Elin Ångman har inte flugit sedan 2015. Foto: / PRIVAT
Elin Ångman har inte flugit sedan 2015. Foto: / PRIVAT

Världsmästaren väljer bort flyget – ska bli helt fossilfri

Publicerad

En av de största miljöbovarna i dag är flygresor. Men går det att leva utan att flyga?

Vi har pratat med de som helt väljer bort att färdas bland molnen.

– Vi kan göra massor små saker som att byta glödlampor och köpa ekologiskt, men en thailandsresa raderar allt annat du gjort, säger Elin Ångman.

2015 flög Elin Ångman sin sista flygtur, som ETC var först att berätta om. Hon jobbar som lärare och forskare på Sveriges lantbruksuniversitet med inriktning på miljökommunikation. Hon har länge jobbat med miljöfrågor både på arbetet och privat. 

– När jag gjorde en undersökning för att se mitt personliga klimatavtryck så såg jag direkt att flygningarna är det värsta du kan göra mot miljön. Det var därför jag slutade, jag kan inte fortsätta med ett gott samvete, säger Elinor Ångman

Hon ser inte direkt något stort problem personligen med att sluta flyga. Det som däremot kan vara utmanande är att höra alla andra människor i ens närhet prata om resor. Hon upplever att det finns en väldigt positiv norm kring resande och att flyga.

– Att ständigt höra när folk hyllar varandras thailandsresor känns jobbigt. För jag tycker att det påverkar mina barn. Långa resor bidrar till uppvärmningen av klimatet och på så sett påverkar det mina barns framtid. Jag har svårt att ta beslut om när jag ska ge mig in i diskussionen och inte, säger Elin Ångman.

 

LÄS MER: Svenska företagen som trotsar negativa klinattrenden 

 

Det finns platser där Elin Ångman känner en positiv stämning kring bojkottandet av flyg. Hon är med i grupper på Facebook där alla har tagit samma beslut och alla är intresserade av klimatpåverkan.

– Det känns som att fler och fler pratar om klimatet och att tidningar skriver om det mer. Jag har på senaste tiden sett fler krönikor och kändisar som berättar om sina initiativ än vad jag sett tidigare, det är jättekul, säger Elin Ångman.

Idrottare med klimatvisioner

– Jag har alltid haft två stora intressen, armbrytning och hållbarhetsfrågor. Som 9-åring drömde jag om att bli armbrytare i världsklass och planetskötare i världsklass, säger Heidi Andersson, världsmästare i armbrytning. 

Armbryterskan Heidi Andersson vill vara bäst på både armbrytning och klimat.Foto: FRANK ANDERSSON / PRIVAT

Senast hon flög var 2015, det var då till inspelningarna av tv-programmet Mästarnas mästare. Sedan dess har hon inte haft något superuppdrag som inneburit flygresa och som hon velat ta. Hon säger att hon inte riktigt ställts inför någon stor utmaning än. Hennes mål, tillsammans med maken Björn Ferry, är att bli helt fossilfri till år 2025.

– Flygresor är den största utsläppskällan för i princip alla, det går inte att blunda för. Det började med att jag drog ner på flygresandet inom Sverige, att jag åkte tåg i stället. Sedan tog jag det större steget och slopade all flygning, säger Heidi Andersson.

Hon tycker att det är värt att tänka på att det bara är några få procent av världens befolkning som har möjlighet att flyga, även om vi ser det som en självklarhet. Det kan så klart bli krångligare att resa långt utan flyg eftersom allt är utformade efter flygresor. Heidi Andersson säger att man får vara kreativ för att lyckas.  

2015 flög Elin Ångman sin sista flygtur.Foto: SHUTTERSTOCK

– Folk kan vara jätteduktiga på att källsortera hemma, kapsylerna ligger precis där de ska. Och sedan säger man "bye bye" och drar på en resa till något land långt bort och sitter och nöter på en flygstol. Det spelar liksom ingen roll vad du gör i det lilla hemma, du sabbar hela ditt planetsköteri med resorna, säger Heidi Andersson.

 

LÄS MER: Allt fler lanserar nu klimatsmarta batterier 

 

Det är inte att flyga i sig som är problemet. Hon påpekar att elflygplan eller plan som drivs av fossilfria bränslen skulle vara en lösning. Hon berättar vidare om att det fokus hon har haft som elitidrottare kan vara en fördel i klimatkampen. Har hon satt upp ett mål då har hon också bestämt sig.

– Med ett tydligt mål så tar man konsekvenserna av målsättningen för att genomföra det. Och också att man förstår att man inte blir världsmästare av att träna två gånger i veckan. På samma sätt blir man inte fossilfri till 2025 genom att vänta på elflygplan, säger Heidi Andersson.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen Klimat på Facebook – där kan du kommentera och diskutera våra artiklar

Expressen klimat

Till Expressens startsida

Mest läst i dag