Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Svenska forskarna: Därför skrev vi under uppropet

Anton Gymark presenterar data om hur vädret kan bli i framtiden om klimatförändringarna inte bromsar in.
Bild från Fridays for futures strejk i New York i september i år. Foto: JOEL MARKLUND / BILDBYRÅN

Flera hundra svenska forskare har signerat uppropet om en akut klimatkris. De kommer från många olika fält men är överens om en sak – nödläget. 

Och de hoppas att artikeln ska öka förståelsen hos politikerna. 

– Det bygger på forskning. Inget är taget ur luften, säger Terese Bergfors på Uppsala universitet som är en av dem som signerat. 

På 40-årsdagen för den första klimatkonferensen i Genève publicerades en artikel i den vetenskapliga tidskriften Bio Science. Där varnar 11 000 forskare från 153 länder för ett ”oöverträffat lidande” som kommer drabba mänskligheten på grund av klimatkrisen. 

De som har skrivit under artikeln arbetar inom flera olika forskningsfält. Tonen är skarp och skiljer sig från rapporterna från FN:s klimatpanel IPCC genom att uttalat benämna läget med klimatförändringarna som ”akut”. 

Flera svenskar på listan

En av de svenska forskarna som skrivit under artikeln är Magnus Lundgren på Uppsala universitet. Han skrev under artikeln för att stötta och lyfta fram den forskning som finns. 

– Klimatfrågan är en av de största frågeställningarna inför framtiden. Och det mest påtagliga hotet mot vårt samhälle i dag, både globalt och lokalt. Det har forskning kommit fram till och det behöver uppmärksammas, säger han. 

Magnus Lundgren på Uppsala universitet är orolig för den minskade biodiversiteten. Foto: Mark Harris / Uppsala universitet

Han hoppas att artikeln i Bio Science ska göra både beslutsfattare och allmänhet mer medvetna om vad som pågår. 

– Man behöver se hur allvarligt läget är. Att så många som 11 000 forskare skriver under är en reflektion över det allvaret. Det finns en stor medvetenhet om detta bland forskare, säger Magnus Lundgren. 

Självklarhet att skriva under

Flera av hans forskarkollegor på Uppsala universitet har undertecknat artikeln. Däribland Terese Bergfors, som är biolog. Hon säger att det var självklart för henne att signera när hon fick frågan. 

– Vi som är forskare har ett ansvar att sprida och framhålla den forskning som görs. Samhället bekostar vårt arbete, därför har vi ett ansvar att berätta vad vi kommit fram till, säger hon. 

En av de svenska forskare som skrivit under artikeln är Terese Bergfors. Foto: Uppsala universitet / Uppsala universitet

Terese Bergfors jobbar bland annat med antibiotikaresistens, något som ökar till följd av klimatförändringarna. Hon hoppas att allmänhet och politiker ska ta till sig av budskapet i artikeln. 

– Det bygger på forskning. Inget är taget ur luften. 

”Korrekt och viktig”

Rapporten i Bio Science har tagits fram av tre amerikanska forskare, med hjälp från Australien och Sydafrika. De svenskar som signerat står bakom innehållet. 

Thomas Sterner är professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet. Hans forskning handlar till stor det om så kallade klimatstyrmedel som pris på koldioxid och bränsleskatt. 

– Jag skrev under för jag uppfattar att artikeln är korrekt och viktig. Klimatförändringar är bland det mest akuta även om det finns annat också – spridningen av okända kemikalier i naturen och förlusten av biodiversitet, säger Thomas Sterner. 

Vad vill du uppnå med att skriva under? 

– Jag hoppas att artikeln påverkar debatten, allmänheten och politiker.

Thomas Sterner på Göteborgs universitet. Foto: Göteborg universitet / Göteborg universitet

Per Adman är statsvetare vid Uppsala universitet och håller på med forskning om bland annat klimatstrejkerna som pågår runtom i världen. Även han har undertecknat artikeln. 

– Jag tycker att helhetsperspektivet är viktigast. Och att koldioxidutsläppen fortsätter att öka trots att vi vet vilka katastrofala följder det får. Det är anmärkningsvärt, säger han. 

Enligt Per Adman är inte klimatdemonstrationerna i proportion till problemet.  

– Jämfört med vilket hot det här är mot samhället så har protesterna varit förhållandevis små. Trots att de växt de senaste åren.