Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Så bejakar du modeintresset – och agerar klimatsmart

Karin Sörbring möter Klimatklubbens Johanna Nilsson.
Bokaktuella Johanna Nilsson har av Erikshjälpen utsetts till ”Sveriges secondhand-profil 2019”. Foto: Karin Sörbring
”Fundera över vilka favoritplagg och -modeller du har. När du hittat din stil kan du göra mer medvetna investeringar”, säger Johanna Nilsson. Foto: Karin Sörbring
Johanna Nilsson har i över fem år på heltid jobbat med ”slow fashion”. ”Jag upplever verkligen att jag kan göra skillnad”, säger hon. Foto: Karin Sörbring
Expressens Karin Sörbring intervjuar Klimatklubbens Johanna Nilsson. Foto: Expressen TV / Karin Sörbring

Hon älskade kläder och mode och valde en tid att blunda för hur svåra villkor många inom textilindustrin lever under och vilket klimatavtryck klädinköpen ger.

– Men för sex år sedan gav jag som nyårslöfte att köra med ”slow fashion” och inte bara slentrianköpa billiga tröjor från de stora kedjorna, säger Klimatklubbens Johanna Nilsson, 32, aktuell med boken ”Gör skillnad!”.

Ärligt talat var det lite jobbigt den första tiden att passera en galleria som hade rea och låta bli att handla. 

– Det var en detoxprocess. Men ganska snabbt vande jag mig vid att hitta andra lösningar och numera tycker jag att det är tydligt att mode för många mest verkar handla om konsumtion, säger Johanna Nilsson och beställer in en havre-cappucchino på Caffé Dello Sport vid Hornstull i Stockholm.

Klimatklubbens Johanna Nilsson intervjuas av Expressens Karin Sörbring på Caffé Dello Sport. Foto: Expressen TV / Karin Sörbring

Genom sitt ideella arbete i exempelvis Röda korset under uppväxten i Östersund fick Johanna Nilsson tidigt insikt i hur tufft många textilarbetare har det och fokus på social hållbarhet.

– Ändå hittade jag i flera år bortförklaringar för att kunna fortsätta köpa nyproducerade kläder. Jag skyllde på att det inte gjorde så stor skillnad om just jag avstod och tyckte att jag som inte åt kött åtminstone kunde shoppa kläder.

Svensken slänger 7,5 kilo nya kläder – varje år

Men för sex år sedan stod Johanna Nilsson inte längre ut med att svenskarna varje år köper 14 kilo textilier och att 7,5 kilo av detta inom ett år åker i papperskorgen. 

– Det har helt klart gjort mig mer kreativ att inte längre ha en snabbrunda i de stora kedjorna som genväg till att skapa en viss look. Min klädstil har blivit mer genomtänkt och jag har fått en annan respekt för hantverket. Få tänker på att alla kläder är handsydda av människor, säger hon.

Så skaffar du en klimatsmart garderob

■ Köp mindre nyproducerat.

■ Fundera över vilka favoritplagg och -modeller du har. När du hittat din stil kan du göra mer medvetna investeringar. De miljövänligaste kläderna är de som faktiskt blir använda ofta.

■ Välj secondhand.

■ Byt kläder med kompisar eller ordna en byteshylla på jobbet och/eller i hyresgästföreningen.

■ Hyr.

■ Gör en ”remake”: sy om, klipp av ett par byxor eller en kjol till en ny längd.

Källa: ”Gör skillnad!” av Johanna Nilsson, Maria Soxbo och Emma Sundh.

Bokaktuella Johanna Nilsson har av Erikshjälpen utsetts till ”Sveriges secondhand-profil 2019”. Foto: Karin Sörbring

Just i dag har Johanna Nilsson faktiskt en för hösten ny, grå tröja i ekologisk bomull av märket Blankdays.

– Den kostar 800 kronor och är producerad på ett schyst sätt. Jag gjorde bedömningen att jag kommer att kunna använda den i många kombinationer i flera år. Det kanske låter magstarkt med 800, men om man ser till hela outfiten så har jag en begagnad bomulls-t-shirt och ett par second-viskosbyxor för 150 kronor vardera. Totalt sett blir det alltså inte dyrt ändå.

