Redan förra sommaren rasade en hätsk debatt om den svenska elförsörjningen. Bland annat tvingades brödproducenten Pågen att avbryta en stor utbyggnad eftersom kraftbolaget Eon meddelat att man inte kunde garantera att det fanns tillräckligt mycket el tillgänglig.
– Jag hade aldrig väntat mig att få ett sådant besked i ett välutvecklat i land, sa Pågens vd Anders Carlsson Jerndal till Svenska Dagbladet.
– Strömbrist är något man hör talas om i u-länder. Det är inget som ska hindra ett företag från att expandera i ett i-land.
Tvingades bränna olja – mitt i sommaren
Nu tycks den svenska elförsörjningen och dess brister göra sig påminda på nytt. Mitt under värmeböljan i juni började man nämligen pumpa in olja i reservkraftverket i Karlshamn, något som bland annat Sydöstran uppmärksammade.
– Det var mycket speciellt, säger Torbjörn Larsson, presschef på Uniper, till Expressen.
Förutom att koncernen driver kraftverket i Karlshamn är den även delägare i samtliga Sveriges kärnkraftsreaktorer, och står bakom en stor del av landets vattenkraft.
Torbjörn Larsson menar att situationen runt midsommar delvis uppstod då vinden mojnade och vindkraftverken inte förmådde producera tillräckligt med el. Samtidigt var överföringskapaciteten från norra till södra Sverige begränsad då ett antal reaktorer var under revision i mellersta delen av landet.
Men kraftverket i Karlshamn är inte den enda anläggningen som har fått starta oväntat för att parera den sviktande elförsörjningen.
Kostade 300 miljoner kronor
Enligt Vattenfalls planer skulle kärnkraftsreaktorn Ringhals 1 startas tillfälligt först efter sommaren – men redan strax efter midsommar kom man överens med Svenska Kraftnät om att dra i gång reaktorn. Anledningen var att elnätet i södra Sverige var i akut behov av stabilisering.
Svenska Kraftnät – som är ansvarig myndighet för energiförsörjningen i Sverige – betalade cirka 300 miljoner kronor för återstarten, enligt branschtidningen Montel News. Den summan är dock bara småpotatis jämfört med den totala kostnaden för avvecklingen av Ringhals 1 och 2, som ligger på fyra miljarder kronor och betalas av den statliga förvaltningsmyndigheten Kärnavfallsfonden.
Ringhals 2 stängdes redan i december 2019, medan Ringhals 1 bommar igen för gott vid det kommande årsskiftet.
Vad händer om en liknande kris inträffar nästa år, när det inte längre finns ett Ringhals 1 att falla tillbaka på?
Därför är överföringskapaciteten så viktig
Svensk elproduktion motsvarar inte konsumtionen på ett geografiskt plan.
Den största delen av elen produceras i Norrland, där konsumtionen är låg. I södra Sverige är konsumtionen mycket högre, samtidigt som produktionen är lägre.
Därför är den södra delen av landet helt beroende av att överföringen från norr fungerar.
Miljöpartiet: ”Lögner och rykten”
Uppfattningen att överföringskapaciteten mellan norra och södra Sverige är i akut behov av upprustning delas av båda politiska läger.
Den infekterade konflikten återfinns i stället i frågan om den förnybara elen är tillräckligt pålitlig för att helt kunna ersätta kärnkraften.
I ett pressmeddelande betonade Vattenfall nyligen problematiken med att vara alltför beroende av väderberoende elproduktion, exempelvis vindkraft.
”En av kärnkraftens styrkor är dess planerbarhet. Det ger kärnkraften en stabiliserande effekt på elförsörjningen i våra elnät för en jämn elförsörjning”, skrev bolaget i juni 2020. I pressmeddelandet pekade man även på kärnkraftens ”utomordentligt” låga koldioxidutsläpp.
Men regeringen tycks inte hålla med.
– Det sprids rykten och lögner om kärnkraftens påstådda planerbarhet, säger Lorentz Tovatt, klimat- och energipolitisk talesperson för Miljöpartiet.
– Vi vet att väderberoende kraftproduktion också är svår att planera, men det löser vi bland annat med biokraft.
Men hur kommer det sig att man inte har en sådan lösning på plats? Varför behöver man starta Karlshamns kraftverk mitt i sommaren?
– Det är få som tror att en omställning ska vara smärtfri. Det kommer alltid finnas gupp på vägen. Därför säger jag att det behövs mycket mer politik.
”Kärnkraften är för dyr”
Miljöpartiet siktar på att all kärnkraft ska vara helt avvecklad inom 20 år. I stället ska den ersättas med förnybar energi.
– Ett av skälen till att kärnkraften går på knäna just nu är att den är dyr att driva, stänga av och sätta på. Det gör att den har väldigt dåliga konkurrensförutsättningar på elmarknaden, säger Tovatt.
– Det vi kommer se framöver är att kärnkraftsreaktorer kommer fortsätta stänga. Det är välbehövligt och positivt.
”Väldigt allvarliga problem”
Moderaternas näringspolitiska talesperson Lars Hjälmered köper inte Miljöpartiets visioner.
– Det är bara att konstatera att man fick starta Karlshamns oljeeldade kraftverk mitt i sommaren. Det är väl bevis nog för att vindkraften uppenbarligen inte kommer räcka i Sverige, säger Hjälmered.
Han fortsätter:
– Det här sätter fingret på att vi har väldigt, väldigt allvarliga problem.
Lars Hjälmered pekar på det växande elbehovet som uppstår när transportsektorn och industrin ställer om till fossilfritt.
– Vi kommer behöva alla fossilfria strömkällor som vi kan uppbåda, säger han.
Inte heller Torbjörn Larsson på energikoncernen Uniper tror att förnybar energi kan ersätta kärnkraftsreaktorerna.
– Vi ser en tydlig utveckling i takt med att vi stänger reaktorer. Vi har stängt två i närtid: en i Oskarshamn och en i Ringhals. Då är det klart att bristsituationer lättare uppstår, säger han.
– Ju mer planerbar elproduktion som ersätts av väderberoende el, ju mer ökar riskerna för att vi får obalanser i systemet.
Se också:
LÄS MER: De lämnade politiken – så mycket tjänar de i dag (PREMIUM)
