Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Skolan slopade lunchrast för att minska matsvinnet

”Matsvinnet är en av vår tids största utmaningar”.
Lunchrast finns inte längre på schemat på Kvarnbacksskolan i Krokom.Foto: TT NYHETSBYRÅN

Krokoms kommun storsatsar för att minska matsvinnet.

På Kvarnbacksskolan har eleverna därför fått sluta med lunchrast – med positiva effekter på klimatet som följd.

– Barnen har blivit ganska medvetna, säger läraren Agneta Kardin.

På knappt ett år har de offentliga verksamheterna i Krokoms kommun lyckats minska matsvinnet med en tredjedel. En viktig del i satsningen handlar om att skolorna infört schemalagda luncher – utan rast efteråt, vilket Länstidningen Östersund var först med att berätta.

– Kommunen har försökt peppa barnen att inte slänga mat, och har haft en årlig tävling där den skola som slänger minst mat vinner. Då kan man få en belöning, en glass eller något sådant, säger Agneta Kardin, 62, som är lärare på Kvarnbacksskolan.

De runt 120 eleverna, som går i årskurs tre till sex, kan dagligen följa hur mycket mat som slängs på skolan eftersom matsvinnet vägs och skrivs upp på en tavla. Vikten skickas också in till kommunen, som sammanställer resultatet. 

”Mycket mindre stök”

Från början var det vissa personer som reagerade på att skolan inte skulle låta barnen springa av sig direkt efter maten, enligt Agneta Kardin.

– Det finns de som tycker att det är bättre att gå ut på lunchrast, men jag ser bara fördelar med det här. Det blir mycket mindre stök, och barnen har tid att sitta och äta. När vi hade rast direkt efter maten var det jättesvårt får många att sitta stilla – de fick bråttom i väg och slängde maten, säger hon.

– Vi som har lektioner i anslutning till lunchen äter också med barnen. Då kan man prata om lite annat än vad vi gör i klassrumspratet. Det blir en social stund som kan vara ganska avslappnande för eleverna.

Pratar om miljö- och klimat

Det finns också en pedagogisk aspekt i de slopade lunchrasterna. Miljö- och klimatfrågor är en del av undervisningen, och genom att prata om matsvinn blir frågorna konkreta för barnen.

– Barnen är måna om att äta upp. Om de har tagit för mycket kommer de och frågar om de får slänga, det är sällan de smusslar med det. Jag tror att det är en bra idé att skriva upp vikten på matsvinnet, så att det blir synligt hur mycket som slängs. 

En gemensam rast är sedan schemalagd vid 12.30, vilket innebär att de elever som äter sist bara behöver ägna en halvtimme åt skolarbete efter maten. Enligt Agneta Kardin har barnen också vant sig vid att sätta sig i skolbänken direkt efter lunch.

– Det är ingen paltkoma på dem, det är mest vi lärare som får det, säger hon och skrattar.

Matsvinnet orsakar onödiga utsläpp

Varje år slänger vi 97 kilo mat per person. Mellan 20 och 40 procent är mat som vi hade kunnat äta.

Produktionen av den mängd mat som slängs varje år motsvarar utsläpp på omkring två miljoner ton koldioxid.

Det motsvarar cirka tre procent av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige.

Källa: Naturvårdsverket.

Expressens Karin Sörbring om matsvinnets påverkan på klimatet:

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.