Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Så mycket miljögifter finns i dina mediciner

Läkemedel har störst miljöpåverkan hos konsumenterna Astra Zenecas svenska vd om analysen av sina läkemedel.
Varje år säljs läkemedel som innehåller över 200 ton ämnen med negativ miljöpåverkan i Sverige.Foto: TT NYHETSBYRÅN / Jessica Gow
Hormonella preparat, som p-piller, är mest miljöfarliga och kan bidra till att grodyngel byter kön, skriver nyhetsbyrån Siren.Foto: OLLE SPORRONG

Svenskarnas läkemedelsköp under ett år motsvarar över 200 ton miljögifter, enligt statistik från nyhetsbyrån Siren.

Hormonella preparat, som p-piller, är allra mest miljöfarliga – och kan bidra till att grodyngel byter kön.  

Enligt Siren har Läkemedelsverket tagit fram en lista på 42 läkemedelsämnen som anses belasta miljön negativt. Med hjälp av försäljningsstatistiken har myndigheten beräknat hur många gram av medicinernas aktiva substanser som såldes under 2017. Listan ska ses om en fingervisning om vidden av problemet och är inte definitiv, skriver nyhetsbyrån.

Mest miljöskadliga läkemedel såldes enligt statistiken för 2017 i Gotlands län med 25 gram per invånare, här kan befolkningsökningen under sommaren spela in. Minst såldes i Skåne med under 19 gram per person. Snittet i Sverige ligger på 20 gram per invånare. 

– Hur stor andel som faktiskt kommer ut i miljön vet vi inte. Men vi behöver hålla koll på utvecklingen och vidta åtgärder för att minska utsläppen så mycket vi kan, säger Therese Ringbom till Siren.

Foto: Siren

Enligt Läkemedelverket orsakar dagens läkemedelsanvändning inte risk för akut giftverkan i miljön, men de kan ha långtidseffekter. Läkemedel som används av både människor och djur lämnar kroppen via avföring och urin. Från människor hamnar resterna via avloppsreningsverken i miljön. Enskilda avlopp, felaktig hantering av kasserade läkemedel och reningsverkens slam kan också leda till spridning, enligt Läkemedelsverket. 

Från djur hamnar de direkt på betes- och åkermark. Utsläpp av läkemedelssubstanser kan också ske i samband med läkemedelsproduktion.

Flera substanser har uppmätts i vattendrag och även i öppet hav, i Sverige och utomlands, men ofta i låga doser.

Förgiftning och påverkan på fortplantning

I studier har man konstaterat att läkemedelsrester kan förgifta fåglar och leda till beteendeförändringar och påverka fortplantningsförmågan hos fiskar. 

Psykofarmaka har visat sig påverka fiskars beteende. Hormonella preparat, som exempelvis p-piller, klassas som de allra mest miljöfarliga, skriver Siren. De har bland annat visat sig kunna byta kön på grodyngel under vissa förutsättningar. 

I miljöer där man finner läkemedelssubstanser odlas också bakterier som utvecklat motståndskraft mot antibiotika, så kallad resistens.

Antibiotikaresistens är ett allvarligt hot mot folkhälsan som orsakar ökad sjuklighet och dödlighet, skriver Läkemedelsverket. 

Varmare temperaturer ökar problemet

Expressen har tidigare skrivit om problemet på en global nivå. Den internationella organisationen OECD släppte i augusti en rapport som tog upp det växande hotet mot dricksvattnet.

Den visar att klimatförändringarna riskerar att skapa ett än större problem.  

– Användandet av läkemedel ökar i och med ekonomisk tillväxt och en större och åldrande befolkning. Dessutom medför klimatförändringarna och varmare temperaturer att fler insjuknar och miljoner människor förutspås bli drabbade av insektsburna sjukdomar, säger Hannah Leckie, ansvarig för rapporten på OECD.

Hon tar särskilt upp oron runt ämnet diklofenak, vanligt i läkemedel som dämpar smärta, inflammation och sänker feber, exempelvis Voltaren.

Rapporten från OECD presenterar fem rekommendationer till alla världens länder. Däribland ökad övervakning och rapportering av läkemedelsrester som kan ligga till grund för framtida reglering. De lyfter också vikten av forskning på läkemedel som är tillverkade enligt livscykelanalys, där även utsläppen tas i beaktande. Detta kallas i dag ”gröna läkemedel” med någon egentligen definition finns inte. 

I Sydkorea är ett stort forskningsområde mer individuell beräkning för optimerade doser av läkemedel, även detta uppmanar OECD världens länder att titta närmare på. Att läkare, apotekspersonal, men också patienter, får ökad kunskap om läkemedel och dess effekter på hälsa och miljö är en stark rekommendation. Likaså hur länder arbetar med avfallshantering av läkemedel. 

Växande brist på läkemedel i Sverige och Europa

Nederländerna efterlyser EU-ägd läkemedelstillverkare.