Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Supertekniken som gör koldioxid till sten

Världen kämpar med stora miljö- och klimatproblem – men det görs också framsteg.
Sandra Ósk Snæbjörnsdóttir, geolog på Hellisheidi, jobbar med själva tekniken där koldioxiden pumpas ner i berggrunden och blir till sten. Foto: Carbfix
Koldioxiden pumpas ned i berggrunden där den omvandlas till sten.Foto: Carbfix
Foto: Carbfix
Foto: ON Power - Photo by Arni Saeberg
Filip Johnsson, professor i miljövetenskap och energiteknik på Chalmers.Foto: J-O Yxell

På Island sugs koldioxid upp direkt från atmosfären och omvandlas till sten i berggrunden. 

Och tilltron till tekniken – som kan leda till minusutsläpp – är stor. Under nästa år byggs en större anläggning. 

– Vår vision är att fånga in miljontals ton koldioxid, säger Anna Ahn, på Climeworks, som utvecklat tekniken. 

Vid det geotermiska värmeverket Hellisheidi, på Island, finns en anläggning som fångar in koldioxid från atmosfären. Koldioxiden pumpas sedan ner i den porösa berggrunden, där den omvandlas till sten. 

Tekniken för själva infångandet heter direct air capture, DAC. Den har vid flera tillfällen kallats för en ”koldioxid-dammsugare”.

För att Sverige och världen ska nå klimatmål om nollutsläpp, och framöver även minutsläpp, sätts stor tilltro till tekniska lösningar. Expressen har tidigare rapporterat om Sveriges hopp till tekniken för att avskilja och lagra koldioxid, CCS

Så fungerar DAC (direct air capture) på Island:

1. Med hjälp av en fläkt sugs luften in i anläggningen. Koldioxiden ”fastnar” (adsorption) på ett särskilt filtermaterial.

2. När filtret är mättat stängs koldioxidinfångaren.

3. Temperaturen ökar till 80-100 grader.

4. Koldioxiden omvandlas till en renare form. 

5. Koldioxiden kyls ned till 45 grader, samlas in och kan levereras.

6. Koldioxiden omvandlas till kolsyrat vatten (som i en stor soda stream) och pumpas ned i berggrunden.

Till skillnad från DAC fångar CCS in koldioxiden i själva skorstenen vid industri och kraftvärmeverk, för att sedan transportera i väg och lagra koldioxiden i berggrunden. DAC fångar koldioxiden direkt från luften. 

Nu finns också planer på en fullskalig anläggning i Norden, eventuellt i Sverige, år 2022. 

– Vi har skrivit kontrakt med Carbon engineering som utvecklat tekniken och driver anläggningar i Kanada och USA. Priset för att fånga koldioxid är nu nere på intressanta nivåer. Anläggningen i Norden kommer läggas på en plats med rätt förutsättningar, bland annat tillgången till förnybar energi, säger Mikael Bergvall, vd på Nordic DAC group.

Vid Hellisheidi på Island, finns en anläggning som fångar in koldioxid från atmosfären. Koldioxiden pumpas sedan ner i berggrunden, där den omvandlas till sten. Foto: MAGNUS HJALMARSON NEIDEMAN/SVD/TT NYHETSBYRÅN

Planer på att fånga in flera tusen ton

Geologen Sandra Ósk Snæbjörnsdóttir arbetar på Hellisheidi. De nuvarande testerna sker på 800–2 000 meters djup och på mindre än två år bli koldioxiden sten.

– Vi har kapacitet för att fånga 50 ton koldioxid per år. När det kolsyrade vattnet pumpas ner i basalt berggrund tar naturliga processer över och omvandlar koldioxiden till stabila mineraler. Vi påskyndar en naturlig process där sprickor i berggrunden fylls igen.

Anläggningen på Island är ett gemensamt EU-projekt mellan schweiziska Climeworks och isländska Carbfix. Det är det enda av deras projekt som lagrar koldioxiden och därför bidrar till så kallade minusutsläpp. 

Climeworks driver 14 anläggningar i Europa. I Schweiz används koldioxiden som material i tillverkningen av livsmedel och i jordbrukssektorn. I Italien används den för att producera förnybara bränslen. 

Anläggningarna består av flera ”koldioxidfångare” och kan skalas upp. Den största anläggningen består av 18 infångare och har möjlighet att fånga in 900 ton koldioxid per år. 

– Nu planerar vi en mycket större anläggning på Island som ska fånga in flera tusen ton koldioxid per år. Den installeras under nästa år. Vår vision är att fånga in miljontals ton koldioxid – främst för tillverkning av förnybara bränslen. Men också för att minska koldioxidhalten i atmosfären och därmed tackla klimatförändringarna, säger Anna Ahn, marknadsansvarig på Climeworks.

Tveksam till klimateffekten

Filip Johnsson, professor i energisystem på Chalmers, berättar att DAC är en teknik med både för- och nackdelar. 

Fördelen när koldioxiden fångas direkt ur atmosfären är att anläggningen kan stå nära lagringsplatsen och koldioxiden slipper transporteras. 

– Fördelen är också att det kan kapa utsläpp från sektorer som har svårt att nå nollutsläpp, exempelvis jordbruk- och flygsektorn. 

Nackdelen är att koldioxidkoncentrationen är mycket lägre när den fångas ur luften – jämfört med CCS där den fångas ur rökgaserna. Kostnaden blir högre eftersom det går åt mer energi att driva processen än för CCS.

Han är också tveksam till klimateffekten när tekniken används för bränsletillverkning.

– Vi måste på ett kraftfullt sätt minska koldioxidhalten i atmosfären, bränner vi upp ett sådant bränsle i till exempel bilar släpper vi ut kolatomerna igen. I början kan det vara ett bra sätt för att finansiera tekniken, men det är knappast en kraftfull klimatåtgärd på sikt. Kombineras det med vätgas producerad från förnybar energi ger det ingen klimatpåverkan men heller inte minusutsläpp. 

Sverige har fått en ny högsta punkt – Kebnekaises sydtopp smälter 

Professor Gunhild Rosqvist om klimatförändringarnas påverkan på fjällvärlden.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.