Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Så stort klimatavtryck ger 3 000 olika matvaror

Paneldiskussion om matsvinn på Expressens scen i Almedalen 2019.
Nu lanseras den största klimatmärkningen av livsmedel som någonsin gjorts.
”Rödspätta har ett anmärkningsvärt högre utsläppstal jämfört med exempelvis sej, lax och sill”, säger Karin Jelkeby som är verksamhetsansvarig på Mat.se.Foto: Tommy Holl / Mat.se
Med klimatguidning som denna hoppas Mat.se och Axfoodkoncernen i stort hjälpa kunderna att halvera klimatpåverkan genom livsmedelsinköp till år 2030.Foto: CLAUDIO BRESCIANI / TT NYHETSBYRÅN

Rödspätta belastar klimatet mycket mer än lax och ris har 30 gånger så hög klimatpåverkan som potatis.

Det framgår när Mat.se tillsammans med forskningsinstitutet RISE i dag lanserar den största klimatmärkningen av livsmedel som någonsin gjorts.

– Det är ett jättebra system där man som kund kan ta den här klimatmärkningen i beaktning, men sådana här beräkningar är komplicerade och till exempel biologisk mångfald är inte inkluderad, säger Annsofie Wahlström som är programchef för SLU Future Food vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Annsofie Wahlström, som arbetar med framtidens mat dagligen, är positiv till Mat.se:s och forskningsinstitutet RISE:s nya klimatdatabas där man kan se hur omkring 3 000 matvaror påverkar klimatet. Analyserna tar även hänsyn till hur livsmedlen odlas, förädlas och transporteras.

– Den här klimatdatabasen listar koldioxidutsläppet per kilo av matvarorna. Det är ett bra hjälpmedel för konsumenterna, men man ska vara medveten om att det också finns andra hållbarhetsaspekter som exempelvis biologisk mångfald, bekämpningsmedel, antibiotika, djurvälfärd och näringsinnehåll och hur man värderar olika sorters växthusgaser, påpekar hon.

Som exempel nämner Annsofie Wahlström att det för klimatavtrycket kan spela stor roll om nötboskap föds upp på marker som annars inte skulle ha använts för matproduktion, till exempel naturbetesmarker.

– Och så bör man väga in hur mycket näring man som människa faktiskt får i sig om man äter 100 gram av ett visst livsmedel. Vissa varor kan framstå som klimatsmarta per kilo, men vattenmelon och chips ger exempelvis inte så värst mycket näring, säger Annsofie Wahlström.

Fakta / Så funkar nya klimatmärkningen

■ Mat.se blir först i världen med klimatmärkt sortiment.

■ Tillsammans med forskningsinstitutet RISE har man med hjälp av en livscykelanalys som även tar hänsyn till transport, odlingsmetod och förädlingsprocess tagit fram jämförelsetal i enheten koldoxidutsläpp per kilo livsmedel.

■ Axfoodskoncernens mål är att hjälpa kunderna att minska klimatpåverkan genom livsmedelsinköpen med 50 procent till år 2030.

Annsofie Wahlström är programchef för SLU Future Food vid Sveriges lantbruksuniversitet.Foto: SLU
”Rödspätta har ett anmärkningsvärt högre utsläppstal jämfört med exempelvis sej, lax och sill”, säger Karin Jelkeby som är verksamhetsansvarig på Mat.se.Foto: Tommy Holl / Mat.se
Så här ser det ut när man handlar i Mat.se:s app. Klimattalen visas för varje livsmedel av de cirka 3 000 varor som ingår in den nya märkningen. Foto: Tommy Holl / Mat.se

Mat.se har fokuserat på att märka varor som köps ofta och i stor mängd.

– Slår satsningen väl ut hos kunderna hoppas jag att fler kedjor kan införa motsvarande system, säger Åsa Domeij som är hållbarhetschef hos Axfood som bland annat också äger Hemköp och Willys.

”Chark och mejeri har högre snittvärden”

Karin Jelkeby som är verksamhetsansvarig på Mat.se poängterar att livsmedel står för ungefär en fjärdedel av hushållens totala klimatavtryck och att en ökad medvetenhet hos kunderna därför kan göra skillnad.

– Nötkött hör till de varor som har ett högt koldioxidutsläpp, framför allt om det är producerat i andra länder. Svenskt nötkött har ett avtryck på 28 koldioxidekvivalenter per kilo (mått för växthusgasutsläpp, reds anm), medan brasiliansk oxfilé har så höga snittal som 52 koldioxidekvivalenter per kilo, konstaterar Karin Jelkeby.

Hon fortsätter:

– Chark och mejeri har som kategorier högre snittvärden än skafferivaror, men även där finns det skillnader. Ris har till exempel 30 gånger så hög klimatpåverkan som potatis. 

Klimattalen tar hänsyn till fettsort och ursprung

Är det någon klimatmärkning som kommer att överraska många kunder?
Karin Jelkeby nickar.

– Ja, framför allt i kategorier som inte hamnat i rampljuset ännu i klimatdebatten. Rödspätta har ett anmärkningsvärt högre utsläppstal jämfört med exempelvis sej, lax och sill. Många kommer nog också att reagera på att samma produkt från olika leverantörer kan ha olika tal. Det kan till exempel bero på var och hur förädlingsprocessen av maten sker, säger Karin Jelkeby.

Hur pålitlig är den här märkningen?

– Mat.se har samarbetat med RISE (ett statligt forskningsinstitut som samverkar med akademi, näringsliv och samhälle, reds anm) för att säkerställa att klimattalen baseras på bästa tänkbara data. I botten ligger RISE:s omfattande erfarenhet och forskning med livscykelanalys som grund. Vi har sedan kartlagt produkter vi säljer och till exempel tagit reda på var och hur de producerats, förklarar Karin Jelkeby.

– För sammansatta produkter som färdigrätter har vi även vägt in vilket vegetabiliskt fett som använts eller mängden kött och dess ursprung. Klimattalen är ungefärliga och ska inte ses som en absolut sanning, men med tillgängliga metoder i dag är det så nära man kommer. 

Med klimatguidning som denna hoppas Mat.se och Axfoodkoncernen i stort hjälpa kunderna att halvera klimatpåverkan genom livsmedelsinköp till år 2030.

– När vi pilottestat vår nya klimatmärkning i mindre skala har vi sett att kunder aktivt använder informationen och gör val som bidrar till minskade utsläpp, exempelvis genom att använda kycklingfärs i stället för nötfärs till fredagstacon. Poängen är att vi kan göra stor skillnad och fortfarande äta saker vi tycker om, säger Karin Jelkeby.

Så väljer du klimatsmart kaffe. Jonna Elofsson Bjesse från Medveten konsumtion intervjuas av Expressens Karin Sörbring.