Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Vad är sant och falskt om svenskarnas sopsortering?

Klimatnödläget slår hårt mot Sverige redan under vår livstid.
Lynn Åkesson, professor i etnologi, Lunds universitet. Foto: Lunds universitet
”Ett grundfel många gör är att lägga matavfallet i en hink med lock för att man är rädd att det ska lukta, men det är just då det kan ruttna”, säger Lynn Åkesson, professor som forskar om källsortering. Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT NYHETSBYRÅN
Det måste vara tydligt hur soporna ska sorteras, menar professor Lynn Åkesson. Foto: ANDREY ARMYAGOV / ANDREY ARMYAGOV
A och O är att det är rent och snyggt vid återvinningen, annars slarvar även andra med att få allt rätt. Foto: Colorbox
Jämfört med länderna i övriga EU producerar svenskarna mindre sopor per person, i genomsnitt 473 kg jämfört med 487 kg under 2017. Foto: HANNA TELEMAN

Gör det någon skillnad om vi sorterar soporna – eller går det åt mer energi att transportera förpackningarna?

Expressen Klimat reder ut sanningar och myter om sopor.

– Ett grundfel många gör är att lägga matavfallet i en hink med lock för att man är rädd att det ska lukta, men det är just då det kan ruttna, säger Lynn Åkesson, professor som forskar om källsortering.

Just att separera matrester från övriga sopor kan annars göra stor klimatnytta.

– Det är en bra sak att göra, för matavfallet kan komposteras och rötas och användas som exempelvis drivmedel, menar etnologiprofessor Lynn Åkesson vid Lunds universitet. 

Hon berättar att attityden till sopsortering har förändrats rejält sedan hon för 15 år sedan började forska om källsortering ur ett kulturperspektiv. 

– De flesta har en mycket mer positiv inställning i dag, men praktiska ting kan komma i vägen. Det kan kännas för långt till återvinningen, man har kanske ingen bil eller så har man sällan ärenden åt det håll som uppsamlingen är, säger Lynn Åkesson.

Myter om återvinning

Myt 1: ”Det är ingen idé att sortera, allt blandas ju ändå bara ihop”

Sanning: Inget av det som läggs i behållarna på återvinningsstationerna blandas ihop, allt skickas till återvinning eller energiutvinning. De som har i uppdrag att samla in förpackningar och tidningar får sin ersättning för materialet när de har lämnat ifrån sig det. Kravet för att de ska få betalt är att förpackningarna och tidningarna är sorterade och håller en viss kvalitet. Skulle materialet vara hopblandat tas det inte emot och entreprenören tvingas åka till förbränningen med förpackningarna. Där skulle de behöva betala deponiavgift för att få lämna materialet. 

 

Myt 2. ”Mjölk-, fil- och juiceförpackningar går inte att återvinna eftersom de består av flera olika material”

Sanning: Många färskvaruförpackningar består av kartong, en plasthinna på insidan och ibland en plastkork längst upp. Plasthinnan skiljs åt från kartongen i återvinningsprocessen. Förpackningen ska därför sorteras som pappersförpackning, medan den löstagbara plastkorken hör hemma hos de andra plastförpackningarna. 

 

Myt 3: Förpackningarna behöver rengöras noggrant

Sanning: Det räcker med att tömma förpackningarna och se till att de är fria från matrester. Skälet till att förpackningarna ska vara tömda är dels en hygienfråga och dels att det kan påverka återvinningen eftersom den automatiska sorteringsprocessen för vissa materialslag sorterar förpackningarna efter vikt.

 

Myt 4: Mitt bidrag till återvinningen är så litet att det inte spelar någon roll

Sanning: Om vi skulle lämna alla metallkapsyler till återvinning skulle det gå att tillverka 2 200 nya bilkarosser varje år. Om alla svenska hushåll återvann ytterligare en plastförpackning till i månaden skulle koldioxidutsläppen kunna minska med 3 600 ton, vilket motsvarar utsläppen från cirka 1 200 bensindrivna bilar varje år, eller oljeuppvärmning av 675 medelstora villor.

 

Myt 5: ”Soporna sorteras i efterhand, så jag kan lika gärna slänga allt i sopnedkastet”

Sanning: Att elda upp sopor och förpackningar generar värme eller el som kan användas för till exempel uppvärmning av bostäder, men det är betydligt mer resurseffektivt och bra för miljön att göra nya produkter av gamla förpackningar. Återvinning av plast ger till exempel lägre miljöbelastning än att tillverka produkter av ny olja. Att slänga allt i brännbart ger energi bara en enda gång. 

 

Myt 6: ”Det är ingen vits att sortera färgat och ofärgat glas, lastbilen lägger ändå allt tillsammans”

Sanning: Det kan se ut som om allt blandas ihop, men de lastbilar som hämtar glasförpackningarna och flaskorna har två fack på flaket. Glas kan återvinnas obegränsat antal gånger utan att kvaliteten försämras. Då sparas råvaror som sand, soda och kalk – råvaror som finns i begränsad mängd. Det går även åt mindre energi för att återvinna glas än att göra nytt. 

 

Myt 7: ”Energiåtgången för att transportera förpackningarna och tidningarna äter upp miljönyttan med återvinningen”

Sanning: Den miljöbelastning som uppstår av transporter motiveras mångfalt av de miljövinster som uppnås. I regeringsutredningen ”Resurs i retur” konstaterades att återvinning av förpackningar och tidningar är miljömässigt bra, det sparas både energi och material. 

