Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Så laddar skidparadisen för en framtid utan snö

Det här är skillnaden mellan väder och klimat.
Många av Sveriges skidanläggningar satsar på tillverkad snö, däribland Romme alpin.
Foto: Romme alpin
För Skistar Åre är det viktigt att parera längre somrar och hitta ytterligare intäkter från aktiviteter som vandring och cykling.
Foto: Jonas Kullman / Skistar

Svenska vintrar blir kortare och mildare. 

Nu rustar svenska skidanläggningar för en framtid utan vanlig snö.

– Vi ska tillverka all den snö vi behöver och ser natursnön som en dekoration, säger Bo Funcke, vd på Romme alpin.

För Sverige innebär ett förändrat klimat att vi kommer att uppleva färre köldknäppar och kalla perioder. Dessutom minskar snösäsongens längd. 

I slutet av sommaren släppte Naturvårdsverkets Fjällsäkerhetsråd rapporten Fjällsäkerhet i ett förändrat klimat. I den nämner bland andra professor Gunhild Rosqvist vid Stockholms universitet, att det inte finns några bra system för att mäta de totala effekterna av klimatförändringarna i fjällen. Och att vi förbrukar och bygger nya skidanläggningar trots att snöresurserna blir allt mer begränsade. 

Risk för översvämningar, ras, erosion och lavinproblematik, är ytterligare problem som nämns i rapporten.

”Vi lever av och med naturen”

Titti Rodling är vd på Svenska skidanläggningars organisation, Slao. Hon berättar att de delar forskarnas allvarliga syn på klimatförändringarna. 

– På kort sikt får vi säsongsvariationer men på längre sikt blir det varmare. Vi lever av och med naturen och därför är det självklart att vi hela tiden jobbar mer hållbart. Vi följer utvecklingen noga men vi kommer att ha vita vintrar i framtiden, enligt SMHI:s klimatscenarier.

– Varje år investeras ett hundratals miljoner i nya liftar, pister och energieffektivare snösystem – framtidstron är stark, säger Titti Rodling, vd på Slao. Fler pistmaskiner körs på HVO (biobränsle), elskotrar testas, backar jämnas till och gps-system används för att bara lägga den snö som behövs.
Foto: Jens Blixth / Pressbild

Sedan 1970-talet har svenska skidanläggningar tillverkat snö. Då gick det åt sju kilowattimmar el för att tillverka en kubik snö – i dag knappt en kilowattimme. Tillverkad snö innehåller mindre luft än natursnö, vilket gör den mer kompakt och tålig. Med hjälp av tillverkad snö och sparad snö kan anläggningarna behålla säsongslängden. 

– De flesta anläggningarna använder förnybar el. Per besökare går det åt betydligt mindre energi än att besöka en sim- eller hockeyhall. Transporterna till och från backen ger mest klimatpåverkan, säger Titti Rodling. 

Lagra snö ett alternativ

Nina Lintzen forskar om snö på Luleå universitet. I sin doktorsavhandling studerade hon lagring av snö. Eftersom det krävs en viss kyla för att tillverka snö, är lagring från ett år till ett annat ett sätt att garantera snö tidigt på säsongen. 

Det finns svenska skidanläggningar som jobbar med metoden i dag. 

– Det går åt vatten och energi för att tillverka snö, men om man tittar på de stora utsläppen kommer de från att köra ut snön till den rätta platsen, framför allt ett problem gällande längdspår.  Även om man flyttar runt snökanonerna är det omöjligt att tillverka snö utan utsläpp. Det bästa är så klart att vänta på natursnö – men många skidorter skulle inte överleva då, säger Nina Lintzen.

Forskar om snöstaket

Erik Melin Söderström på Peak Innovation är ledare för projektet Snörik, som forskar om snöinnovationer. Han har en master i klimatförändringar och säger att det pågår en hel del forskning för att möta mildare vintrar i Sverige. Ett alternativ som passar anläggningar med mycket vind är staket som fångar upp snön – som sedan ska kunna användas under säsongen.

– Vi forskar just nu om vilken design staket ska ha för att bäst fånga natursnö med hjälp av vinden, berättar han.

Klimatanpassad snöforskning

Lagring av snö. Snön skottas ihop i högar som täcks med bark, spån eller textildukar för att klara sig till nästa säsong. Kommer att fungera även i ett varmare klimat.

Snötillverkning i plusgrader. För att tillverka snö krävs en viss kyla. Det är än så länge dyrt och energikrävande att tillverka snö i varmare klimat. Nu testas nya tekniker.

Inomhushallar och skidtunnlar. Byggs allt fler inomhusanläggningar världen över, särskilt populärt i Asien.

Vindstaket. Nu testas olika staketprototyper på vindutsatta anläggningar. Staketen fångar upp snön som drivs av vinden för att den ska kunna användas under säsongen.


Källa: Peak Innovation

Men även om det pågår mycket forskning för att hantera situationen tror Erik Melin Söderström att vi måste vara beredda på en stor förändring.

– Med mindre natursnö och kyla kommer intresset för vinteraktiviteter att minska och därmed betalningsunderlaget för att hålla anläggningar i gång. Vi kommer inte att ha lika många skidanläggningar som i dag om 50-100 år, säger han. 

