Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Så mycket får du betala för plastpåsen – höjs nu i vår

Så slår ny skatten på plastkassar - Expressens Matilda Nyberg reder ut.
30 öre kommer varje liten plastpåse du brukar ha frukt och grönsaker i att kosta.Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
”Det är klart att det blir en dyrare påse för konsumenterna”, säger Karin Brynell, vd för Svensk Dagligvaruhandel.Foto: WWW.BJORNFOTOGRAF.SE
Fem kronor kommer man få betala för kassen.Foto: TT NYHETSBYRÅN
Tre kronor blir skatten på bärkassar när du handlar mat i fortsättningen.Foto: NILS PETTER NILSSON
Konsumentminister Per Bolund (MP).Foto: ALEX LJUNGDAHL

Den nya skatten gör att kostnaden för en bärkasse i plast blir sex-sju kronor och små plastpåsar för frukt och grönt beskattas med 30 öre.

Karin Brynell, vd för Svensk Dagligvaruhandel, säger att kunderna får betala.

– Det är klart att det blir en dyrare påse för konsumenterna, säger hon.

Men finansmarknadsminister Per Bolund (MP) är positiv.

– Det är inget större problem för mig att ha mina apelsiner i en pappåse, säger han. 

Skattehöjningen på plastpåsar är en del av regeringsuppgörelsen mellan S, MP, C och L. Enligt lagrådsremissen som skickades in på måndagen är det tillverkare och importörer av kassarna som blir skatteskyldiga – men kostnaden kommer sannolikt innebära dyrare påsar för konsumenterna.

Svensk handel uppskattar att plastbärkassarna kan kosta sex-sju kronor från den 1 maj då skatten träder i kraft. 

Karin Brynell, vd för Svensk Dagligvaruhandel, tror också att konsumenterna kommer få betala för skattehöjningen om tre kronor.

– Det är klart att det blir en dyrare påse för konsumenterna, sannolikt tre kronor dyrare.

”En dålig skatt”

Regeringens argument har handlat om att man vill minska nedskräpningen. Men enligt Karin Brynell står plastkassarna för en mycket liten del av skräpet i naturen.

Hon är kritisk till att regeringen väljer att beskatta alla plastkassar, eftersom de i dagligvaruhandeln till stor del består av förnybar plast, som återvunnen plast eller sockerrör. 

– Det vore bättre med styrmedel mot den fossila plasten.

Pär Bygdeson, vd för branschföreningen Livsmedelshandlarna som samlar 800 matbutiksägare i Sverige, är hård i sitt omdöme.

– Det är en dålig skatt, säger han.

– Den tar inte heller hänsyn till vad för typ av plastpåse det är, om den är tillverkad av bioplast, återvunnen plast eller nyproduktion. Man kommer döda de bra initiativ för miljövänliga alternativ som har påbörjats då ett resultat blir att man väljer att köpa in billigare alternativ, säger han.

Alternativen inte alltid bättre

Pär Bygdeson menar att skatten blir kontraproduktiv.

– Med tre kronor på en vanlig plastpåse kommer papperspåsar att bli det billigare alternativet, och en papperspåse har en miljöbelastning på 43 gånger en plastpåse.

Att byta till tygkasse är inte heller en självklar lösning, inflikar Karin Brynell.

– Konsekvenserna av den här skatten är inte nödvändigtvis miljövänligare. En tygkasse måste användas 20 000 gånger för att ha samma miljöbelastning som en plastkasse, säger hon.

30 öre för de små påsarna: ”Blir krångligt”

Förutom plastpåsen för matvarorna vid kassan, kommer påsar mindre än sju liter beskattas med 30 öre, bland annat de små genomskinliga plastpåsarna som används för frukt och grönsaker. 

– Det man håller man på att bena ut är den här 30-öringen på det som man brukar kalla för fruktpåsar. Det måste bli på ett smidigt sätt, säger Pär Bygdeson. 

Enligt Karin Brynell kommer konsumenterna sannolikt få betala.

– Det är inte helt klart än, men det blir 30 öre. Hur man ska räkna dem är en administrativ fråga än så länge, det är svårt att veta hur det ska gå till. Det kommer bli krångligt, säger hon. 

Experter om skatten på plastbärkassar

Åsa Stenmarck är avfallsexpert hos IVL, Svenska Miljöinstitutet, och svarar här på frågor om skatten på plastbärkassar: 

• Vad kommer skatten att innebära i praktiken?

