Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Snö i september – effekt av global uppvärmning?

Dan Norström berättar om snön: ”Lite för tidigt men det blir ljust och fint”.
– Perioden maj till augusti 2018 var varmare än allt som vi observerat tidigare. Enligt klimatmodeller är den typen av långa varma somrar extremt ovanliga för dagens klimat, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI.Foto: TT NYHETSBYRÅN
Mer nederbörd på årsbasis behöver automatiskt inte betyda fler tillfällen, utan kan handla om kraftigare tillfällen. Skyfall har blivit vanligare på många platser i världen och så även i Sverige.Foto: Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Risken för värmeböljor ökar och perioder av torka ökar som följd av den globala uppvärmningen.Foto: TT NYHETSBYRÅN
Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI.Foto: SMHI

Snöfallet i Värmland tidigare i veckan fick många att höja på ögonbrynen. Enligt Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI, är större snöfall i september ovanliga, men inte ett tecken på att klimatet förändras. Dock har vi mer extremt väder att vänta i Sverige.

– Vi ser tydligt redan nu och på sikt att vi kommer att få både mer nederbörd och perioder av torka som en följd av den globala uppvärmningen.

I Sysslebäck i Torsby kommun vräkte snön ner tidigare i veckan och boende i området berättade för Expressen att det var rekordtidigt. Erik Kjellström säger att snö under höstmånaderna inte anses som extremt väder. Men mer nederbörd, särskilt på vinterhalvåret, är att vänta till följd av den globala uppvärmningen. 

– Det beror på att varmare luft innehåller mer vattenånga. När värmen nu skruvas upp blir avdunstningen större och det behöver regna och snöa ut någonstans. Ökad nederbörd gäller generellt för hela Sverige, även om det kan finnas regionala skillnader och variationer mellan olika tidsperioder. 

Så förändras Sveriges klimat

Köldknäppar och kalla perioder minskar. 

Snösäsongens längd minskar.

Risken för värmeböljor ökar och perioder av torka ökar. 

Nederbördsmängden ökar på årsbasis och även risken för intensiva regn och skyfall.

Mer nederbörd på årsbasis behöver automatiskt inte betyda fler tillfällen, utan kan handla om kraftigare tillfällen. Skyfall har blivit vanligare på många platser i världen och så även i Sverige.

– Sedan är det så klart helt olika perspektiv på skyfall i Sverige och Brasilien. Men en gradvis temperaturökning ger kraftigare skyfall även i Sverige, främst under sommarmånaderna.

Årets rekordvarma sommar i Europa

De flesta länder arbetar med klimatscenarier från numeriska klimatmodeller och gör ett urval, ofta av praktiska skäl, för att informationsmängderna är stora och svåra att hantera. 

Med väder och klimat är det en mängd variabler att ta hänsyn till. Detta blir mer synligt vid mer extrema väderhändelser som årets sommar i Europa och fjolårets sommar i Sverige.

– Perioden maj till augusti 2018 var varmare än allt som vi observerat tidigare. Enligt klimatmodeller är den typen av långa varma somrar extremt ovanliga för dagens klimat. Även i ett varmare framtida klimat vid slutet av seklet visar modellerna på att det fortfarande skulle vara en relativt ovanlig händelse med en så lång och varm sommar. 

Mer extremt väder att vänta

Att människor reagerar på snabba väderomslag är inte konstigt, men enligt Erik Kjellström är det viktigt att vara försiktig i hur man tolkar väder. 

– Gällande klimatförändringarna pratar man om en långsiktig förändring, även om den nu sker snabbt. Vi har alltid haft perioder av olika väder men det som händer nu är att vissa fenomen och väderextremer förändras. Vi får räkna med att se mer av detta. 

Så arbetar forskare med framtidens klimatscenarier

Vid klimatsimuleringar används både globala och regionala klimatmodeller.

Forskare arbetar med hundratusentals programkoder och variabler. Dessa beskriver olika processer i bland annat haven, marken och skogen.

Det sker stora internationella experiment ungefär vart sjunde år där olika typer av klimatpåverkan tas hänsyn till. Dessa ligger till grund för olika klimatsimuleringar som sedan testas. Presentationen av olika scenarier sammanfaller ofta med IPCC-rapporterna.

Många av de klimatscenarier för framtiden som används i dag är tio år gamla. Nyare scenarier håller just på att tas fram.

Arbetet med klimatmodellering har fungerat på ungefär samma sätt i 30 år och utvecklingen av den globala medeltemperaturen har i stort stämt överens med scenarier som gjorts.

FN:s klimatpanel menar att det med stor sannolikhet är människans utsläpp av växthusgaser som orsakat höjningen.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.