Snöstaket testas i Vålådalen.
Foto: Peak Innovation
Erik Melin Söderström är ledare för projektet Snörik som forskar om snöinnovationer.
Foto: Peak Innovation

Så hanterar skidanläggningarna klimatkrisen:

Hemavan Tärnaby

Thomas Ringbrant, är vd Hemavan Alpint som driver anläggningen i Hemavan Tärnaby. Han berättar att de till viss del märker av ett förändrat klimat i dag. 

– Jag är så gammal att jag var med på 1960- och 70-talet då vi hade mycket kyla. De kalla perioderna är kortare nu, samtidigt kommer mer vind vilket ger mer snö. Fler stormar kommer in hos oss, i vintras drabbades vi av Alfrida och Jan, som var tuffa hos oss.

Thomas Ringbrant ser en förskjutning – varmare höstar och kyligare vårar. De arbetar med tillverkad snö då konstsnön är väldigt kompakt och håller längre än natursnö. 

För att säkra sin överlevnad arbetar de tillsammans med destinationen med att utveckla sin helårsverksamhet.

Hemavan Tärnaby märker ett stort intresse för miljö- och klimatfrågor från sina anställda och sina gäster.
Foto: Hemavan Tärnaby / Pressbild
Foto: Hemavan Tärnaby / Pressbild

Åre

Även i Åre är det konstsnö som gäller. Niclas Sjögren Berg, destinationschef på Skistar Åre, berättar att de största snödjupen kommer senare på säsongen och kan ligga kvar längre. 

– Framöver kan skidsäsongen komma att minska med 30 dagar i början och 30 dagar i slutet. Och egentligen är det inte då vi har våra besökare, men det är viktigt att parera längre somrar och hitta ytterligare intäkter från aktiviteter som vandring och cykling, säger Niclas Sjögren Berg. 

I Åre faller ungefär 3,5 meters snödjup under en säsong, men de använder sig av konstsnö för att klara slitaget från många skidåkare. Det är också bra vid mildare väder. 

– Alla våra pistmaskiner har snödjupsmätning, som fungerar som ett ekolod. Det innebär att vi kan fördela snön mer jämnt i backen och inte behöver använda snökanonerna i onödan. Just nu pågår ett projekt med att tillvarata spillvärmen från snökanonerna för att värma upp byggnader. 

Skistar Åre arbetar för att minska sina utsläpp genom att använda fossilfri energi, solpaneler på några av liftarna och mäter snödjupet i backen.
Foto: Skistar Åre / Pressbild
Niclas Sjögren Berg, destinationschef på Skistar Åre.
Foto: Skistar / Pressbild

Riksgränsen och Björkliden

25 mil norr om Polcirkeln, precis vid norska gränsen ligger Riksgränsen och Björkliden.  Lapland Resorts marknadschef Christophe Risenius berättar att de satsar på en naturorienterad skidåkning vilket innebär att vädret styr anläggningen – konstsnö är inte ett alternativ.

– Det innebär att vi redan i dag anpassar oss efter snömängden. Ibland har vi väldigt lite snö, och andra gånger tvingar snöstormar oss att stänga. 

Christophe Risenius berättar att ett förändrat klimat med mildare väder kan öka risken för laviner. Här är säkerheten i fokus. Likaså att informera gäster om miljön på fjället.

– Vårt största projekt är ekoturism, hur vi kan förbättra aktiviteter utan påverkan på miljön. Och hur vi kan få med oss gästerna genom att exempelvis ta tåget till våra destinationer. Vi är beroende av den fjällvärld som finns i dag. 

Riksgränsen och Björkliden är beroende av fjällmiljön med kyla och mycket snö. De använder ingen konstsnö och lite belysning i sina pister.
Foto: Pressbild
Christophe Risenius, marknadschef Lapland Resorts.

Romme alpin

Romme alpin, som har sin anläggning i södra Dalarna, ser redan att vintersäsongerna blivit kortare.

– Vi ser en stor skillnad mellan vintersäsong och skidsäsong – men skidsäsongerna i vår anläggning ser ungefär lika ut. Det beror på vår möjlighet att tillverka snö, säger Bo Funcke, vd på Romme alpin.

Han berättar att de redan för 30 år sedan tog ett viktigt beslut för framtiden. 

– Romme alpin skall vara oberoende av natursnö. Vi ska tillverka all den snö vi behöver och tar natursnön som en dekoration. Att driva en skidanläggning söder om fjällvärlden ställer stora krav på förmågan att tillverka snö.

Romme alpin jobbar med att sluta kretsloppen – de har investerat i en matavfallstank där matavfall blir till biogas och en egen flispanna och ett eget internt fjärrvärmenät mellan våra byggnader, för värme och varmvatten.
Foto: Romme alpin
Bo Funcke, vd på Romme alpin.
Foto: Romme alpin / Pressbild

Malin Carlsson vill att äldre ska få chansen att åka alpint

Nominering till Årets Eldsjäl kategori Hälsa: Malin Carlsson, ordförande Skibum50plus Alpina klubb.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.