Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Klimatforskarens kritik: Klimat- kompensation ingen ”quick fix”

Eva Lövbrand, klimatpolitisk forskare. Foto: Privat/Eva Lövbrand / Privat/Eva Lövbrand
Många flygbolag klimatkompenserar. Foto: Shutterstock / Shutterstock

Klimatkompensation är ett ämne som varit omdiskuterat i flera år och många företag, till exempel flygbolag, gör det.

Många resenärer tror därför att de kan flyga med gott samvete om de betalar en extra slant – men experter menar att kompensation inte räcker för att lösa klimatproblemet.

– Det här är ingen quick fix, säger Eva Lövbrand, klimatpolitisk forskare.

Genom att betala en extra slant för sin flygresa kan man klimatkompensera, vilket går ut på att utsläpp reduceras någon annanstans. Alltså – någon annan reducerar utsläppen åt en.

– Det bygger hela tiden på en relation mellan mig som utsläppare och ett projekt, oftast i en annan del av världen som reducerar utsläpp i relation till ett slags ”business as usual”-scenario. Jag betalar för att någon annan gör jobbet helt enkelt, säger Eva Lövbrand, klimatpolitisk forskare vid Linköpings universitet.

För- och nackdelar med klimatkompensation

FÖRDELAR

 Möjligheten att kanalisera investeringar i förnyelsebar energiteknik till de fattigare delarna av världen

Det hjälper medvetna konsumenter att reflektera över sitt egna koldioxidavtryck

Ger förståelse i hur stort avtryck en flygresa ger

 

 

NACKDELAR

Det finns en osäkerhet huruvida klimatnyttan är reell eller inte

Det bidrar till att människor inte minskar sitt flygande

Det skapar en distans mellan den enskilda konsumenten och den som gör klimatarbetet

Komplex relation

En populär form av klimatkompensation är skogsplantering, eftersom träd fångar upp koldioxid när de växer.

För att vara säker på att skogsplanteringen, eller annan typ av klimatkompensation, verkligen gör nytta genomförs en rad olika mätmetoder. Många av projekten är organiserade av FN som har satt upp en rad kontrollmekanismer för att säkerställa att projekten verkligen håller vad de lovar.

– Det man har gjort är att skapa ett kontrollsystem som skapar trygghet i den här marknaden, för det är ju en osynlig vara vi köper. Man ser den inte, så den här marknaden bygger på tillit, säger Eva Lövbrand.

Det finns även klimatkompenseringsprojekt på det som kallas för den ”frivilliga marknaden”, som inte regleras av FN. Hos dessa har det upprättats en rad certifieringsstandarder som följer en uppsättning mät- och rapporteringskriterier som då säkerställer klimatnyttan.

Just eftersom klimatkompensationsmarknaden till stor del bygger på tillit menar Eva Lövbrand att det är en komplex relation mellan konsument och producent.

– Det är klart att det finns mycket osäkerhet och som enskild konsument måste man ju lita på de här systemen eftersom man själv inte kan kontrollera projektets faktiska klimatnytta, det bygger ju på att andra aktörer gör det åt en.

”Inte lösningen på klimatproblemet”

Flera stora flyg- och resebolag klimatkompenserar i dag sina resor, vilket gör att många flyger i samma utsträckning som tidigare. Men Eva Lövbrand menar att det inte räcker för att man ska kunna flyga med gott samvete.

– Eftersom jag investerar i ett projekt som minskar utsläppen någon annanstans blir det ett nollsummespel och för att nå Parisavtalets målsättning av att hålla uppvärmningen under två grader så räcker ju inte det.

Klimatkompensation lanserades i slutet av 1990-talet, som ett sätt att vinna tid. Men den tiden har nu passerat, menar Eva Lövbrand.

– Med det sagt tycker jag att man inte längre kan rättfärdiga att flyga genom klimatkompensation, det är inte lösningen på klimatproblemet.

Bra sätt att fundera över sitt avtryck

Men trots att det är en relativt osäker marknad mellan konsument och producent och att klimatkompensation inte kan rättfärdiga att fortsätta flyga, menar Eva Lövbrand att det är ett bra sätt att fundera på sitt egna koldioxidavtryck.

– Det hjälper den medvetna konsumenten att reflektera över hur stort avtryck en flygresa faktiskt ger. Vill man klimatkompensera och flygbolaget inte gör det åt resenären måste man ju som konsument gå in och göra en beräkning av utsläppsnivåerna och det kan ju göra att man blir medveten om vilket klimatavtryck ens livsstil genererar.

– Men jag tror också att man måste vara väldigt medveten om att det här inte är en quick fix, fortsätter Eva Lövbrand.