Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Viktigaste besluten på klimatmötet COP25 i Madrid

Det här är Parisavtalets artikel 6.
Greta Thunberg var besviken efter klimatmötet i Madrid.Foto: J.J. GUILLEN / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Även Isabella Lövin uttryckte frustration efter COP25.Foto: MARC SKOGELIN/TT / TT NYHETSBYRÅN
Trots världsomspännande protester kunde världsledarna inte enas.Foto: NICO RODRIGUEZ / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

Efter ett rekordlångt klimatmöte var länderna fortfarande inte överens.

Den viktigaste frågan sköts upp till framtiden.

Expressen reder ut bakslagen – och framgångarna – från COP25 i Madrid.

Redan inför mötet COP25 – som med kort varsel flyttats från Santiago till Madrid – var EU:s hållning att man hellre sköt upp vissa frågor än att man fattade dåliga beslut.

Så blev det också.

Bakslag: Artikel 6

Centralt på klimatmötet var att bli klar med Parisavtalets regelbok, när det gäller Artikel 6.

Enkelt förklarat handlar Artikel 6 om hur länder kan samarbeta för att minska de globala utsläppen, exempelvis genom att länka ihop olika system för utsläppshandel.

Det kan också handla om att länder bidrar till program eller projekt i andra länder och får tillgodoräkna sig utsläppsminskningarna för att nå sina egna klimatmål.

Striden på klimatmötet handlade främst om dubbelräkning – alltså att en utsläppsminskning bokförs i två länder – och om gamla utsläppsrätter ska tillgodoräknas i det nya systemet.

Kina, Indien och Brasilien hör till de länderna med flest utsläppsrätter i det gamla systemet och var därför angelägna att få räkna in dessa. EU och ett antal länder motsatte sig detta eftersom det skulle underminera arbetet för nya investeringar.

Enligt miljö- och klimatminister Isabella Lövin har USA:s agerande rubbat tilliten mellan länderna i klimatarbetet.

– Det är något som jag ser som ett resultat av att USA är på väg att lämna Parisavtalet. Det finns en misstänksamhet i luften, har Lövin sagt till Expressen.

Även om man tog stora kliv närmare ett färdigt regelverk för Artikel 6 under COP25, valde man att skjuta upp frågan till nästa klimatmöte som äger rum i Glasgow i november 2020. 

Innan regelboken är på plats kan de nya samarbetsformerna för utsläppsminskningar inte användas.

Man valde också att skjuta upp frågan om ett ramverk för insyn, som ska säkerställa att alla länder rapporterar sina utsläpp på samma sätt.

Framgång: Skador och förluster

En annan viktig fråga handlade om den så kallade Warszawamekanismen om skador och förluster – alltså vem som betalar när utvecklingsländer drabbas av klimatförändringar, exempelvis orkaner och översvämningar.

Några länder hoppades få en riktad fond för skador och förluster, medan vissa länder hoppas slippa ansvar helt. EU och Sverige ville att man skulle använda sig av existerande lösningar. Det lyckades man också med.

FN:s gröna fond – som hittills hanterat klimatanpassning och utsläppsminskningar – öppnas nu för skador och förluster. Upplägget ska utvärderas om fem år. 

Donationer till fonden är frivilliga och intäkterna har hittills varit en besvikelse. I höst lovade Sverige att fördubbla sitt bidrag till den gröna fonden till åtta miljarder kronor över fyra år.

– Det är helt nödvändigt att satsa stora summor, har biståndsminister Peter Eriksson (MP) sagt till Expressen. 

Rekordlånga mötet avslutat – länderna lyckades inte enas i viktigaste frågan.

Framgång: Jämställdhetsplan

Enligt FN är risken att kvinnor dör av klimatförändringar 14 gånger högre än män. Jämställdhet är därför en fråga som lyfts inom klimatarbetet.

Jämställdhetsarbetet inom Parisavtalet är i dag frivilligt under det så kallade Limaprogrammet. På COP25 var målet att ta fram en uppdaterad jämställdhetsplan, vilket också var en prioritering från svenskt håll.

– Det är viktigt att kvinnor och män har samma förutsättningar att delta i samhällsutvecklingen. Klimatarbetet är en viktig del i det. Handlingsplanen tittar både på hur vi kan öka jämställdheten inom förhandlingarna men framför allt i arbetet som sker ute i länderna, har Mattias Frumerie, Sveriges chefsförhandlare i klimatfrågor, sagt till Expressen.

Trots svårigheter i många andra punkter lyckades länderna enas om en ny jämställdhetsplan på COP25, som sträcker sig fem år framåt. Den innehåller konkreta steg för att jämställdhetsfrågan ska integreras ytterligare i klimatarbetet. 

Framgång/bakslag: Höjda ambitioner

Höjda ambitioner var en viktig förhoppning vid årets klimatmöte i Madrid. 

Många pekade på ungdomsrörelsen med Greta Thunberg i spetsen samt de demonstrationer som under året lockat miljontals människor världen över. 

Totalt 84 länder har lovat att skruva åt sina nationella klimatplaner under nästa år, varav 73 har mål om nollutsläpp 2050. Men att EU enades om klimatneutralitet år 2050 skapade inte det eko man hoppats på i Madrid. 

Storspelare som Australien, USA, Ryssland, Indien, Kina, Saudiarabien och Brasilien pekas ut för att ännu inte ha en plan för att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader.

FN-chefen António Guterres uttryckte stor besvikelse efter mötet. På Twitter skriver han:

”Det internationella samfundet förlorade en viktig möjlighet att visa ökad ambition. Men vi får inte ge upp, jag tänker inte ge upp. Jag är mer bestämd än någonsin att arbeta för att göra 2020 till året då alla länder åtar sig att göra vad vetenskapen säger oss är nödvändigt för att nå koldioxidneutralitet till 2050, och inte se temperaturerna stiga med mer än 1,5 grader.”

Efter långa förhandlingar lyckades man också få till en skrivelse från COP25, som inleds med ett erkännande till klimatrörelsen, rapporterar Aktuell Hållbarhet:

”Vi ser och vi hör att människor, speciellt den unga generationen och ursprungsbefolkningar kräver omedelbara och ambitiösa insatser för att bekämpa klimatförändringar nu.”

Stefan Löfvens klimatsvar – på två minuter:

Snabba frågor om klimatet till statsministern.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.