Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Klimatexperterna om bränderna: ”Anledning att planera för förändringar”

Foto: Alex Ljungdahl
Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet, Helen Ivars Grape hydrolog på SMHI och Michael Tjernström, klimatforskare och professor i meteorologi vid Stockholms universitet.
Foto: Esa / ESA

De svenska skogsbränderna kan inte kopplas till klimatförändringar – men om utsläppen av växthusgaser fortsätter kommer extrema väderförhållanden bli allt vanligare.

Det menar flera ledande klimatforskare och väderexperter.

– Det finns anledning att planera för förändringar, säger Markku Rummukainen, professor i klimatologi.

Svenska klimatforskare är vana vid att få frågor om klimatförändringar – men nästan bara vid extrema väderförhållanden.

Enligt Michael Tjernström, klimatforskare och professor i meteorologi vid Stockholms universitet, har de pågående skogsbränderna fått många att undra över klimatförändringar.

– Det är en sån där fråga som man får varenda gång det inträffar något extremt. Oavsett om det är torka och skogsbränder eller om det är översvämningar. Och svaret är alltid detsamma – att just detta händer just nu kan man inte säkert koppla till klimatförändringarna, säger Tjernström.

– Jag skulle jättegärna vilja kunna säga att ”ja, det här beror på klimatförändringarna”, men då vore jag ohederlig. Det är det här pedagogiska dilemmat man alltid har i den här vetenskapen.

Michael Tjernström är klimatforskare och professor i meteorologi vid Stockholms universitet. Foto: EVA DALIN / STOCKHOLMS UNIVERSITET

”Högre frekvens av extremt väder”

Michael Tjernström menar dock att klimatpåverkan på sikt kommer leda till fler liknande händelser, även om inte just sommarens skogsbränder går att härleda till den ökande globala temperaturen.

– Det varmare klimatet för med sig en högre frekvens av den här typen av extremer – det vill säga långa torrperioder, extrem värme eller extrem nederbörd. Det är dessa typer av extremväder man kan koppla till klimatförändringar. Om man tittar på det över tid blir det här allt vanligare, säger Tjernström.

Effekterna av klimatförändringar syns bara om man tittar på ett större geografiskt område över en längre tidsperiod, menar han.

– Det finns ett väldigt bra bevis för det. Uppvärmningen av klimatet är väldigt långsam, därför kan man approximativt säga att klimatet i år globalt är ungefär detsamma som klimatet i fjol globalt. Och det kommer väl alla ihåg vilken sommar det var i Sverige förra året – då var det nästan inga dagar med temperaturer över 25 grader. Och den här sommaren är så långt ut på extremskalan att jag själv blir lite förvånad. 

 

LÄS ÄVEN: Brandmannen i skogen – ”Det brinner fan överallt” 

Professor: ”Anledning att planera för förändringar”

Markku Rummukainen är professor i klimatologi vid Lunds universitet. Även han menar att sommarens skogsbränder är svåra att förklara med klimatpåverkan.

– Det är mer komplicerat än så. När det blir varmare påverkas också förekomsten av extremvärme och värmeböljor och annat. Extremväder är dock så pass sällsynta att det behövs en ganska lång tidsperiod för att se eventuella förändringar, säger Rummukainen.

Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet. Foto: ©Kennet Ruona 2012

– Det som är typiskt för oss i Sverige är att vädret varierar och att somrarna inte alltid liknar varandra. Det är inte rimligt att utgå från att klimatförändringar skulle gett de här förändringarna från förra sommaren till den här sommaren.

Borde människor vara oroliga?

– Det finns anledning att planera för förändringar. När det blir varmare påverkas både vintrar och somrar. Vi ser redan att vintrarna har blivit mildare och att somrarna har blivit något varmare, något som kommer fortsätta. Längre, varmare och torrare somrar påverkar även risken för skogsbränder. 

Helen Ivars Grape är hydrolog på SMHI. Foto: Privat bild

Snörik vinter

Även Helen Ivars Grape, hydrolog på SMHI, tror att svenskarna bör vänja sig vid varmare väder. 

– Fortsätter man att släppa ut väldigt mycket klimatgaser som påskyndar växthuseffekten så kan det bli vanligare med högre temperaturer på somrarna. 

Inte heller hon tror att sommarens värmebölja går att härleda till klimatförändringar.

– Att titta enskilt på Sverige under ett år är för kort tid. Just nu upplever vi en extremt varm sommar, men vädret under en enskild period kan avvika från det normala, säger hon.

Ivars Grape använder den senaste vintern som ett exempel på varför man inte ska lägga för stor vikt vid enskilda väderhändelser.

– Just i år är sommaren väldigt varm och regnfattig, men den senaste vintern kom det väldigt mycket snö och sedan en extrem vårflod med väldigt mycket vatten. Så vintern var ju snörikare än normalt.

Golfströmmens påverkan

Någon som däremot tror att klimatförändringar spelat stor roll för sommarens värmebölja är den tyske klimatforskaren Frederik Schenk vid Stockholms universitet. 

Han presenterade nyligen en forskningsstudie där slutsatsen är att kalla vintrar och korta, torra somrar är resultatet av en avstannande golfström.

– Vi studerade klimatet för 12 000 år sedan – en tid då golfströmmen var väldigt svag. Sedan analyserade vi hur klimatet reagerade på den svagare strömmen och kunde se att förändringarna i stort sett var desamma som dem vi ser exempelvis den här sommaren, säger Frederik Schenk.

Schenk menar att en svagare golfström leder till kallare vatten i Atlanten, vilket i sin tur leder till kalla vintrar och varma somrar.

– Havet är en värmekälla under vintern. Och om du har ett kallt hav under sommaren så får du lägre luftfuktighet, eftersom kallt vatten inte avdunstar lika lätt. Det leder till att du får mindre molnighet och större högtryck, vilket leder till sådana här värmeböljor.

”Skulle ta det med en nypa salt”

Klimatforskaren Michael Tjernström tror inte på Frederik Schenks teori.

– Jag skulle ta det med en nypa salt måste jag säga. Jag tror inte att vi har så jättebra koll på hur klimatet såg ut i detalj för 12 000 år sedan, säger Tjernström.

Han menar att golfströmmen förvisso saktat ned, men att växthuseffekten lett till att vattnets temperatur har stigit så pass mycket att nettoeffekten ändå blir positiv.

– Man ser en nedåtgående trend i volymen – i kubikmeter vatten per tidsenhet. Däremot är vattnet varmare än vad det har varit förut. Temperaturen vinner i det här fallet.

Tjernström tror däremot att klimatförändringarna kommer leda till att golfströmmens påverkan förändras i framtiden.

– Att volymtransporten går ner är helt i linje med vad man har sett i klimatmodeller i varmare klimat. Så småningom kommer det naturligtvis att få effekter.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!