Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Svenska banker investerar i skövlingen av Amazonas

En skogsarbetare fäller träd med motorsåg i Amazonas 2008. Sedan dess har ytterligare tusentals kvadratkilometer skog skövlats, både legalt och illegalt. Om man inte använder maskiner är det vanligt att skogen bränns ner. Foto: WERNER RUDHART / DPA TT NYHETSBYRÅN

Svenska banker och fondbolag har under många år investerat och ägt aktier i bolag som bidrar till skogsskövlingen i Amazonas. 

Det visar tidigare opublicerad data som Expressen tagit del av. 

Handelsbanken, statliga AP-fonderna och SEB är ägare i bland annat sojaproducerande Bunge, som förra året dömdes till böter på 66 miljoner kronor för inblandning i illegal skogsavverkning. 

– Frågan väcks om vilket ansvar vi har i Sverige för Amazonas, säger Victor Galaz, docent på Stockholm Resilience Center, Stockholms universitet.  

Har du investerat i fonder eller aktier?

Skövlingen av regnskog i brasilianska Amazonas har pågått under flera decennier. Sedan 1970 räknar man med att 700 000 kvadratkilometer regnskog har jämnats med marken. 

En yta som är en och en halv gånger så stor som Sverige. 

Framför allt är de skövlade landskapen betesmark för brasilianska nötkreatur vars kött är en av landets största exportvaror. Även landets stora produktion av sojabönor har krävt odlingsbar mark. 

Skogen i Amazonas är en del av en miljardindustri. Det finns flera svenska aktörer som under lång tid tjänat pengar på att den här industrin rullar vidare. 

Och i förlängningen också miljontals svenska pensionssparare. 

Expressen har fått ta del av arbetsmaterial från forskare på forskningsprogrammet GEDB vid Kungliga Vetenskapsakademin, och Stockholm Resilience Center vid Stockholms universitet. 

Stockholm Resilience Center och GEDB

Stockholm Resilience Center är en internationell forskningsenhet vid Stockholms universitet. Forskningen är inriktad på miljö och hållbarhet. 

 

SRC grundades 2007 av bland andra forskaren och miljövetaren Johan Rockström, och ekologen och professorn Carl Folke.

 

Global Economic Dynamics and the Biosphere (GEDB) är ett forskningsprogram vid Kungliga Vetenskapsakademin i Stockholm.  Forskningen är inriktad på frågor om ekonomi, handel, hälsa och globala miljöförändringar.

Materialet visar svenskt ägande under perioden 2007-2017. Svenska AP-fonderna, flera storbanker och privata fondbolag har under den här perioden ägt aktier i bolag som verkar i Amazonas.  

– Avskogningen i Brasilien har pågått länge, och det är intressant att se att det svenska ägandet också gjort det, säger Victor Galaz på Stockholm Resilience Center. 

– Det väcker frågan om vad Sverige har för ansvar för det som skett under lång tid i Amazonas.  

https://datawrapper.dwcdn.net/ZGDl7/2/

De svenska ägarnas aktieandel är ofta liten, men det finns inga företag som är storägare i de här bolagen, säger Jakob König på Fair Finance Guide. 

– Det är en del av problematiken, sådan är finansbranschen överlag. Alla äger lite av allt. Och om alla säger att ”vi äger så lite och vi kan inte ta ansvar”, då tar ju ingen ansvar, säger Jakob König. 

Dömdes till miljonböter

Två av de största bolagen i den brasilianska sojaindustrin är Archer Daniels Midland (ADM) och Bunge. 

Det senare dömdes förra året till böter på drygt 66 miljoner kronor för kopplingar till illegal skogsavverkning, där bönder brände ner skog för att odla sojabönor åt Bunge. 

Statliga AP-fonderna äger aktier i både ADM och Bunge. Men att sälja aktierna och helt sluta investera i de aktiva bolagen är inte rätt väg för AP-fonderna, menar John Howchin, generalsekreterare för AP-fondernas etikråd. 

– AP-fonderna och Etikrådet tror inte på svartlistning, eftersom det sällan leder till de förbättringar vi vill se av de problem som det gäller. Företagen behöver engagerade ägare, säger John Howchin.

