Foto: Högström Henrik
 Foto: Högström Henrik

Klippanpop på Dunkers kulturhus

Publicerad
Det var inte alla som ville höra Knugen skuk i radion. En brevskrivare i Råå ansåg 1980 att "dylika visor" inte borde spelas i etern.
Brevet är med i utställningen om Klippanpopen som tagit plats på Dunkers kulturhus.
Kriminella gitarrers epistel som skulle kunna handla om monarkens genitalier förekommer på flera platser i utställningen. Dels är det en man i Hortlax som anmält den till radionämnden och sedan är det ett klipp från Expressens Mats Olsson, den tidens mest inflytelserika pop-skribent.
Olsson hävdade att låten borde bli nationalsång.
Väggen med pressklipp speglar med all önskvärd tydlighet just hur stor musiken från lilla Klippan var när det begav sig.

En idé i flera år

Peter Carelli på Dunkers kulturhus berättar att utställningen har funnits som idé i flera år. Men det var först när en Göran Holmkvist på Helsingborgs Dagblad klagade på att Dunkers bara ägnade sig åt finkultur som planerna sattes i verket.
– Det var en skrevspark för att vi inte ägnade oss åt det folkliga.
Den klagande skribenten kopplades in i produktionen tillsammans med fotografen Per Drejare som fotograferat banden under storhetstiden.

Huvudstad för svensk punk

Förutom bilder och texter finns det en rad artefakter från den studio som musikläraren Bo-Ingvar Olsson ställde till ungdomarnas förfogande.
Däri ligger mycket av förklaringen till att brottar- och bruksorten Klippan blev en huvudstad för svensk punk, enligt Peter Carelli.
Musikläraren försåg de intresserade ungdomarna med lokal och instrument men höll sig själv borta.
– Han såg till att kidsen gjorde det själva.
Fast punken i Klippan var inte lika agitatorisk eller rebellisk som motsvarigheten i Stockholm.
– Här var det något helt annat. Bonnarock egentligen.
Utställningen om Klippanpopen invigs med vernissage på torsdagen. Då spelar lasakungen och besökarna bjuds på öl, Bullens pilsnerkorv och ostbågar bland annat.
Henrik Högström
Henrik Högström

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag