Halterna av luftföroreningar är fortsatt för höga i de flesta europeiska länder, slår Europeiska miljöbyrån (EEA) fast sedan man analyserat data från över 4 500 miljöstationer i 40 länder runt om i Europa.
Trots de positiva effekter på luftkvaliteten som nedstängningarna under pandemin förde med sig utgör föroreningarna en betydande hälsorisk.
– I Sverige har vi mycket lägre halter, jämförelsevis med andra länder. Men det finns ingen säker tröskel under vilken vi inte kan se allvarliga hälsoeffekter. Man måste därför fortsätta att minska halterna av luftföroreningar, säger Petter Ljungman, docent vid Institutet för miljömedicin på Karolinska institutet.
”På tok för hög”
Halten av luftföroreningar i luften mäts i i enheten ug/m3, mikrogram per kubikmeter. WHO:s riktlinjer rekommenderar i dag 10 ug/m3. Men EU:s standard för luftkvalitet är satt till 25 ug/m3. I EEA:s mätningar är det främst halterna av markbundet ozon och kvävedioxid som sticker i väg och vida överstiger EU:s riktlinjer.
– Den nuvarande miljökvalitetsnormen som styrs utifrån EU:s gränsvärden, och som vi har i Sverige i dag, är på tok för hög, säger Petter Ljungman.
Många av källorna till de gifter som förorenar luften är de samma som till klimatpåverkan. Den enskilt största utsläppskällan i dag kommer från trafiken. Men i länder där kolkraften är utbredd, till exempel Polen, är detta ett betydande bidrag. WHO väntas därför i dag presentera ett batteri av åtgärder.
Nya riktlinjer på kommande
– Vi behöver jobba på bred front för det som rör trafik, industri och energiförsörjning, säger Petter Ljungman.
WHO presenterar de nya riktlinjerna klockan 15 i dag (onsdag), svensk tid.
