Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Så döljs matsvinnet genom livsmedelsjättarnas kryphål

Så kan du som kund tjäna pengar på butikernas strävan att minska matsvinnet. Klimatreportern Karin Sörbring berättar.
Åsa Nyblom på Svenska Miljöinstitutet IVL.Foto: Christin Philipson / IVL
Ida Adolfsson, handläggare på Naturvårdsverket.Foto: Naturvårdsverket
Mer än tre gånger mer matavfall än vad vi tidigare trott slängs av svenska butiker.Foto: HEIKO JUNGE / NTB SCANPIX TT NYHETSBYRÅN

Mer än tre gånger mer matavfall än vad vi tidigare trott slängs av svenska butiker.

Och ofta är det butikschefens inställning som avgör hur mycket svinn det blir, visar en ny granskning beställd av Naturvårdsverket.

– Ett knep att är att reklamera enorma mängder frukt och grönt och skjuta över svinnet på andra aktörer. Det orsakar dessutom orsakar mer svinn, säger matsvinnsforskaren Ingrid Strid.

Frukt och grönt som som reklameras innan varorna ens kommit ut på butiksgolven räknas inte in i statistiken, uppmärksammade Ingrid Strid och Mattias Eriksson från Sveriges lantbruksuniversitet.

– Den här missen i flödet som vi hittade när vi undersökte svinnet från sex livsmedelsbutiker var tidigare okänd, åtminstone för forskare och folk utanför livsmedelsbranschen, berättar Ingrid Strid.

Hon fortsätter:
– Frukt och grönt är i antal kilo den produktkategori som har mest svinn, sedan kommer bröd och mejeri – och här missar statistiken troligtvis att stora mängder returneras. 

De svenska livsmedelskedjorna har precis gått med på att rapportera in sina matavfallssiffror till Naturvårdsverket. Resultatet har just presenterats och butikernas svinn är hela 100 000 ton om året. Den siffran är mer än tre gånger högre än hur stort man tidigare har trott att matavfallet är (2014 och 2016 bedömdes det ligga på 30 000 ton årligen). 

Ida Adolfsson som är handläggare på Naturvårdsverkets hållbarhetsenhet förklarar att tidigare års uppgifter om matavfall har utgått från plockanalyser av restavfall och stickprovskontroller i ett antal butiker. Stickprovssvaren har sedan skalats upp utifrån hur många som jobbar i handeln och hur mycket man omsätter, medan den nya undersökningen baseras på den mängd som medlemmarna i Svensk dagligvaruhandel själva har rapporterat in till Naturvårdsverket.

– Men i siffran 100 000 ton ingår inte de varor som returneras eller den mat som exempelvis blir djurfoder. Vi vet i nuläget inte hur mycket mat från butikerna som totalt sett hade kunnat bli människoföda om allt tagits om hand i tid och inte blivit matavfall eller gått till djur, förklarar Ida Adolfsson.

Hon tillägger att det för klimatet förstås är bäst om man äter upp den mat som produceras.

Viktigt att svinnet bokförs

SLU-forskaren Ingrid Strid anser att 100 000 ton i svinn i matvarubutikerna fortfarande låter lågt.

– Men för mig är det viktigaste inte var svinnet bokförs, utan att det inte hamnar mellan stolarna mellan butikerna och leverantörerna och ”glöms bort”. Systemet med att vissa brödföretag själva ansvarar för att fylla på i butikernas hyllor och att butikerna inte behöver betala för brödet som inte säljs ger till exempel inga incitament alls att anpassa beställningarna eller att prissänka för att minska svinnet, säger Ingrid Strid.

Det här dilemmat lyfts även fram i den forskningsstudie finansierad av Naturvårdsverket som presenterades i november i fjol. 

– Retursystemen för exempelvis bröd minskar incitamenten för att förebygga svinn genom åtgärder i butik: att försöka beställa rätt mängd av varan och sälja ut överskott till rabatterat pris. Detta eftersom dessa varor återlämnas och varken blir en kostnad eller går in i den egna statistiken, säger en av rapportförfattarna, Åsa Nyblom från Svenska Miljöinstitutet IVL.

Tio-i-topp: Mest slängda matvarorna

Mjukt bröd, 47,5 procent.

Gurka, 29,7 procent.

Banan, 27 procent.

Clementin, 24,4 procent.

Tomater, 22,9 procent.

Mjölk, 21,6 procent.

Crème fraiche, 21,1 procent.

Morot, 19,9 procent.

Lök, 18,1 procent.

Grädde, 18 procent.

Källa: Willys 

Livsmedelskedjorna försöker många gånger sälja ut varor som närmar sig bäst-före-datum, men mycket återstår att göra, menar de experter som Expressen pratar med.Foto: CHRISTIAN BJÖRNERHAG

Butikschefernas syn avgörande 

En del av de personer som hon pratade med på butiksgolvet berättade att det finns svinn som inte kommer med i butikernas statistik, exempelvis genom att man returnerar hela korgar med tomater redan innan de lyfts in i butikerna bara för att någon enstaka tomat kan ha en skönhetsfläck.