Amazonas regnskog är en av jordens så kallade kolsänkor, en plats som tar upp koldioxid från atmosfären och binder det. Om skogen skövlas eller bränns ned frigörs i stället koldioxid och utsläppen ökar. Skulle Amazonas förvandlas till savann släpps 15-55 Gt. C (gigaton kol) ut i atmosfären, enligt en artikel från 2018 publicerad i vetenskapstidskriften PNAS. Det kan jämföras med jordens samlade utsläpp av koldioxid per år, som är cirka 10 Gt. C.   Foto: FLORIAN KOPP/IMAGEBROKER/REX / REX SHUTTERSTOCK TT NYHETSBYRÅN

Några som fattat ett helt annat beslut är det privata företaget Öhman fonder. 

Hösten 2018 sålde man sina innehav i ADM och Bunge. Detta eftersom de bolagen inte levde upp till hållbarhetskriterierna, enligt chefen för ansvarsfulla investeringar på Öhman fonder Fredric Nyström. 

– Det visade sig att ADM och Bunge inte levde upp till kraven, varken när det gäller mänskliga rättigheter eller miljöarbete. 

– Det som drar ner helhetsbetyget är företagens landanvändning och hur den påverkar den biologiska mångfalden i området, säger han. 

Hade ni någon dialog med bolagen när ni var aktieägare? 

– Nej, det kan jag inte påstå att vi hade. När vi nu försöker prata om mänskliga rättigheter med dem i ett av våra projekt så märker vi en väldig tröghet. Det är svårt att få till möten med båda dom här bolagen, säger Fredric Nyström. 

”Företagen behöver engagerade ägare”

AP-fonderna är den överlägset största svenska ägaren. Värdet på de olika fondernas aktier varierar över tid men understiger sällan 1 miljon dollar. 

John Howchin säger att man haft avskogning i fokus under den aktuella tidsperioden - men då främst i palmoljeproduktionen i Asien. 

– I Amazonas har det sedan 2006 funnits ett moratorium för att förhindra avskogning för sojaproduktion, och det anses ha haft en bromsande effekt på skövlingen. Etikrådet har inte heller genom åren fått in så många rapporter om kränkningar av detta, skriver John Howchin.

”Svartlistning leder sällan till förbättringar – företagen behöver engagerade ägare”, säger John Howchin, generalsekreterare för AP-fondernas etikråd som äger aktier i de kritiserade företagen ADM och Bunge som är två av de största i den brasilianska sojaindustrin. Foto: PETER PHILLIPS
”Vi samarbetar med andra investerare och ett engelskt påverkansbolag för att kunna påverka bolagen”, säger Hans Ek, hållbarhetsansvarig på SEB:s fondbolag som äger aktier i Bunge. Foto: Press
”Vi driver en rättsprocess – vi har ännu inte sett specifika resultat för de här bolagen”, säger Carl Cederschiöld, chef för kapitalförvaltning på Handelsbanken som äger aktier i både ADM och Bunge. Foto: Press

Enligt Victor Galaz fick det så kallade sojamoratoriet positiva effekter för Amazonas, men ledde till avskogning på andra håll. 

– Bara för att du stramar åt regelverket i Amazonas betyder inte det att efterfrågan på soja och biff minskar. Så produktionen flyttades till Cerrado, savannområden i Brasilien, i stället. 

Etikrådet arbetar även med den aspekten, enligt John Howchin. 

– Givet det nya politiska läget i Brasilien finns det åter en global oro kring Amazonas framtid, och kring Cerrado-savannen. Vi delar den oron och utvärderar nu deltagande i ett gemensamt projekt med andra investerare gällande just avskogning i Sydamerika, säger John Howchin.  

Investeringar värde tusentals miljarder

Även svenska Handelsbankens kapitalförvaltning är aktieägare i både ADM och Bunge.

Bankens chef för kapitalförvaltning, Carl Cederschiöld, beskriver jobbet med att ställa om till hållbara investeringar som mycket omfattande:

– Vi är som ett stort tankerfartyg som tar tid på sig att svänga. 

