Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Ska vi äta insekter för att rädda klimatet?

Här testar Expressens reporter Karin Sörbring framtidens mat. Men innehållet får henne att spotta ut det direkt.
När Anders Engström 2013 läste en FN-rapport om hur vi ska föda framtidens växande befolkning började han intressera sig för insektsmat. Foto: ANDERS ENGSTROM
När Finland för två år sedan godkände insekter för människor blev det ett stort initialt intresse och Fazer testade till exempel bröd med syrsor, men än så länge är insekter framställda i kallare klimat förhållandevis dyra och svåra att få tag på.Foto: JENNY LEYMAN / KVP
Anna Jansson som är professor i djurfysiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet berättar att kvarnarna maler i EU och att det ryktas att det kan bli grönt ljus för insektsmat för människor nästa år, men att det även kan dröja till 2021.Foto: © Jenny Svennås-Gillner, SLU

För två miljarder människor i världen är det helt naturligt att äta insekter. 

Men för många svenskar känns det ännu främmande att njuta av tacos med syrsor eller bröd berikat med gräshoppsmjöl.

– Redan nästa år kan det bli tillåtet i Sverige att sälja insekter som människomat och det kan vara klimatsmart med sådana proteinkällor, säger Anders Engström, författare till boken ”Äta insekter”.

Till de som är skeptiska brukar Anders Engström förklara att var och en redan nu i snitt får i sig 0,5-1 kilo insekter om året.

– Det kan följa med en hel del kryp när vi äter tomatketchup, choklad och grönsaker. Ju mer ekologiskt man väljer desto mer insekter får man generellt sett i sig. Så den stora skillnaden om man har med insekter på menyn blir att vi mer medvetet börjar äta den här typen av mat, säger han. 

I Sverige är det än så länge inte tillåtet att servera insekter till människor. Anna Jansson som är professor i djurfysiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet berättar att kvarnarna maler i EU och att det ryktas att det kan bli grönt ljus nästa år, men att det även kan dröja till 2021.

– I Asien är det vanligt att äta syrsor, gräshoppor, skalbaggar och larver. Det finns starka kulturella värderingar som styr vad vi äter och inte äter. Men vi har också olika klimat och olika tillgång till insekter. De två miljarder människor som har insekter på menyn i dag har ofta tillgång till vilt levande och infångade insekter och det krävs forskning och tillsyn för att det ska bli hygieniskt att producera insekter industriellt, säger Anna Jansson. 

Professor Anna Jansson berättar att forskning visar att vi har lättare att prova något nytt om det påminner om något som vi redan har smakat.Foto: Jenny Svennås-Gillner / SLU
Ungefär en gång i månaden slänger pappa Anders Engström på exempelvis gräshoppor på pizzan när familjen har gäster.Foto: Anders Engström / Pug förlag

Inte givet att insektsmat är klimatsmart

Insekter nämns ofta som en förutsättning för att jorden ska kunna föda en växande befolkning, inte minst ur klimatsynpunkt.

Enligt professor Anna Jansson är det inte riktigt så enkelt. 

– Det är alltså inte så att insekter rakt av är bättre än mer traditionella proteinkällor. I länder med tropiskt klimat tillvaratar man värmen insekterna behöver för att trivas. Om det blir någon klimatnytta beror till exempel mycket på vilket foder man använder till exempelvis syrsor. Många gånger kan faktorer som miljö och biologisk mångfald dessutom vara mer avgörande än koldioxidutsläpp.

Hon berättar att forskning visar att vi har lättare att prova något nytt om det påminner om något som vi redan har smakat.

– För att insekter ska etablera sig på vår meny behöver det nog bli som en färs eller i form av mjöl. Kanske som ”syrspinnar” i stället för fiskpinnar? De insekter jag har testat har haft en ganska neutral smak. Vid ett par tillfällen då jag beställt insekter på nätet har de haft en lätt bismak av kartong och det kan bero på att det har börjat härskna, men egentligen är det som i fallet med andra livsmedel: det är mycket upp till kocken vad det blir av det, säger Anna Jansson.