– Butikschefernas syn på vikten av att bekämpa matsvinn spelar stor roll för hur mycket vikt butiken lägger på svinnförebyggande åtgärder. I vår studie framkommer en balansakt mellan strävan efter vinst och ökad försäljning och hur mycket matsvinn de kan tänka sig att acceptera. Här verkar butikscheferna göra väldigt olika bedömningar, säger Åsa Nyblom.

Hon fortsätter:
– Berg av varor sänder köpsignaler till kunderna, men frukt och grönt klarar sällan trycket när så mycket livsmedel staplas på höjden. Då slängs ännu mer. Men det finns också butiker som arbetar aktivt med att prissänka och sälja ut och många tar personalkostnaden som uppstår när man paketerar om och prissänker för att minska svinnet.

Så stort är matsvinnet i butiker

Naturvårdsverkets senaste bedömning är att 100 000 ton matavfall varje år kastas i Sveriges butiker.

Det är mer än tre gånger mer än vad rapporten innan dess bedömde att matavfallet låg på.

I den statistiken för livsmedelsbutiker ingår dock inte varor som returneras tillbaka till leverantörerna. Retursystemen för mejeriprodukter och bröd minskar affärernas incitament att försöka sälja slut på dessa livsmedel, eftersom de kan återlämna varorna nästan utan kostnad.

Svinnet beror ofta på passerat bäst-före-datum. Det kan vara felbedömningar vid beställning, kunders oregelbundna köpmönster, konkurrenters eller egna kampanjer eller ofördelaktig produktplacering i butikshyllan. 

Källa: Naturvårdsverket 

Flera butiker som är engagerade upplever också att regelverket sätter käppar i hjulen. Vill butiksägarna i butikernas egna restauranger använda mat som snart går ut så måste till exempel fullständiga ingredienslistor upprättas. Det är heller inte tillåtet att skänka bort mat hursomhelst.

– Ett problem som lyftes upp i våra butiksintervjuer är att bäst-före-datumen ofta är satta med alltför stor marginal och med producentens bästa för ögonen. Då får butikerna mindre tid på sig att sälja produkterna till kunderna. Vår studie var en i raden av de studier som visat att livsmedelskedjan i dag är dysfunktionell. Det måste bli mer lönsamt för alla led i kedjan att hjälpas åt för att få ner svinnet, menar Åsa Nyblom.

Experter och butiksanställda lyfte i studien fram att den grundläggande orsaken till matsvinnsproblematiken är att mat i dag är så himla billig. Det gör att mat värderas för lågt, både av konsumenter och inom handeln. 1955 stod matkostnaderna för en tredjedel av hushållens disponibla inkomster. I dag ligger siffran på 17 procent, vilket är en halvering. 

– När det gäller billiga varor som exempelvis bake-off-bröd kan butikerna inte alltid i kronor räkna hem det arbete som krävs för att prissänka eller paketera om. Där är England faktiskt ett föregångsland i det avseendet att man jobbar transparent, säger Åsa Nyblom.

Hon berättar att konsumenternas attityder har förändrats: från att ha ansett det lite pinsamt att köpa nedsatt mat som närmar sig bäst-före-datum till att numera betrakta det som en smart miljöinsats.

Ingrid Strids råd för dig som vill minska matsvinnet:

1. Håll tillbaka köplusten. Handla hem två dagar senare än du först tänkt och se det som en utmaning att äta ur kyl, frys och skafferi innan du fyller på med nytt.

2. Frys in rester, men se till att ha en snabb omsättning av dem. Välj med fördel fryst avokado och mango om du ska göra guacamole eller smoothie. Fryst fisk ger också mindre svinn än färsk, för butikerna behöver inte kasta lika mycket då.

3. Ta rätt förpackningsstorlek. Köp inte mer än du gör av med!

4. Inspireras gärna av recept, men följ dem inte slaviskt. Använd det du har hemma i stället för att köpa varenda grej som nämns i recepten. Har du 1,5 dl gräddfil över och behöver 3 dl mjölk i pannkakorna kan du skaka ihop gräddfilsslatten med rätt mängd vatten. 

5. Gör en miljöinsats genom att redan i butik välja kartonger och förpackningar som är lite kantstötta och som annars slängs.

Källa: Ingrid Strid, forskare vid Institutionen för energi och teknik; Lantbrukets teknik och system, Sveriges lantbruksuniversitet.

Matsvinn dokumenterat från ett e-handelsbolag för en stor butikskedja.Foto: Privat
Landsbygdsministern med fler pratar om matsvinn och resursslöseri.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.