”Sydtoppen blev språkrör för alla jordens glaciärer”

”Jag springer för mitt liv genom Sarajevo”
Gunhild ”Ninis” Rosqvist är professor i naturgeografi.
Foto: MATTIAS AHLM / SVERIGES RADIO
Nord- och sydtoppen på Kebnekaise.
Foto: ALEX LJUNGDAHL

Gunhild ”Ninis” Rosqvist ser det som en lyx att få jobba med snö i arktiska miljöer och förfaras över hur snabbt haven värms upp och vintrarna blir allt regnigare.

I ”Sommar i P1” berättar hon om Kebnekaisemassivet och toppen som smälter bort.

– Jag vill stanna tiden och få se glaciären leva upp igen, säger hon i programmet.

I över 35 år har Gunhild Rosqvist, 61, professor i naturgeografi vid Stockholms universitet, forskat på snöns och isens betydelse i arktiska miljöer. I 16 år var hon föreståndare för Tarfala forskningsstation vid Sveriges högsta berg.

Hon berättar i ”Sommar i P1” om sin relation till Kebnekaise och vad som håller på att hända med bergets glaciärtäckta sydtopp – som nu smälter. 

För två år sedan förlorade sydtoppen sin status som Sveriges högsta punkt till nordtoppen.

– En sån tydlig symbol att klimatet blivit varmare, säger hon.

Tronskiftet mellan Kebnekaises bergstoppar blev en världsnyhet.

– Sydtoppen blev på så sätt ett språkrör för jordens alla glaciärer, säger Gunhild Rosqvist.

Kunde bli insnöad i Skåne även förr

Hennes kärlek till snö och is kom tidigt i livet. En gång som barn fick hon frostskador om händerna eftersom hon inte kunde slita sig från kälkbacken.

Hon berättar att hon härdades mot blötkyla under alla scoutläger i Skåne där hon bodde som barn.

– Ni som var där då, minns säkert att man kunde bli rejält insnöad även i Skåne förr i tiden, säger hon.

Gunhild Rosqvist delar med sig av sina upplevelser om hur det är att arbeta och vistas i en artisk miljö och hur tydliga tecknen blir i ett kallt klimat att jorden värms upp – fort.

– Det är skrämmande hur vi människor har tagit makt över planeten som varit sin egen härskare i flera miljarder år.

Åtta istider sedan koldioxidhalten var högre

Hon säger att vi människor måste förändra vår livsstil annars kommer vi drabbas av dramatiska väderhändelser allt oftare – som leder till att människor, växter och djur får svårare att överleva. 

Åtta istider har passerat sedan jorden hade en högre halt av växthusgaser i atmosfären, berättar hon.

– Det vet vi eftersom vi kan spåra växthusgashalten i luftbubblor i is från Antarktis som överlevt sedan dess, säger hon i P1.

Hör klipp från tidigare sommarprat:

Nadim Ghazale berättar i Sommar i P1 om förutfattade meningar i poliskåren

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.