Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Så kommer världens storstäder att förändras av klimatkrisen

Expressens utrikeskorrespondent om framtidens klimat.
År 2050 kan Stockholm vara lika varmt som Budapest. Foto: STEFAN SÖDERSTRÖM
Budapest ligger 1 300 kilometer söderut från Stockholm. Foto: SHUTTERSTOCK

År 2050 kan Stockholm vara lika varmt som Budapest. 

Den allt varmare temperaturen ritar visserligen inte om världskartan, men städer på norra halvklotet beräknas närma sig ett klimat som i genomsnitt ligger 100 mil närmare ekvatorn.

Det är förhållanden som bland annat politiker och stadsplanerare måste ha med i beräkningarna när de planerar inför framtiden.

– Allt beror givetvis på hur man klarar klimatmålen. Att man behöver klimatanpassa är helt klart, säger Ann-Sofie Eriksson, sektionschef för tillväxt och samhällsbyggnad vid SKL.

Forskare har analyserat vad klimatförändringarna kommer att innebära för 520 större städer i världen år 2050. 

Kommer de nuvarande klimatförhållandena kvarstå eller kommer städerna snarare likna andra större städer i ett annat varmare bioklimat?

Studien - som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften Plos One - kom fram till ett överraskande resultat.

Forskarna slog fast att under det mest optimistiska klimatscenariot så kommer 77 procent av städerna få ett klimat som ligger närmare en annan redan existerande och varmare stad än det klimat de lever under för tillfället.

22 procent av städerna kommer få ett klimat som i dag inte kan jämföras med någon annan större stad.

Forskare har analyserat vad klimatförändringarna kommer att innebära. Foto: Shutterstock

Städer på det norra halvklotet kommer klimatmässigt närma sig städer som ligger cirka 1 000 kilometer söderut.

Madrid kommer få ett klimat som liknar Marrakech i sydvästra Marocko. Londons klimat kommer likna Barcelonas.

Stockholms klimat jämförs med ungerska huvudstaden Budapest.

Budapest ligger 1 300 kilometer söderut från Stockholm.

Skiddagarna halveras 

Men det är inte bara huvudstäderna som ligger risigt till. 

Ann-Sofie Eriksson nämner Göteborg, Norrköping och Malmö som exempel. 

I Vemdalen i Härjedalen kommer skiddagarna att halveras i början av nästa århundrade, enligt en analys som SMHI gjort. 

– Det är en viktig näringsinkomst i den typen av kommuner.

Det här med att jämföra städerna emellan är ett nytt grepp från forskarna. De är medvetna om att det varit svårt för vetenskapsmännen att nå ut till allmänheten när det gäller att varna för klimatförändringarnas konsekvenser.

Ann-Sofie Eriksson, sektionschef Tillväxt och samhällsbyggnad, SKL. Foto: SKL

Vad innebär egentligen en temperaturhöjning på två grader för det vardagliga livet?

Man har redan nämnt värmestress som påverkar hjärta och blodcirkulation, att luft- och vattenkvaliteten förändras, livsmedelsproduktionen blir annorlunda, en annan typ av spridning av smittsamma sjukdomar för att inte tala om en rad ännu okända sociala faktorer.

Forskarnas modell bygger på 19 klimatvariabler som speglar föränderligheten i temperaturer och nederbörd. 

Forskarna bakom studien skriver att en ”ökad vetenskaplig kunnighet saknar korrelation med accepterandet av fakta kring klimatförändringarna”.  

I stället har de valt ett helt nytt grepp som i stället bygger på visualisering.

De menar att om man lyckas skapa en mental bild av ett problem så ökar förutsättningarna för att förändra ett beteende.

Anpassning mot skyfall 

Städerna 1 000 kilometer söderut blir då en bra jämförelse om ett möjligt framtida klimat.

Städer på södra halvklotet med redan höga temperaturer kommer i stället få uppleva betydande förändringar med extrem nederbörd (+5 procent regn under den våtaste månaden) samt svår och intensiv torka (-14 procent regn under den torraste månaden). 

Folkförflyttningar väntas bli ett stort problem.

Ligger vi i fas med utvecklingen?

– Det finns mer att göra, inte minst i anpassning av det som redan är byggt. Hur säkrar man till exempel infrastruktur om det skulle komma skyfall? Det är billigare att förebygga än att stå med konsekvenserna efteråt. 

Är du optimistisk?

– Ja, men ett problem är att kommunerna måste köpa expertunderlag från SMHI så att man får en sådan hög nivå att det går att använda i kommunens översiktsplan. Det borde vara tillgängligt så att inte varje kommun måste köpa det själv 

Så här komer det gå för våra nordiska huvudstäder 2050

År 2050 kommer Stockholms klimat mest likna dagens Budapest. Högsta temperaturen för den varmaste månaden kommer sannolikt att öka med 5,9 ° C, vilket resulterar i en genomsnittlig årlig temperaturförändring på 3 ° C.

 

År 2050 kommer klimatet i Köpenhamn mest likna dagens Paris. Högsta temperaturen för den varmaste månaden kommer sannolikt att öka med 5 ° C, vilket resulterar i en genomsnittlig årlig temperaturförändring på 2 ° C.

 

År 2050 kommer Oslo klimat mest likna dagens Bratislava. Högsta temperaturen för den varmaste månaden kommer sannolikt att öka med 5,6 ° C, vilket resulterar i en genomsnittlig årlig temperaturförändring på 2,2 ° C.

 

År 2050 kommer Helsingfors klimat mest likna dagens Wien. Högsta temperaturen för den varmaste månaden kommer sannolikt att öka med 5,2 ° C, vilket resulterar i en genomsnittlig årlig temperaturförändring på 2,8 ° C.

 

Källa: Jean-Francois Bastin et al, Plos One