Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Världens största miljöbov – och ökar sina utsläpp

Lars-Åke Severin, ordförande för Svenska Handelskammaren i Kina om hur politiska läget påverkar svenska bolags hållbarhetsarbete i Kina.
Xie Zhenhua, Kinas ledande tjänsteman på klimatområdet.
Foto: ROMAN PILIPEY / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Xi Jinping.
Foto: CHINE NOUVELLE / SIPA/SHUTTERSTOCK EDITORIAL/IBL
Utsläppen i Kina fortsätter att öka.
Foto: SAM MCNEIL / AP TT NYHETSBYRÅN

Världens ledare försökte överträffa varandra under Joe Bidens klimattoppmöte förra veckan. Med ett undantag. Inga konkreta löften kom från världens största utsläppare av koldioxid, nämligen Kina. Nu ifrågasätts om klimatsamarbete ens är nödvändigt.

Det var in i det sista oklart huruvida Xi Jinping alls skulle medverka vid Joe Bidens toppmöte för klimatet förra veckan. Först dagen innan meddelade det kinesiska utrikesministeriets taleskvinna Hua Chunying att landets president avsåg delta, för att hålla ”ett viktigt tal” vid mötet.

Men samtidigt som USA, Japan, Storbritannien, Tyskland och för den delen hela EU utfärdade en rad klimatlöften, präglades Xi Jinpings framförande istället av mer svepande uttalanden.

Den kinesiska presidenten lät veta att vi måste skydda miljö och natur ”likt vi skyddar våra egna ögon”. Men det närmaste någon konkret målsättning Xi kom var att Kina nu ska ”strikt kontrollera” sina kolkraftverk under den nya femårsplanen, som sträcker sig fram till 2025. Under nästa femårsplan ska kolkraften sedan ”skalas ner”.

Kritiken mot expansionen av Kina kolsektor har på senare tid tilltagit. Förra månaden uppmärksammande Expressen hur landet i fjol färdigställde mer än tre gånger så mycket kolkraft som den resterande världen tillsammans. 

Kina står i dag för 28 procent av världens koldioxidutsläpp, och var den enda stora nation som trots pågående pandemi ökade sina utsläpp även i fjol. USA är näst värst, genom att stå för 15 procent av utsläppen.

Ett politiskt spel

Vid sidan av kolets betydelse för Kinas ekonomiska tillväxt, så märks i bakgrunden också ett politiskt spel. Kinas sena bekräftelse av deltagandet vid Joe Bidens klimatmöte har av flera analytiker kopplats samman med en ovilja att framställa USA som en global ledare på området.

Veckan innan så höll Xi Jinping därför ett videomöte med Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Emmanuel Macron, där klimatet stod i fokus.

Xi lovade förvisso helhjärtat i detta möte att Kina kommer hålla sina ord när det kommer till klimatet. Men de löften han refererade till var att sluta öka utsläppen efter 2030, vilket blev Kinas bidrag när Parisavtalet tecknades 2015, samt en målsättning om att Kina ska bli klimatneutralt till år 2060.

Inom EU finns hopp om att Kina ska öka ambitionen genom att börja minska sina utsläpp efter 2025. Men istället uttryckte Xi under mötet med Europas toppledare sin förhoppning om att världens rika nationer ska leda vägen genom att minska utsläppen och finansiera omställningen till förnyelsebar energi i världens utvecklingsländer.

I ett illa dolt utfall mot USA sade Xi vidare att klimatet inte ska användas som ett geopolitiskt spelkort eller som en ursäkt för handelshinder.

Samarbete utan innehåll

Den diplomatiska härdsmältan mellan USA och Kina till trots, så kan en viss samarbetsvilja nu märkas vad gäller klimatet. 

Dagarna före Joe Bidens klimatmöte var John Kerry, presidentens särskilda sändebud för klimatfrågor, på ett tre dagar långt besök i Shanghai. Där samtalade han - enligt uppgift långt in på nätterna - med Xie Zhenhua, Kinas ledande tjänsteman på klimatområdet.

John Kerry, USA:s sändebud i klimatfrågor, var nyligen ute på turné.
Foto: AP / AP TT NYHETSBYRÅN

Den rundlagda och ständigt leende Xie har sedan klimatförhandlingarna i Paris 2015 en bra personlig relation med Kerry. Amerikanska tjänstemän beskriver honom som intelligent och sakkunnig, samt uppriktig, med ett genuint intresse av att förbättra klimatet.

