Vindkraften växer snabbt i Sverige, och motsvarar i dag ungefär en femtedel energiförsörjningen.
Men vindkraften kommer med en stor utmaning.
Importerad el från kolverk
Riktiga kalla temperaturer sammanfaller vanligtvis med lite vind, vilket innebär att el från vindkraften uteblir – samtidigt som vi behöver den som mest för att hålla värmen.
– Under topplasttimmen, den timme där efterfrågan på el är som högst har vi blivit mer beroende av importerad el, förklarar Pontus de Maré.
För att hantera de allra kallaste dagarna importeras el från andra länder. Bland annat från kolverk med höga koldioxidutsläpp i Tyskland, Litauen och Polen.
Utslaget på en längre tidsperiod producerar Sverige dock mer el än vad landet gör av med. Exporten är alltså totalt sett större än importen.
– Vi har ett överskott på el även under årets kallaste månad, säger Pontus de Maré.
Under januari månad importerade Sverige totalt 1 347 gigawattimmar el från andra länder, varav störst del importerades från Norge. Sverige exporterade 2 556 gigawattimmar under samma period.
Sveriges elförbrukning är ungefär 141 000 GWh på ett år.
”Klimatnyttan har uteblivit”
De senaste sex åren har fyra kärnkraftsreaktorer avvecklats för att ge utrymme till förnybar el. Den senaste var Ringhals 1 i Varberg.
– Sverige har inte råd att stänga mer kärnkraft. De sex reaktorerna som finns kvar är oerhört viktiga för det svenska elsystemet, säger Helena Wauberg de Puiseau, kommunikationsansvarig för Sydkraft Thermal Power, som ansvarar för Unipers reservkraft i Sverige.
Enligt Helena Wauberg de Puiseau har den svenska vindkraftsutbyggnaden lett till att fyra kärnkraftsreaktorer stängt i förtid.
– Klimatnyttan har uteblivit i omställningen från fossilfri kärnkraft till fossilfri vindkraft. Istället har elsystemet blivit mindre stabilt, säger hon.
Att elförsörjningen har blivit mindre stabil beror på att vindkraften inte går att planera. Dagar då det inte blåser kan Sverige tvingas importera el från grannländer med smutsigare elmix för att gå efterfrågan till mötes, förklarar hon.
– Så länge vi kan undvika import av el från kolkraftverk med höga koldioxidutsläpp är det en vinst för klimatet.
Den stora utmaningen
Enligt Sandra Grauers, chef för Vattenfalls landbaserade vindkraft så är det viktigaste att Sverige producerar en fossilfri el som inte bidrar till klimatproblematiken.
– Tittar man på helhetsbilden så exporterar vi mer fossilfri el till andra länder, vilket minskar deras behov av att producera el som inte är klimatvänlig, säger hon.
Den stora utmaningen är att kompensera för vindkraften när den inte räcker till, enligt Grauers.
– I dag gör vi det med vattenkraft, men i framtiden kommer den inte att vara tillräcklig och fler lösningar behövs. Nyckeln är att säkerställa att det vid varje tidpunkt finns lika mycket el som det förbrukas, säger hon.
Vindkraften i Sverige:
• Den svenska elproduktionen består till störst del av vattenkraft och kärnkraft. Vindkraften byggs hela tiden ut, och tillförseln av energi från vindkraft har ökat kraftigt under 2010-talet.
• Den totala elproduktionskapaciteten i Sverige 2018 bestod av följande kraftslag:
Vattenkraft: 41 procent
Kärnkraft: 22 procent
Vindkraft: 19 procent
Övrig värmekraft: 18 procent
• Vindkraftens tillgänglighet beror på var, om och hur mycket det blåser.
• Vindkraftverken avisas med hjälp av elvärme.
• Energimyndigheten och Naturvårdsverket ska arbeta tillsammans för att göra vindkraftens utbyggnad hållbar sett till resurseffektivitet, människors hälsa, påverkan på miljön med mera.
• Målsättning är att Sverige ska ha en elproduktion som är 100 procent förnybar före 2040.
Källa: Energiläget 2020
Flödet av el under januari:
Danmark
Import: 234 GWh
Export: 422 GWh
Finland
Import: 1 GWh
Export: 1 236 GWh
Norge
Import: 1 077 GWh
Export: 121 GWh
Tyskland
Import: 28 GWh
Export: 205 GWh
Litauen
Import: 19 GWh
Export: 305 GWh
Polen
Import: 14 GWh
Export: 266 GWh
Källa: Svenska kraftnät
