Enligt Sveriges bagare & konditorer konsumeras mer än 40 miljoner semlor i Sverige varje år – vilket innebär att en genomsnittlig person hinner få i sig mellan 4 och 5 semlor under den relativt korta semmelsäsongen. Men hur mycket påverkas miljön av konsumtionen?
Utsläpp som motsvarar 1,5 miljarder telefonladdningar
Enligt beräkningar från Världsnaturfonden WWF kastas nästan 40 procent av all mat som produceras – vilket i sin tur motsvarar 10 procent av de totala växthusgasutsläppen globalt. Med sin korta hållbarhetstid bidrar semlan förmodligen lite mer än den borde till den här statistiken.
Förra året beräknade företaget Klimato att en genomsnittlig semla på 100 gram släpper ut 0,3 kg CO2e. Sett till Sveriges samlade semmelkonsumtion innebär detta ett utsläpp på 12 000 ton CO2e – vilket motsvarar nästan 1,5 miljarder telefonladdningar eller den årliga energiförbrukningen från 1445 hus.
Slukar Kaliforniens grundvatten
Men det är inte bara genom koldioxidutsläpp som semlan påverkar miljön negativt.
För att producera mandelmassa till en enda semla beräknar man att det går åt minst 68 liter vatten. Samtidigt produceras 80 procent av världens mandlar i det torra och branddrabbade Kalifornien.
För att få vatten till odlingarna gräver man brunnar som går så djupt att grundvattnet nu hotas. Något som riskerar att göra den redan problematiska situationen i Kalifornien betydligt värre.
– Det som är problemet är att man använder mer vatten än vad som fylls på. Det innebär en successiv sänkning av grundvattnet, vilket blir en ohållbar situation. Då kanske det är bättre att vattnet används som dricksvatten än till mandelodlingar, säger Tomas Johansson, utredare för vattenhushållning på Jordbruksverket.
Den som vill se till att den köper en miljövänlig semla bör därför se till att mandelmassan kommer från mandelodlingar i Europa – som har en betydligt mindre klimatpåverkan än odlingarna i Kalifornien.
Satsa på kvalitet i stället för kvantitet
Men även om semlans klimatpåverkan inte är oansenlig borde vi inte dra alla semlor över en kam – eftersom ingrediensernas ursprung och produktionssättet spelar stor roll, menar Anna-Karin Johansson som är miljöstrateg vid Livsmedelsverket. Hon menar att det är bättre att satsa på kvaliteten över kvantiteten när det kommer till semlor.
– I ett miljöperspektiv är det smartast att verkligen äta upp semlan du köpt så att den inte hamnar i soporna och blir matsvinn, för då har du skapat en onödig klimatpåverkan. Semlan i sig är inget vi måste äta, men att säga att den är en miljöbov är att dra det väl långt, säger Anna-Karin Johansson.