Hennes bästa tips till den som är modeintresserad och vill ta ansvar för hållbarhet är att försöka hitta favoritplagg, och att landa i den stil man gillar.

– Ur klimatsynpunkt är det bästa materialet det som verkligen används. Vi måste använda våra saker längre. Om du tycker att ylle kliar eller att du blir svettig av polyester är det kanske inte din grej, liksom det kan vara en dålig idé att köpa siden om du inte är bra på att tvätta. 

Ur klimatsynpunkt är det bästa materialet det som verkligen används. Vi måste använda våra saker längre.

Svenskarna är förvisso ganska duktiga på att lämna in kläder man inte använder längre, och föra dem vidare.

– Men av de 3,8 kilo textilier per år som vi lämnar till secondhandbutiker så köps bara 0,8 kilo. Vi måste ändra inställning till begagnat och i första hand byta med andra. Och köpa second hand, säger Johanna Nilsson.

Till 2,5-åriga dottern får Johanna och maken ärva mycket kläder. Familjen lånar av grannar och vänner och lämnar ofta själva vidare.

– Trosor och strumpor har vi köpt nya, men det mesta vår dotter har på sig har våra vänners barn haft tidigare. Man sparar rätt mycket på att slippa köpa vinterstövlar för 800 kronor...

– En annan fördel med att ärva barnkläder är att det inte gör så mycket om det blir fläckar när vår dotter leker. Jag blev mer stressad än jag ville erkänna för mig själv när en ny, vit presenttröja blev helt grå efter en stund i sandlådan.

Johanna Nilsson tvättar ofta för att behöva färre plagg

Ett annat trick för att minska behovet av många plagg är att hennes familj tvättar ofta.

– Min dotter har åtta ärva par tajts, men det är egentligen bara fyra av byxorna som hon använder.

Johanna Nilsson är dock mån om att hellre peppa än komma med för många pekpinnar. Och sedan hon tillsammans med Maria Soxbo och Emma Sundh i oktober i fjol drog i gång Klimatklubben på Facebook och Instagram tycker hon att den tidigare klimatångesten delvis har kunnat kanaliseras i engagemang.

– På en månad var vi 25 000 i Klimatklubben och vi peppar verkligen varandra. Man känner sig mycket mindre ensam när man kämpar ihop – och det finns så mycket man kan göra för att öka hållbarheten, säger Johanna Nilsson.

Johanna Nilsson har i över fem år på heltid jobbat med ”slow fashion”. ”Jag upplever verkligen att jag kan göra skillnad”, säger hon. Foto: Karin Sörbring

Nu i september släpptes trions bok ”Gör skillnad! Från klimatångest till handlingskraft”, där trion intervjuar forskare och själva berättar om hur de förändrat sina vanor och beteenden när det exempelvis gäller mat, resor, ekonomi och synen på arbete. 

Där trycker författarna också på att vi – och inte minst företagen – behöver se på nätshopping på ett annat sätt.

– Det funkar inte att klicka hem en klänning i tre olika storlekar och tänka att man returnerar det man inte vill ha. Fri frakt och låga priser innebär att någon annan i produktionskedjan – ofta en fattig textilarbetare och vi alla genom klimatbelastningen – får ta kostnaden. Men företagen måste också bli bättre på att förklara skillnaden mellan snabb och lite längre leveranstid, vad det innebär för exempelvis koldioxidutsläppen, säger Johanna Nilsson.

https://www.instagram.com/p/B1ghel9CONc/

De tre grundarna av Klimatklubben frågar sig i boken: ”Hallå, var är männen?”.

– Det är symptomatiskt att det brukar vara 90 procent kvinnor som kommer på mina föreläsningar. Alla måste med i klimatkampen! Vi måste jobba med normer som säger att det bara skulle vara kvinnligt kodat att ta ansvar för mjuka värden och framtiden och att exempelvis vårda och vara rädd om. Manligt får inte vara synonymt med att köra en stor fossildriven bil eller äta massor av kött. 

Överlag vill Klimatklubbsgrundarna att fler börjar ifrågasätta konsumtionshetsen. 

