Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Så funkar handeln med utsläppsrätter

Greta Thunberg talar i Paris om vikten av minskade utsläpp.
Arkivbild på utsläpp från skorsten. Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT NYHETSBYRÅN
Handeln med utsläppsrätter regleras i EU. Foto: NILS JAKOBSSON / © BILDBYRÅN

EU:s handel med utsläppsrätter beskrivs av vissa som räddningen på klimatkrisen. 

Men systemet har också fått mycket hård kritik genom åren. 

Och nu börjar snart nya regler att gälla – då kastas drygt två miljoner utsläppsrätter i papperskorgen. 

Handeln med utsläppsrätter i EU finns till för att få ner unionens totala utsläpp av växthusgaser till noll. År 2057 ska det vara i hamn. 

Systemet går ut på att företag och industrier som minskar sina utsläpp av växthusgaser ska få ekonomiska fördelar, genom att inte behöva betala för rätten att släppa ut. 

Totalt ingår cirka 13 000 europeiska aktörer i handeln, som förutom medlemsländerna även innefattar Norge, Island och Liechtenstein. Tillsammans står de för 45 procent av alla utsläpp i Europa. 

– De övriga 55 procenten kallas för den ”icke-handlande sektorn”, där fördelas ansvaret huvudsakligen på BNP per capita. De rikaste länderna får de största åtagandena helt enkelt, säger Fredrik Hannerz, som är chef för utsläppshandelsenheten på Naturvårdsverket. 

Utsläppsrätter får kritik 

Utsläppsrättshandeln har varit hårt kritiserad i perioder. Flera gånger har systemet omförhandlats och stramats åt för att bli mer effektivt. 

Senast 2017 bestämde Europeiska rådet och Europaparlamentet, efter tuffa förhandlingar, bland annat att antalet utsläppsrätter ska minska med 2,2 procent per år i stället för dagens 1,74 procent. 

Den minskningen kallas för den linjära reduktionsfaktorn. EU-parlamentarikern Fredrick Federley (C) tycker inte att 2,2 procent är tillräckligt. 

– Utsläppen i Europa måste ner och det behöver det bli ännu dyrare att skräpa ner. Systemet med utsläppsrätter har gett goda effekter för klimatet, men vi måste spänna bågen ännu hårdare, säger han. 

EU-parlamentarikern Fredrick Federley (C). Foto: Fredrik Wennerlund/Centerpartiet

Under de förhandlingarna bestämdes också att överblivna utsläppsrätter ska annulleras från och med 2023.

Det innebär att två miljoner utsläppsrätter går upp i rök bara det året.  

Kostar mer att lagra

Kritiken mot utsläppsrättshandeln har också handlat mycket om priset. En utsläppsrätt motsvarar ett ton koldioxidekvivalenter, alltså växthusgaser, och när man nyligen infört systemet 2005 kostade en utsläppsrätt drygt fem euro. 

I dag kostar de strax över 24 euro, runt 250 kronor. Men det är många som menar att priset behöver höjas ytterligare. En av dem är Tomas Kåberger, professor vid Chalmers och ledamot i Klimatpolitiska rådet. 

– Det räcker inte för att företag ska känna att det är lönsamt att investera i till exempel koldioxidinfångningsteknik, har han tidigare sagt till SVT Nyheter.

Ett av huvudargumenten för handeln med utsläppsrätter är nämligen att om det blir tillräckligt dyrt att släppa ut, kommer företagen tvingas till nya tekniska lösningar för att minska utsläppen. 

Om det är billigare att fortsätta köpa utsläppsrätter får vi ingen förändring. Det menar Filip Johnsson, också professor på Chalmers. 

– Det ska helst kosta mer att släppa ut koldioxid än att lagra den. Men i dag är det runt 80 euro dyrare – per ton – att göra det, säger han. 

Svenska industrier vinnare 

I dagsläget gynnas svenska företag och industrier allra mest av systemet. Inget annat land i EU får fler utsläppsrätter tilldelade (alltså utan att betala för dem) än vad man gör av med. 

Att just svenska industrier får fri tilldelning i så hög grad beror på att många gjort investeringar för att ställa om produktionen. 

– Det blir som en ren vinst för de företag som redan gjort investeringar för att ställa om sin produktion. Svenska företag tenderar att vara tidigt ute, säger Fredrik Hannerz på Naturvårdsverket, om utsläppshandeln för de svenska företagen. 

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.