Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

”Sydtoppen blev språkrör för alla jordens glaciärer”

”Jag springer för mitt liv genom Sarajevo”
Gunhild ”Ninis” Rosqvist är professor i naturgeografi.
Foto: MATTIAS AHLM / SVERIGES RADIO
Nord- och sydtoppen på Kebnekaise.
Foto: ALEX LJUNGDAHL

Gunhild ”Ninis” Rosqvist ser det som en lyx att få jobba med snö i arktiska miljöer och förfaras över hur snabbt haven värms upp och vintrarna blir allt regnigare.

I ”Sommar i P1” berättar hon om Kebnekaisemassivet och toppen som smälter bort.

– Jag vill stanna tiden och få se glaciären leva upp igen, säger hon i programmet.

I över 35 år har Gunhild Rosqvist, 61, professor i naturgeografi vid Stockholms universitet, forskat på snöns och isens betydelse i arktiska miljöer. I 16 år var hon föreståndare för Tarfala forskningsstation vid Sveriges högsta berg.

Hon berättar i ”Sommar i P1” om sin relation till Kebnekaise och vad som håller på att hända med bergets glaciärtäckta sydtopp – som nu smälter. 

För två år sedan förlorade sydtoppen sin status som Sveriges högsta punkt till nordtoppen.

– En sån tydlig symbol att klimatet blivit varmare, säger hon.

Tronskiftet mellan Kebnekaises bergstoppar blev en världsnyhet.

– Sydtoppen blev på så sätt ett språkrör för jordens alla glaciärer, säger Gunhild Rosqvist.

Kunde bli insnöad i Skåne även förr

Hennes kärlek till snö och is kom tidigt i livet. En gång som barn fick hon frostskador om händerna eftersom hon inte kunde slita sig från kälkbacken.

Hon berättar att hon härdades mot blötkyla under alla scoutläger i Skåne där hon bodde som barn.

– Ni som var där då, minns säkert att man kunde bli rejält insnöad även i Skåne förr i tiden, säger hon.

Gunhild Rosqvist delar med sig av sina upplevelser om hur det är att arbeta och vistas i en artisk miljö och hur tydliga tecknen blir i ett kallt klimat att jorden värms upp – fort.

– Det är skrämmande hur vi människor har tagit makt över planeten som varit sin egen härskare i flera miljarder år.

Åtta istider sedan koldioxidhalten var högre

Hon säger att vi människor måste förändra vår livsstil annars kommer vi drabbas av dramatiska väderhändelser allt oftare – som leder till att människor, växter och djur får svårare att överleva. 

Åtta istider har passerat sedan jorden hade en högre halt av växthusgaser i atmosfären, berättar hon.

– Det vet vi eftersom vi kan spåra växthusgashalten i luftbubblor i is från Antarktis som överlevt sedan dess, säger hon i P1.

Hör klipp från tidigare sommarprat:

Nadim Ghazale berättar i Sommar i P1 om förutfattade meningar i poliskåren

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.