Delar av Amazonas ursprungsbefolkning lever i fredade reservat i den brasilianska regnskogen. Landets president Jair Bolsonaro har vid ett flertal tillfällen hotat med att riva upp rådande lagstiftning och i stället börja utvinna mineraler eller använda marken till odling. Bolsonaros hot har lett till stora protester i Brasiliens huvudstad. Foto: RIGHTS MANAGED / MARY EVANS PICTURE TT NYHETSBYRÅN

Han säger att Handelsbanken, som många andra banker, undviker investeringar inom vissa branscher i sina fonder. Det handlar bland annat om tobak och kärnvapen. 

Däremot finns bolagen som verkar i Amazonas kvar i bankens hållbara indexfonder. 

– Men där driver vi i stället en påverkansprocess. Vi är delaktiga i två initiativ, det ena av dem handlar om sojaproduktion som skövlar skog. Där jobbar vi med 57 investerare som har totalt 6000 miljarder dollar, som påverkar det här åt rätt håll, säger Carl Cederschiöld. 

Vad har ni sett för resultat av påverkansförsöken?

– Vi har ännu inte sett specifika resultat för de här bolagen. 

Carl Cederschiöld säger att banken väljer att jobba med en påverkansprocess i stället för att plocka bort specifika bolag ur listan. 

– Det man lovar sin kund är avkastning. Om vi plockar bort något som utgör en markant del så kommer vår avkastning avvika från index. Då gör vi i stället om våra index. Kunden vet då att den kommer få marknadsavkastning minus vissa sektorer som vi tycker har förhöjda hållbarhetsrisker.

Amazonas är en artrik regnskog. Men många arter är utrotningshotade på grund av mänsklig verksamhet som skövling och global uppvärmning. En rapport från 2018 gjorde gällande att 69 procent av Amazonas växtlighet kan gå förlorad om utsläppen fortsätter och jordens temperatur stiger mer 2 grader eller mer. Foto: FLPA/REX / REX SHUTTERSTOCK TT NYHETSBYRÅN

– Det kommer alltid dyka upp sådana här diskussioner om palmolja, om skogskövling. Som ett indexbolag har du svårt att skapa en bred fond om du ska lyssna på alla. Men detta ses ju över löpande, säger han.  

Hans Ek, hållbarhetsansvarig på SEB:s fondbolag, hänvisar också till det arbete man kan göra som aktieägare för att förändra bolagen. 

– Vi har Bunge i våra passiva investeringar, i våra indexfonder. Vi samarbetar med andra investerare och ett engelskt påverkansbolag som heter Hermes EOS, för att med större kraft kunna påverka bolagen, säger han. 

Vad har den påverkan haft för resultat? 

– Vi har hittills inte haft fokus på jordbruksverksamheten i Latinamerika utan på gruvindustrin, eftersom vi har större investeringar där, säger Hans Ek.   

Avskogning väntas öka

Trots att avskogningen i Amazonas saktade ner under 2000-talet har den aldrig avstannat helt. Och de senaste åren har de verksamma bolagen snarast ökat takten. 

När Brasiliens nya president Jair Bolsonaro kom till makten i början av 2019 gjorde han det med löften om att avverkningen skulle fortsätta. 

Dessutom sker kontinuerligt en illegal avverkning, där organiserade ligor fäller mängder av träd för vidare transport till resten av världen. Förutom ligorna finns det även en rad exempel på fall där etablerade företag brutit mot regler och till exempel sålt vidare virket olagligt. 

– Avskogningen leder till ökade koldioxidutsläpp, vilket har en bevisad effekt på klimatet. Amazonas har också en stabiliserande effekt på klimatsystemet. Och den biologiska mångfalden påverkas också negativt, säger Victor Galaz. 

Men han ser en möjlighet för svenska investerare att påverka andra globalt. 

– Svenska finansaktörer kan vara en förebild för andra när det gäller finans och avskogning av global betydelse. Tillsammans med andra kan man använda sig av det inflytande man har för att försöka vända utvecklingen på ett klokt sätt. 

Har du investerat i fonder eller aktier?

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!