Journalisten och författaren Anders Engström smakade kanderade myror redan på 1990-talet då han pluggade kulturantropologi, men det var först då han 2013 läste en rapport från FN:s livsmedels- och jordbruksorgan FAO som han på allvar blev intresserad av insektsmat.

– Jag beställde hem torkad mjölmask och torkade syrsor och experimenterade mig fram i köket. Äldsta dottern som då var sju år smakade entusiastiskt, men frun och yngsta dottern var skeptiska, minns han.

Nu har familjen vant sig och ungefär en gång i månaden slänger pappa Anders Engström på exempelvis gräshoppor på pizzan när de har gäster. Familjen har även fått äta tacos med syrsor i och wokade gräshoppor med chili. 

Syrsor kan läggas på tacos och malas till proteinrikt mjöl. Foto: ANNA HÅLLAMS / EXPRESSEN

Jag har smakat myror, syrsor och bi-larver och jag kan inte påstå att jag tyckte att det var någon hit. Har du ätit några insekter som faktiskt varit äckliga?
– Absolut! Det är stor skillnad på insekter som fryses in och får somna in humant, jämfört med torkade insekter som kan ha legat lite väl länge. En forskare som fick smaka termiter i Afrika sade att de som var färska smakade som popcorn medan de gamla liknade just gamla popcorn, säger Anders Engström som i fjol släppte boken ”Äta insekter – entomaten och det stora proteinskiftet” (Pug förlag) och som bloggar om insektsmat

Han framhåller liksom SLU-forskaren Anna Jansson att all insektsmat inte automatiskt är klimatsmart.

– Det finns en potential att det ska kunna vara klimatsmart, men det förutsätter till exempel att man drar nytta av att insekter kan äta mat som inte andra djur äter. Ger man insekterna samma fiskmjöl som kycklingarna får så blir det ju meningslöst, men det har gjorts försök på en sopanläggning i Sverige med att ”black soldier fly” (amerikansk vapenfluga, reds anm) – som har en kort livscykel och äter nästan vad som helst – lever på soporna. Det här tycks kunna ske utan att flugan själv efteråt innehåller farliga restprodukter, säger Anders Engström.

Dessa soldatflugor är dock tänkta som djurfoder och inte som människomat. 

Värmekällor är också centrala och här tror Anders Engström på att försöka ta tillvara på spillvärme från exempelvis datacenter eller pappersbruk.

Än så länge är insekter dyra att producera här

När Finland för två år sedan godkände insekter för människor blev det ett stort initialt intresse och Fazer testade till exempel bröd med syrsor, men än så länge är insekter framställda i kallare klimat förhållandevis dyra och svåra att få tag på. Om 20-30 år tror dock Anders Engström att det kan vara lika naturligt i Sverige med insekter som med skaldjur.

– Precis som vissa svenskar äter skaldjur ibland kan vissa komma att äta insekter, framför allt som pulver. Med det kan man till exempel berika mjöl. Jag tror att pescetarianer som i dag äter vegetariskt och fisk i framtiden kan tänka sig att bli ”entovegetarianer” (insektsvegetarianer, reds anm) och berika gröten med syrsmjöl för att få i sig fullvärdigt protein, vitamin B12 och järn den vägen, menar författaren.

Ungefär lika många män som kvinnor har nappat på möjligheten att smaka insekter vid Anders Engströms middagsbord. 

– En fascinerande sak är att många, från framför allt extremhögern, är kritiska och ifrågasätter att folk ska äta insekter. De menar att det är en konspiration som klimataktivister hittat på. Men det är förstås frivilligt att äta insekter, säger Anders Engström och skrattar.

Matspanaren Lennart Wallander berättar om framtidens mattrender