Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Svenska utsläpp göms – syns inte i statistiken

Forskaren Cecilia Fredriksson om onödig konsumtion.

Den största delen av utsläppen från det vi handlar sker i andra länder. 

Och från en nedåtgående trend har utsläppen nu ökat. Det visar ny statistik från Statistiska centralbyrån, SCB.

– Statistiken ger en mer rättvis bild av Sveriges klimatpåverkan, och det är oroande att politiken döljer en så stor del av våra utsläpp som sker i andra länder, säger Caroline Westblom på Naturskyddsföreningen. 

Växthusgasutsläppen från svensk konsumtion har ökat med fem procent mellan år 2014 och 2017. Då är både konsumtion från hushåll, offentlig sektor och investeringar inräknat. I ett längre perspektiv, från 2008 har utsläppen gått ned.

Även utsläppen från privatkonsumtion som sker inom Sverige har ökat mellan 2016 och 2017, men minskat i ett längre perspektiv. 

– Att många människor vill leva mer hållbart generellt är bra, dock är det ofta svårt för konsumenter att ha så stor påverkan. Både för att en saknar kunskaper men även för att det finns direkta och indirekta rekyleffekter. Vi vet att många som sparar miljömässigt på ett sätt genererar större utsläpp på något annat håll, säger Lin Lerpold, docent vid Handelshögskolan i Stockholm. 

Lin Lerpold, docent vid Handelhögskolan i Stockholm.
Caroline Westblom, sakkunnig klimat på Naturskyddsföreningen.Foto: Naturskyddsföreningen
Växthusgasutsläppen från svensk konsumtion har ökat med fem procent mellan år 2014 och 2017.Foto: AXEL ÖBERG

Hon hänvisar till en studie från USA som visar att hushåll som minskar sin energianvändning i stället lägger resurser på ökat flygresande och restaurangbesök. 

– Ett annat exempel är att det finns en stor andel elbilar Norge, men ebilen är oftast bil nummer två. Eller att vi köper second hand, fast gärna som tillägg till allt annat vi redan köper. Alltså ökar konsumtionen i mängd även om varje enhet i sig har mindre påverkan.

60 procent av våra livsmedel är importerade

Med statistiken blir också Sveriges påverkan på de globala utsläppen tydligare. Produktionen av vår konsumtion sker till stor del i andra länder. 

https://datawrapper.dwcdn.net/nimTm/1/

För privatkonsumtionen blir det extra tydligt. Ett exempel som SCB lyfter fram är att över 60 procent av utsläppen från livsmedelskonsumtion uppstår från direkt importerade livsmedel eller importerade produkter tidigare i livsmedelskedjan.

– De konsumtionsbaserade utsläppen år 2018 är knappt 90 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Den inhemska delen är drygt 37 miljoner ton. Den del som sker i andra länder är drygt 52 miljoner ton, säger Mårten Berglund, statistiker på SCB.  

”Vi flyttar runt våra utsläpp”

Caroline Westblom, sakkunnig inom klimat på Naturskyddsföreningen, ser positivt på att statistiken över konsumtionsutsläpp utanför Sverige också synliggörs.

– Vi ser att utsläppen inom Sverige går ner, om än inte tillräckligt snabbt. Men utsläppen från vår konsumtion i andra länder ökar. Det betyder att vi i vår del av världen i princip bara flyttar runt våra utsläpp och är en anledning till att de totala globala utsläppen inte minskar i den takt som krävs, säger hon. 

Enligt Caroline Westblom brister dagens klimatpolitik när det inte finns konkreta mål och handlingsplaner för att minska Sveriges utsläpp i andra länder. Naturskyddsföreningen vill se ett kompletterande klimatmål om att nå nollutsläpp från svensk konsumtion även utanför Sveriges gränser.

– Vi anser att det behöver finnas konsumtionsmål för olika områden, bland annat livsmedel och utrikesflygresor, för att kunna följa utvecklingen och bryta den uppåtgående trenden. 

Och en förändring är på gång. I januariöverenskommelsen fick miljömålsberedningen i uppdrag att bereda frågan om mål för konsumtionsbaserade utsläpp. Men ännu finns ingen utredning på plats. 

Konsumtion kommer redovisas årligen

Inom FN-systemet och Parisavtalet, men också inom EU, redovisar länder bara de utsläpp som sker inom landets gränser, så kallade territoriella utsläpp. Sveriges klimatmål är satta utefter dessa beräkningar. 

Caroline Westblom förklarar:

– Vi har störst möjlighet att påverka de utsläppskällor som sker inom Sverige. Det är komplext att minska utsläpp som vandrar över landsgränser. Men med dagens handel över hela världen är det extremt relevant med det här perspektivet. 

Från och med i år kommer statistiken över miljöpåverkan från konsumtion att vara en del av Sveriges officiella statistik inom miljöräkenskaperna, meddelar SCB. 

Nu omfattas utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar, och framöver ska statistiken ta med ännu fler miljöaspekter.

Jonna Elofsson Bjesse på föreningen Medveten konsumtion om ansvar

Jonna Elofsson Bjesse om individens ansvar och vad man själv kan göra för klimatet.