Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Sverige stöttar enorm gasanläggning i Arktis

Yangalevna Lubov Okotetto bor på tundran på Jamalhalvön. Hon säger att utvinningen hotar hennes levebröd: rennäring och fisket. Foto: TV4
Jamalhalvön i ryska Sibirien. Foto: TV4

En svensk myndighet stöttar uppbyggnaden av en enorm rysk fossilgasanläggning – mitt i det naturkänsliga Arktis, rapporterar TV4:s ”Kalla fakta”. 

Enligt kanalen beräknas gasprojektet släppa ut 5,3 miljoner ton koldioxid varje år, en tiondel av vad hela Sverige släpper ut på ett år. 

– Hela projektet är bisarrt, säger Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen, till TV4. 

På Jamalhalvön i ryska Sibirien har det byggts en stor fossilgasanläggning.

Gasprojektet heter Yamal LNG och bakom anläggningen står flera internationella företag, bland annat ryska Novatel och Kinas statliga investeringsfond Silk Road Fund. 

TV4 rapporterar nu att projektet stöttas av den svenska myndigheten Exportkreditnämnden, EKN, som genom vad som kallas för lånekrediter på 3,3 miljarder kronor gått in som en garant för inköp av gasturbiner till anläggningen. 

Kanalen har talat med Anna Mikulska, docent vid University of Pennsylvania, som säger att den svenska lånegarantin har stor betydelse för att projektet har genomförts. 

Siemens Industrial Turbomachinery AB i Finspång tillverkar gasturbiner. För att producenten av anläggningen i ryska Arktis skulle kunna finansiera köpet av gasturbiner från Siemens i Finspång behövdes ett banklån. För lånet krävs en säkerhet – och sommaren 2017 ger Sverige genom EKN en lånegaranti på över 3,3 miljarder kronor.

Mitt i det naturkänsliga Arktis, på Jamalhalvön i Sibirien, har det byggts en stor fossilgasanläggning. Foto: TV4

I EKN:s årsredovisning 2017 står att gasprojektets utsläpp av växthusgaser beräknas till 5,3 miljoner ton koldioxid varje år – en tiondel av vad hela Sverige släpper ut på ett år, rapporterar TV4. 

”Kommer påverka miljön” 

”Kalla Faktas” reporter Sara Recabarren och fotograf Jacek Machula reser hela vägen till Jamalhalvön i Arktis. 

Där träffar de personer från det nomadiska ursprungsfolket nentserna. 

Yangalevna Lubov Okotetto bor på tundran och lever på fiske och rennäring. 

Hon berättar för ”Kalla Faktas” team att saker har förändrats på tundran den senaste tiden – och säger att klimatförändringar och utvinningen hotar både rennäringen och fisket. 

Vesyakovis Pubta Serpivo säger till TV4 att det blir allt svårare att få fisk och att renarna dör av sjukdomar och undernäringar. 

Karin Lexén är generalsekreterare på Naturskyddsföreningen och starkt kritisk till att Sverige stöttar gasprojektet. 

– När det gäller projekt i ryska Arktis vet vi att det är fossilgasutvining på ett område som ligger tundra och där det finns stora risker för metangasutsläpp när tundran smälter, vilket tundran håller på och gör. 

– Det här kommer påverka miljön runtomkring, det här kommer påverka ursprungsbefolkningen som bor där. Hela projektet är bisarrt, säger hon till TV4. 

Slukhål på tundran 

Den senaste tiden har man på Jamalhalvön sett ett oroande fenomen med klimatskadlig metangas. När gas utvinns kommer metangas ut ur marken och när metangasen frigörs blir det explosioner som skapar stora slukhål på tundran.

Enligt TV4 upptäcktes det första stora slukhålet på Jamalhalvön sommaren 2014. Sedan dess har nya hål upptäckts. 

Tom Arnbom, Arktisexpert på WWF säger till TV4: 

– Slukhål är ett första symptom på något som är sjukt. 

Boende säger till TV4 att det blir allt svårare att få fisk och att renarna dör av sjukdomar och undernäringar. Foto: TV4

– Smälter permafrosten i islagret så blir det inte roligt sedan, för då kommer det ut enorma mängder metan. Det är 20 gånger aggressivare än koldioxid och om det släpper i stora mängder är Hollywoods katastroffilmer en västanfläkt. 

EKN: Vi ställer krav 

Sverige ställer sig bakom Parisavtalet och har som mål att landet ska bli världens första fossilfria välfärdsnation. 

Det går inte ihop med att man väljer att stötta projekt som Yamal LNG, menar Naturskyddsförenings generalsekreterare Karin Lexén. 

– Det går inte ihop att säga att man ska uppnå Parisavtalet och samtidigt ställa ut krediter till ett projekt som syftar till att utvinna fossilgas på ett sådant här känsligt område som drabbas av klimatförändringarna. Det rimmar väldigt illa med Parisavtalet, säger hon till TV4. 

TV4 får träffa Exportkreditnämndens kommunikationschef Beatrice Arnesson som säger att myndigheten har gjort en noggrann granskning av de hållbarhetsrisker som finns i projektet.

– När det gäller utsläpp så granskar vi och ställer krav på att utsläppsnivåerna är minimerad, att de är på den lägsta möjliga nivån, säger hon. 

– Det är jättesvårt att säga hur det skulle ha varit om vi inte var med. Men jag vet att de krav som vi ställer gör skillnad.