 

Myt 8: ”I Sverige finns gott om skog, därför behöver vi inte återvinna pappersförpackningar och tidningar”

Sanning: Det är både billigare och mer energieffektivt att återvinna pappersförpackningar än att göra nytt papper av ny råvara.

 

Myt 9: ”Aluminium och stål finns i stora mängder och kan knappast betraktas som ändliga resurser och motivera återvinning”

Sanning: Miljövinsten av att återvinna aluminium och stål består framför allt av att man sparar stora mängder energi om man återanvänder gammalt material, jämfört med att tillverka nytt. Vid återvinning av aluminium förbrukas endast 5 procent jämfört med den energi som går åt vid nytillverkning. Motsvarande siffra för stål är 25 procent.

 

Källa: Förpacknings- och tidningsinsamlingen, FTI

Lynn Åkesson, professor i etnologi, Lunds universitet. Foto: Lunds universitet

Äldre bostäder är heller sällan anpassade för sopsortering, förklarar professorn. Men finns det inte plats för olika kärl under diskhon kan man hitta andra lösningar.

– Några studenter märkte upp återvinningsbara plastkassar som lätt kan sköljas ur så att det blir tydligt hur alla saker ska återvinnas. Då är det lätt att göra rätt och att få med sig allt till återvinningen.

Plastleksaker ska inte återvinnas som plast

En del tycker också att det är så svårt att göra rätt att de helt enkelt avstår från att alls försöka sopsortera.

– Så kallade ”svåra kategorier” som porslin som ska återvinnas om restavfall, dricksglas som inte får läggas bland flaskor som återvinns och leksaker av plast som tyvärr inte heller kan källsorteras utan får läggas på brännbartavdelningen kan vara extra trixiga. En tumregel är att vi i Sverige främst har återvinning av förpackningar, inte så mycket materialåtervinning, säger Lynn Åkesson.

Ett initiativ som fungerat bra är att vissa hyresvärdar har infört så kallade ”sopvärdar” och ”sopvärdinnor” som lotsar hyresgästerna rätt.

– För att få folk att känna att sopsorteringen är meningsfull måste man visa att soporna verkligen återvinns och att det är praktiskt och enkelt. Ett rent och fräscht soprum inbjuder mer till ökat klimatengagemang än ett smutsigt dito som luktar illa. Är det skräpigt i soprummet är människor mindre noggranna med att göra rätt visar forskningen, säger Lynn Åkesson som i ett projekt finansierat av Naturvårdsverket undersökt hur man ska få folk att återvinna mer. 

”Ett grundfel många gör är att lägga matavfallet i en hink med lock för att man är rädd att det ska lukta, men det är just då det kan ruttna”, säger Lynn Åkesson, professor som forskar om källsortering. Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT NYHETSBYRÅN

Somliga kan också tycka att det är integritetskränkande att grannar och andra kan se vad man slänger. Å andra sidan kan det sociala trycket också göra att folk blir bättre på att källsortera.

– Extra känsligt verkar det vara med läkemedel. Men där kan man lätt anonymisera det man lämnar tillbaka till apoteken genom att ta bort namnetiketter på kartonger och tablettkartor. Det gör stor skillnad för vatten och luft om vi inte kastar läkemedel i toaletten eller i brännbart.

Hennes eget knep för att undvika sopberg är att ta med lite avfall ut varje gång hon lämnar bostaden. 

– När man ändå ska till affären är det inte så krångligt att lämna tidningar eller glasburkar till återvinningen. Det är inte meningen att du ska behöva stå och diska mjölkpaket noga i varmvatten. Det bästa är om alla gör så gott de kan. Och det är bättre att göra något än att låta bli, menar professor Lynn Åkesson.

Fakta / Anledningar till att vi INTE sopsorterar

■ Upplevd brist på helhetslösningar.

■ Kök är inte anpassade för detta.

■ Känsla av att det är svårt att göra rätt.

■ Matrester kan kladda och lukta.

■ Gnissel i samspel med grannar och jobbarkompisar.

■ Oklar ansvarsfördelning.

■ Okunnighet, ointresse.

Källa: Forskningsprogrammet ”Hållbar avfallshantering, projekt 6” av Lynn Åkesson och Greger Henriksson.  

Fakta / Så återvinner svenskarna

■ I Sverige återvinns förhållandevis mycket hushållsavfall. 

■ Jämfört med länderna i övriga EU producerar svenskarna mindre sopor per person, i genomsnitt 473 kg jämfört med 487 kg under 2017.

■ I Sverige gick cirka 34 procent av avfallet till materialåtervinning 2017. För EU i snitt var siffran 30 procent.

■ Sverige utvinner också mycket energi ur sitt avfall. 21 procent gick till energiåtervinning i EU som snitt, medan det i Sverige uppgick till drygt 50 procent. 

Källa: Sopor.nu 

Fakta / Därför är det bra att sopsortera

■ Genom att hålla isär olika material kan det mesta också återvinnas så att det kan bli nya produkter.

■ Energi och naturresurser sparas genom att vi använder materialen flera gånger.

■ Farliga ämnen tas om hand på ett säkert sätt. Därmed skyddas människor och miljö. 

■ Skräp som slängs i naturen riskerar att läcka farliga ämnen och det mesta tar lång tid att bryta ner. 

■ Det är ett lagbrott att inte sortera sina sopor. 

Källa: Sopor.nu