Flera källor menar att det rentav var Xie Zhenhua som övertygade Xi Jinping att i september i fjol inför FN:s generalförsamling lova att Kina ska bli klimatneutralt till år 2060.

Till skillnad mot det kaosartade politiska toppmötet i Alaska, så resulterade samtalen mellan John Kerry och Xie Zhenhua i ett gemensamt uttalande där man underströk vikten av att samarbeta för att bekämpa klimatförändringarna.

Uttalandet innehöll dock ingenting av substans. Liksom EU så har John Kerry varit tydlig med förhoppningen om att Kina ska ändra sin målsättning till att stoppa sina utsläpp 2025, istället för 2030. Men några sådana löften har Xie Zhenhua inte makt nog att bestämma över.

Samarbete ”inte nödvändigt”

USA gick vid förra veckans klimatmöte i bräschen genom en ny målsättning om att till år 2030 minska utsläppen med 50-52 procent, jämfört med 2005 års nivåer. 

Storbritannien gick ännu längre. Landet ska nu minska sina utsläpp med 78 procent till år 2035, jämfört med 1990.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel uppgav vidare att landet helt ska fasa ut kol från sitt elnät senast år 2038. Hon återupprepade även EU:s nya överenskommelse till mötet, nämligen att unionen ska minska utsläppen med 55 procent till år 2030 jämfört med 1990.

Mot denna bakgrund faller Kinas ambition att ”skala ner” kolkraften 2025-2030 förhållandevis platt. 

Angela Merkel lovar att EU ska minska sina utsläpp med 55 procent till år 2030, jämfört med år 1990.
Foto: ACTION PRESS/SHUTTERSTOCK / ACTION PRESS/SHUTTERSTOCK SHUTTERSTOCK

Detta särskilt med tanke på den intervju som Kinas vice utrikesminister Le Yucheng gav till Associated Press för en dryg vecka sedan. ”En del länder efterfrågar att Kina ska göra mer vad gäller klimatförändringarna. Jag är rädd för att detta inte är särskilt realistiskt”, sade Le och hänvisade till landets stora befolkning.

Förutsättningarna inte bara försvårar klimatsamarbetet mellan USA och Kina. De får allt fler att rentav ifrågasätta vikten av ett sådant samarbete.

Lauri Myllyvirta, chefanalytiker vid forskningsorganisation Center for Research on Clean Energy and Air, påpekade nyligen hur USA och Kina i dag har både resurser och teknik nog för att kunna genomföra en grön omställning utan att vara beroende av varandra.

Det är därmed oklart vad ett samarbete skulle innebära i praktiken - det finns inga uppenbara konkreta första steg som världens två största miljöbovar tillsammans kan ta för att minska de globala utsläppen.

Vägen framåt

Även Deborah Seligsohn, professor som studerar klimatförändringar vid Villanova University, ifrågasätter huruvida samarbete egentligen är den viktigaste förutsättningen för framsteg inom klimatområdet.

Utsläppen Kina fortsätter att öka.
Foto: Skärmdump / Climate Action Tracker

Liksom Myllyvirta framhåller hon att en ”robust konkurrens” snarare kan vara ännu mer fördelaktig, såväl mellan regeringar som mellan företag. En tävlan mellan Washington och Peking om klimatfrågornas ledartröja har flera potentiella fördelar.

Ett konkret exempel är finansieringen av energiprojekt utomlands, främst i fattiga länder. Här är de statliga kinesiska bankerna i dag världens absolut största aktörer. 

Men The Wire China konstaterar att Kinas finansiering av energiprojekt i utlandet till 75 procent går till fossila källor. Sammantaget har de statliga bankerna under det senaste dryga årtiondet plöjt ner 50 miljarder dollar i kolprojekt utomlands, och ytterligare 75 miljarder dollar i olja.

Sydkorea, en annan stor finansiär av kolkraft i Asien, lovade under Joe Bidens klimatmöte att sluta finansiera kolkraftverk i utlandet. Med några liknande löften vill Peking inte kännas vid.

Om demokratiska länder erbjuder mer miljövänliga energilösningar till världens utvecklingsländer, så pressas kinesiska aktörer att gå i samma riktning. Något som vore mer konkret än den pågående mutliga budgivningen om olika procent och årtal.


Se också:

Journalisten Jojje Olsson förklarar.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.