Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Så mycket påverkar godis, snacks och läsk klimatet

Expressens Karin Sörbring om hur du som konsument kan spara pengar på livsmedelsjättarnas kamp att minska matsvinnet.
Katarina Nilsson, seniorkonsult på Rise. Foto: Rise
Skum- och gelégodis påverkar per kilo klimatet mer än vad chips gör. Foto: Shutterstock
Coca-Cola ger (i Rise-studien från 2011) 360 gram koldioxidekvivalenter per 33-centilitersglasflaska.Foto: Shutterstock
Mjölkchoklad ger tre gånger större klimatpåverkan än mörk choklad. Foto: COLOURBOX
Klimatbidrag för produkter vid industrigrind. I mörklila visas de studerade produkterna, i ljuslila tidigare resultat av så kallad ”utrymmesmats” klimatpåverkan och de andra färgerna visar resultat för baslivsmedels klimatpåverkansbidrag. Källa: SIK/RiseFoto: SIK/Rise

Skumgodis har större klimatpåverkan än vad gelégodis har.

Och ett kilo chips leder till 20 gånger större växthusgasutsläpp än samma mängd potatis, visar en studie om vad sötsaker, läsk och snacks ger för koldixoxidavtryck.

– När det gäller godis är det framför allt produktionen av socker som belastar miljön, säger forskaren Katarina Nilsson. 

Skumgodis toppar listan över utsläpp av växthusgaser per kilo produkt, följt av mjölkchoklad och gelégodis. Skumgodis leder till nästan 4 kg koldioxidekvivalenter per kilo produkt (ett mått på växthusgasutsläpp), medan mjölkchoklad ger 3,7 kg och gelégodis 2,4 kg.

– Den ljusa chokladen ger ett större klimatavtryck än den mörka i och med att den innehåller mjölk som har en förhållandevis hög påverkan, förklarar Katarina Nilsson, seniorkonsult på det svenska forskningsinsitutet Rise som ligger bakom studien som Livsmedelsverket och Nordiska ministerrådet beställt.

Studien publicerades redan 2011, men någon färskare undersökning där man jämför olika godissorters klimatpåverkan finns inte. 

– Under de år som gått sedan dess har livsmedelsproducenterna ökat engagemanget för att exempelvis använda mer förnybar el i tillverkningen, men det stora klimatavtrycket kommer från produktionsledet när man odlar grödor eller föder upp djur så värdena borde vara ungefär de samma, säger Katarina Nilsson.

Klimatbidrag för produkter vid industrigrind. I mörklila visas de studerade produkterna, i ljuslila tidigare resultat av så kallad ”utrymmesmats” klimatpåverkan och de andra färgerna visar resultat för baslivsmedels klimatpåverkansbidrag. Källa: SIK/RiseFoto: SIK/Rise

Transporter och förpackningar står exempelvis bara för en liten del av de här produkternas totala klimatavtryck, förklarar Rise-forskaren.

I studien undersökte hon och kollegorna Veronica Sund och Britta Florén hur Svenska Lantchips, dåvarande sockerkonfektyrtillverkaren Leafs och läskedrycksproducenten Spendrups produkter påverkar klimatet ur en livscykelanalys.

Det visade sig att chips leder till utsläpp av 2,2 kilo växthusgaser och att ljus choklad påverkar klimatet tre gånger mer än mörk choklad.

Läsk påverkar mindre än godis

Läsk, däremot, ger i sammanhanget mindre klimatpåverkan: 360 gram koldioxidekvivalenter per 33-centilitersglasflaska med Coca-Cola (drygt ett kilo växthusgaser per kilo läsk). 

– Där var det förpackningen som stod för det största klimatavtrycket, men på senare år har tillverkarna sett till att öka mängden återvunnet material i burkar och glas och då minskar utsläppen av växthusgaser, säger Katarina Nilsson.

Totalt sett motsvarar svenskarnas intag av godis, chips och läsk 2,6 procent av livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan i Sverige och leder till nästan en halv miljon ton växthusgaser.

– Det är en väldigt onödig miljöpåverkan i och med att sötsakerna, snacksen och läsken innehåller många tomma kalorier men inte så mycket näring. Alla livsmedel leder till klimatpåverkan, men just de här produkterna skulle vi förstås kunna dra ner på eller skippa helt, säger Anna-Karin Johansson, miljöstrateg på Livsmedelsverket.

– Det är också så att konsumtionen av godis i Sverige är relativt stor och har ökat. Vi äter dubbelt så mycket godis i dag som på 1960-talet. Så det här med lördagsgodis är faktiskt inte så dumt, tillägger hon.

Forskaren Katarina Nilsson påpekar att det finns en ”positiv” grej som sticker ut i studien:
– När det gäller vanlig mat slängs ungefär en tredjedel, men för godis, sötsaker, snacks och läsk är det nästan inget svinn alls, säger hon och skrattar.

 

Fotnot: Svenska Lantchips påpekar att man sedan studien gjordes 2011 övergått till att bara köpa grön el och att man värmer upp fritöserna på ett fossilfritt sätt.

Knepen för att Björn Ferry och Heidi Andersson ska lyckas bli fossilfria till år 2025.

Så mycket påverkar godiset klimatet

Svenskarna äter 1,6 kg potatischips och 15,2 kg choklad och konfektyr och dricker 87,7 liter läsk per person och år (2007). 

Klimatbidraget från den här konsumtionen blir 450 000 ton koldioxidekvivalenter, vilket betyder 2,6 procent av den totala livsmedelskonsumtionen.

Klimatbidragssiffran från konsumtionen av kött, mejeriprodukter och ägg är cirka 35 procent, 20 procent respektive 1 procent.

Källa: ”The environmental impact of the consumption of sweets, crisps and soft drinks”, Rise (på uppdrag av Nordiska ministerrådet och Livsmedelsverket, 2011). 

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.