– Plastpåsar (oavsett om de är av fossilplast, biobaserad plast eller återvunnen plast) kommer att bli dyrare.

• Vad betyder detta för miljö och klimat?

– Skatten införs ju främst med nedskräpningsperspektiv och det är ju ett rimligt antagande att användningen av plastpåsar kommer minska och därmed risken för nedskräpning av påsar. Däremot har man ju inte undantagit biobaserad eller återvunnen råvara, vilket gör att vi kommer se en minskad efterfrågan på återvunnen plast (plastpåsar är en viktig produkt för just återvunnen råvara). I jämförelsen med pappåsen så är det väldigt jämt miljömässigt mellan de olika materialen.

– Det är viktigare vad vi stoppar i påsen, eller om vi låter bli att handla.

• Kommer antalet plastpåsar att minska?

– Förmodligen. Vi har fått en 60-procentig minskning genom att butikerna har tagit lite betalt och framför allt frågat. Nu blir det en skatt, och det kommer förmodligen påverka i samma riktning.

• Varför är det viktigt att plastpåsarna blir färre?

– Det är viktigt framför allt eftersom vi behöver använda mindre material generellt (alltså viktigt att minska konsumtionen generellt). Minskad nedskräpning är också viktigt, men det är inte främst den här typen av påsar som vi ser i nedskräpningen.

• Är tyg och papperskassar bra för miljön?

– Tygkassen behöver användas många gånger, men då blir den bra. Papperskassen är gjord av förnybar råvara, men kommer därmed med viss miljöpåverkan från till exempel markanvändning.

Mitt vanliga råd är att man ska ta den påsen man har hemma.

• Kan en skatt hämma utvecklingen av förnybar plast (redan nu är många av de plastkassar som används gjorda av icke-fossil plast)?

– Ja, det finns en sådan risk, liksom att det hindrar användningen av återvunnen råvara.

2,1 miljarder till statskassan

Sedan tidigare tar butikerna två-tre kronor för bärkassen. Avgiften har funnits för att minska mängden plast men har samtidigt inneburit miljonvinster för handlarna: Minst 469 miljoner per år, rapporterade Metro häromåret.

Enligt finansdepartementet kommer den nya skatten på plastpåsar innebära 2,1 miljarder kronor till statskassan nästa år.

Svensk handel har dömt ut skatten som ett sätt för regeringen att jaga intäkter. 

Karin Brynell håller med – och säger att det är oärligt att inkludera skatten i den gröna skatteväxlingen, där regeringen vill beskatta sådant som är miljöfarligt.

– Det är ologiskt eftersom det här inte är en miljöskatt. Man beskattar något som redan är fossilfritt. Det är ett enkelt sätt att få ihop en del av miljarderna till den gröna skatteväxlingen.

Experter om skatten på plastbärkassar

Karina Barquet är expert vid Stockholm Environment Institute (SEI) inom klimatarbete i ett globalt perspektiv, och svarar här på frågor om skatten på plastbärkassar:

• Vad kommer skatten att innebära i praktiken?

– Dyrare plastkassar kommer att påverka konsumenternas val. Frågan är om efterfrågan för färdigpaketerad mat, som tvättade och strimlade grönsaker kommer att öka. Ingen vill se sina äpplen och päron rulla fritt på bandet vid kassan. Däremot finns alternativ. Till exempel, flera butiker har redan ersatt plastkassar med papperspåsar.

• Vad betyder detta för miljö och klimat? 

– Dyrare plastkassar kan få en effekt på minskad plastkonsumtion, vilket i sig är bra. Men det handlar också om var plasten hamnar efter att den har förbrukats. En plastpåse som hamnar på soporna är inte lika skadligt för miljön som den som hamnar i sjöar eller havet. Det är också viktigt att tydliggöra att plastpåsar från hushåll inte är det som främst hamnar i vatten och natur i Sverige. De osynliga föroreningarna från näringsämnen, kemikalier, läkemedel och mikroplaster är mindre synliga men vanligare i Sverige och mer skadliga än plastbärkassar. 

• Kommer antalet plastpåsar att minska? 

– Jag tror att konsumenterna, framför allt de som storhandlar, kommer att tänka två gånger innan de betalar 3 kronor extra per plastbärkasse. Däremot behöver man andra åtgärder för att minska plast i naturen, på gator, och i sjöar. Till exempel böter för nedskräpning eller bättre soppkorgar på gatorna där plastpåsarna och annat skräp inte blåser i väg. 

