Från och med 1958 och drygt 20 år framåt användes Gullberna soptipp i Karlskrona som avstjälpningsplats för allt möjligt.
– Man talar om 1,4 miljoner kubik med skit som kastats där, säger kommunalrådet Magnus Larsson (C).
Saneringsmetoderna efter att tippen stängde i slutet av 1970-talet har varierat. Man har försökt täcka den med jordmassor och grus i olika omgångar, något som inte haft önskad effekt.
Problemen med Gullberna deponi
På Gullberna deponi (soptipp) dumpades bland annat hundratals kilo kvicksilver från lysrörsfabriken och sjukhuset, samt tiotusentals ton järnskrot.
Enligt Naturvårdsverket tillhör området riskklass ett, vilket innebär ”mycket stor risk för människa och miljön”.
Under den gamla tippen går ett flertal betongkulvertar som ska leda bort dagvatten. Minst en av kulvertarna är trasig.
I nuläget görs inget aktivt saneringsarbete. Istället vill kommunen försöka hålla gifterna samlade på ett ställe, inne i den gamla soptippen.
Stefan Svensson, boende i Karlskrona och engagerad i frågan om Gullberna, säger att detta inte lyckats.
– Det sprids i stället via den trasiga kulverten ut i Vedebybäck och sen vidare ut i havet.
https://datawrapper.dwcdn.net/RV9dz/1/
För några månader sedan uppdagades att en av de gamla kulvertarna från 60-talet faktiskt var trasig. Då hade en medlem ur Stefan Svenssons Facebook-grupp själv tagit sig in i rören och filmat, något bland annat Sydöstran skrivit om.
– Sen gick kommunen själva in och filmade, efter att vi redan varit där, säger Stefan Svensson.
Efter de uppmärksammade filmerna krävde länsstyrelsen att kommunen skulle besvara de frågor som väckts i samband med upptäckten.
Länsstyrelsens krav resulterade i att man på kommunen började ta fram en handlingsplan – som fortfarande inte är färdig. På länsstyrelsen sitter Stefan Andersson:
– Man kanske kunde önskat att handlingsplanen tagits fram tidigare och varit genomförd. Vi hade då förmodligen legat längre fram i processen kring hanteringen av deponin, säger han.
Enligt Stefan Svensson behöver det gå snabbt. Han säger att det kommer in stora mängder vatten i kulvertarna vid högvatten, som blandas med det förorenade regnvattnet och sen rinner ut i bäcken och vidare ut i havet.
– Vi får en jättedålig miljö. Det får stora konsekvenser för djurlivet, säger Stefan Svensson.
Missbildade myggor hittade
Vid två tillfällen nyligen har en konsultfirma tittat på fjädermyggslarver som lever i vattnet vid Gullberna. Syftet var att se hur bäcken påverkats av soptippen.
I båda fallen hittades flera individer med missbildningar.
I den ena av rapporterna slår man fast att bäcken är negativt påverkad av föroreningar ”längs hela den undersökta sträckan.” Men enligt kommunalrådet Magnus Larsson är det för få individer totalt för att man ska kunna dra några slutsatser av studierna.
Han säger också att det pågår ett ständigt arbete med giftet på Gullberna.
– Det finns ett kontrollprogram där vi gör kontinuerliga mätningar. Man mäter efter vissa gifter och ämnen, i bäcken bland annat. Där tas det prover men också i deponin, säger Magnus Larsson (C).
Mätningarna utförs av konsultbolag och de senaste är gjorda 2018/2019. Det är dock för tidigt att dra några slutsatser av dem, enligt tjänstemän på kommunen.
Jonas Fors på Naturvårdsverket delar den bilden.
– Det behövs ofta mycket material, kanske en mätserie på många år, för att kunna säga något om halterna, säger han.
”Inte alarmerande värden”
Magnus Larsson på kommunen ser ändå Gullberna som ett skadligt område.
– Ja, det anses ju som en av våra deponier med störst risk i och med att det finns så många olika giftiga ämnen. Den är klassad som ett riskområde. Det är något vi helst inte skulle velat ha men det är ett arv från tidigare generationer, säger Magnus Larsson.
Men att det skulle läcka ut gifter i vatten från soptippen ut i bäcken och vidare till havet, det är ingen fara?
– Mätningarna visar inte på några alarmerande värden.
Varken länsstyrelsen eller kommunen vet dock exakt hur stora mängder vatten det är som läcker ut från soptippen, något som gör att det skulle kunna vara skadligt trots att enskilda mätningar inte slår i taket.
– Nej, det vet vi inte. Men det ska ju inte läcka så mycket. Åtgärderna går ju ut på att hålla det inkapslat. Minimera utsläppen, säger Magnus Larsson.
Och de trasiga kulvertarna säger han ska vara återställda ”inom ett år”.
– Kulvertarna ska vara hela och kunna leda bort vatten från industrin på andra sidan vägen, under deponin, utan att föroreningar därifrån följer med. Vi kommer vidta åtgärder för att laga kulvertarna, säger Magnus Larsson.
Är du orolig för deponin?
– Ja, det är ju en av Sveriges giftigaste platser. Det finns en oro och det är ju därför vi följer det på det vi tror är bästa sätt.
