Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Så påverkar ditt val av mensskydd klimatet

Anna Dahlqvist som testat mensskydd för Ottar har även skrivit boken ”Bara lite blod” (Atlas). Foto: Atlas förlag
Varje kvinna i Sverige använder under sin livstid omkring 12 000-16 000 bindor eller tamponger.Foto: Shutterstock
Menskopp fick tillsammans med några andra alternativ betyget ”bäst i test” när Ottar provade olika mensskydd ur klimatperspektiv. Foto: LEIF R JANSSON / SCANPIX SWEDEN
Författaren och journalisten Anna Dahlqvist har för Ottar testat hållbara mensskydd. Foto: Lena Granefelt

En tampong är ju så liten, så spelar det verkligen någon roll om man kör med engångsvarianter?

Tja, varje kvinna använder under sin livstid omkring 12 000-16 000 bindor eller tamponger, så klimatavtrycket kan bli rätt stort.

– Med tanke på att engångsmensskydden innehåller plast och slängs kan det göra stor skillnad om man testar mer hållbara varianter, säger Anna Dahlqvist som i tidskriften Ottar guidar till mer klimatsmarta alternativ.

I det senaste numret av RFSU:s Ottar testas bland annat ekologiska tamponger, havssvampar, menskoppar och tygbindor. Det är journalisten Anna Dahlqvist, som skrivit boken ”Bara lite blod. Ett reportage om mens och makt” (Atlas), som ansvarat för genomgången.

– Jag har länge arbetat med sexualpolitiska frågor och jag ville koppla ihop det med klimat. Med tanke på hur mycket engångsmensskydd som används kändes det här som en viktig fråga, säger hon.

Bäst i test fick menskoppen, tygbindan, ”mensunderkläder” (trosor med inbyggda mensskydd, reds anm), tygtampong och ”friblödning” (många som kör med den sistnämnda varianten sover på en handduk för att inte blöda ner lakanen, reds anm). 

– Mina personliga favoriter är menskoppen och tygbindan. Har man väl börjat använda tygbindor på nätterna så känns det som att engångsvarianterna inte alls andas, förklarar Anna Dahlqvist. 

Havssvampar i stället för tamponger fick dock tummen ner ur klimatsynpunkt i och med med att havssvampar på flera håll är hotade djur.

I det senaste numret av RFSU:s tidning Ottar har man testat mensskydd ur ett hållbarhetsperspektiv. Foto: Ottar

De flesta kvinnor i världen har inte engångsmensskydd

I Sverige och i resten av den rika delen av världen är det för många självklart att välja engångsskydd, men globalt sett använder uppemot 88 procent andra lösningar än kommersiella mensskydd som bindor och tamponger. Det kan handla om gräs, aska, tyg och trasor och kan – utöver att det är obekvämt – öka risken för sjukdomar och infektioner.

En tillverkare av hållbara mensskydd räknade nyligen ut att den genomsnittliga menstruerande kvinnan lägger omkring 25 000 kronor på mensskydd.

– Sett ur det perspektivet är en menskopp för cirka 300 kronor eller tygbindor för runt hundralappen inte särskilt dyra, konstaterar Anna Dahlqvist. 

Miljövetaren Jonna Elofsson Bjesse från föreningen Medveten konsumtion guidar dig i valet av klimatsmart kaffe.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.