• Varför är det viktigt att plastpåsarna blir färre?

– Utifrån ett produktionsperspektiv är det nödvändigt att dra ner på allt som innebär fossila bränslen. Plastpåsar är en enkel åtgärd som går att ersätta med annat material, till exempel papper. Plast är dessutom ett sådant material som är svårt att återvända. Så om vi försöker skapa mer cirkulära samhällen är det viktig att tänka, inte bara hur vi konsumerar, utan även på hur vi producerar.

• Är tyg och papperskassar bra för miljön?

– Olika studier ger olika resultat, så det går inte att säga vad som är bäst. Däremot vet vi att papper bryts ner enklare än plast och att beräkningar inte har tagit hänsyn till plastkassar som hamnar i naturen. Tygkassar är ett bra alternativ om de används ofta.

• Kan en skatt hämma utvecklingen av förnybar plast (redan nu är många av de plastkassar som används gjorda av icke-fossil plast)? 

– Förnybar plast kommer att hitta nya marknader i och med att fossil-baserad plast allt mer kommer att möta restriktioner i form av beskattning eller till och med förbjud.

Men finansmarknadsminister Per Bolund är, inte oväntat, positiv till skatten.

– Vi vill minska användandet och få människor att tänka efter, så att man använder sin plastkasse flera gånger eller alternativ till plastkassar, säger han.

Så tyckte några shoppare om nya priset på matkassar.

Borde man helt skippa plastpåsar till frukt och grönsaker?

– Nej, det där ingår inte i förslaget, utan det vi säger är att det måste kosta en summa för att använda plastkassar. Då får man avgöra själv om man tycker att det är befogat, om man har ett så starkt behov av plastkassar att man är villig att betala den kostnaden. Det är en fördel mot alternativet, där man i många länder förbjuder plastpåsar. Nu har man möjlighet att använda plastkassar men då får man betala för det.

”Inga problem att ha apelsiner i pappåse”

– I min butik har man börjat ha pappkassar till frukten i stället för de här vanliga plastpåsarna. Det är inget större problem för mig att ha mina apelsiner i en pappåse. När vi tar ut en avgift kommer många bra lösningar att växa fram.

Alternativ, som pappkasse eller tygkasse, är inte heller optimala ur miljöhänsyn. Det blir väldigt svårt att göra rätt som konsument. Hur ska man tänka?

– Det beror på. Det har blivit en viss förvirring kring ur vilket perspektiv man mäter miljöpåverkan. Men plastpåseskatten är i syfte att minska problem med nedskräpning. Där vet vi på global nivå att plastanvändningen medför stora problem.

Vad tycker du att man ska använda i stället när man handlar?

– Det finns många olika sätt. Ett högre pris kan göra att man värdesätter plastkassen mer och använder den fler gånger. Det är väldigt bra ur miljösynpunkt. Sedan är det viktigt att påpeka att vi inte har skatt på plastpåsar som man köper på rulle och som används för sopor eller hundbajspåsar.

En stor del av plastbärkassarna som finns i livsmedelsbutikerna är tillverkade av förnybar plast snarare än fossilplast. Är det inte bättre att uppmuntra utvecklingen av icke-fossil plast snarare än att beskatta påsarna?

– Jo, det gör vi på olika sätt. Inte minst genom att ta betalt för kostnaderna när man använder fossil råvara. Där är det viktigt att skilja på olika miljöproblem. Ur nedskräpningssynpunkt och effekterna i naturen är det ofta lika illa oavsett om det är biologiskt material eller fossilt.

Drar in 2,1 miljarder kronor

Enligt regeringen beräknas den nya skatten dra in 2,1 miljarder och då är det bara en delårseffekt från 1 maj. Branschorganisationerna dömer ut skatten som ett sätt att jaga skatteintäkter i en del av den så kallade gröna skatteväxlingen, som syftar till att beskatta sådant som är miljöfarligt.

Borde man inte beskatta stora industrier och företag i stället för att straffa konsumenter i den gröna skatteväxlingen?

– Vi har system för att ta betalt för miljöpåverkan från stora företag också. Både koldioxidskatt och EU:s handelssystem med utsläppsrätter. Det är inte alls så att vi inte styr de stora aktörerna mot minskad miljöpåverkan. Här är det uppenbart för de flesta att plastskräp är ett stort problem i stadsmiljön och naturen.

Förklaringen – så skadas människor och djur.