finns och gäller, men kan inte tillämpas fullt ut eftersom det inte finns något utbildningssystem, säger Torkel Schlegel, juridisk rådgivare på MSB.
Det låter som ett glapp?
– Delvis är det ett glapp, såtillvida att diskussionerna om att återta civilplikten har funnits i flera år. Och vi myndigheter som arbetat med de här frågorna har i olika grad framfört behovet. Men det är en finansieringsfråga.
LÄS MER:
Alla får inte plats i skyddsrummen
Premium
Premium
Premium