– Det är trist att många verkar tycka att löneutvecklingen är ett mått på hur ”lyckad” man är. Jag hoppade av gymnasielärarutbildningen i svenska och kände mig en kort tid rätt misslyckad för det. Men sedan insåg jag att jag har enorm nytta av allt ideellt arbete och alla de kontakter jag knutit där genom åren. Och nu har jag i över fem år på heltid jobbat med ”slow fashion”, där jag verkligen upplever att jag kan göra skillnad. Alla kan verkligen bidra på olika sätt!

Johanna Nilsson från Klimatklubben bloggar om hållbart mode på https://www.slowfashion.nu/. Foto: Karin Sörbring

LÄS MER: Så kan du spara pengar på att butikerna minskar matsvinnet 

LÄS MER: Kvinnor och äldre bäst på att undvika matsvinnet 

Boken ”Gör skillnad! Från klimatångest till handlingskraft” (Norstedts). Foto: Norstedts

För- och nackdelar med olika material 

Ett utdrag ur boken ”Gör skillnad! Från klimatångest till handlingskraft”:

 

BOMULL

Den naturfiber som är vårt absolut vanligaste klädmaterial. Kräver enorma mängder vatten och kemikalier (av jordens jordbruksmark används 2,5 procent till att odla bomull, men hela 25 procent av världens alla insektsmedel används på samma yta). När du måste köpa nytt: köp ekologiskt och allra helst en så sträng certifiering som möjligt, exempelvis GOTS.

VISKOS; TENCEL OCH LYOCELL

Cellulosabaserat material där råvaran är trä, men som kräver mycket kemikalier för att bli ett tyg. För ett kilo viskos behövs 5,5 kilo kemikalier. Tencel och lyocell är snällare viskosvarianter med striktare krav på kemikalier och slutet system. Tyg av bambu sorteras också in här; det är alltså inte ett speciellt miljöschyst material, trots att det ofta marknadsförs så.

YLLE

Djurfiber som kommer från får där ylle är tyget och ull är fibern. I denna kategori sorteras också andra ullvarianter som mohair, alpacka, kashmir, merino och angora in. Håll ett extra öga på hur betesmarken används samt vilka kemikalier (och hur de tas om hand) som nyttjas i själva bearbetningen av ullen. Så kallad superwashbehandling använder ofta stora mängder klor.

LINNE

Linne är tyget och lin är fibern. Lin behöver knappt någon bevattning och klarar sig bra på mark som inte går att använda till matproduktion. Den kan i vissa fall till och med bidra till att rena förorenad mark från till exempel tungmetaller. Detta, i kombination med att det inte behövs konstgödsel eller bekämpningsmedel, gör det till ett miljösmart material. Hampa är också ett material som finns i en del kläder och som har liknande egenskaper som linne.

SIDEN

Kommer från silkeslarven, siden är tyget och silke är fibern. Silkeslarven kokas levande för att få loss silkestråden, och för ett enda kilo siden behövs det tusentals kokonger.

POLYESTER, AKRYL, POLYAMID OCH ELASTAN

Syntetiska material som återfinns i en mängd kläder och som alla är gjorda på olja. Varje gång du tvättar ett plagg tillverkat av syntetiskt material så lossnar mikroplaster, något som reningsverken har svårt att fånga upp. Undvik att köpa nytt och välj second hand i första hand. En gnutta syntetmaterial kan emellertid vara smart ibland; i till exempel strumpor förlänger det tåligheten och livslängden.

LÄDER

Hud från dött djur, och rejält dåligt för såväl miljö som människorna i produktionen eftersom 90 procent av allt läder i världen garvas med hjälp av krom, något som är extremt giftigt. Välj därför naturgarvat, vegetabiliskt garvat och allra helst också miljömärkt när du handlar. Veganläder är ett alternativ, men tänk på att det mesta på marknaden i dag är plastbaserat och därmed gjort på olja.

Källa: Boken ”Gör skillnad! Från klimatångest till handlingskraft” (Norstedts) av Johanna Nilsson, Maria Soxbo och Emma Sundh.

Fakta / Klimatklubbens Johanna Nilsson, 34.

■ Bloggar om hållbart mode på https://www.slowfashion.nu/ 

■ Startade tillsammans med Maria Soxbo och Emma Sundh i oktober i fjol Klimatklubben som inom en månad fick 25 000 följare.

■ Släpper i dagarna boken ”Gör skillnad! Från klimatångest till handlingskraft” (Norstedts). Har tidigare gett ut boken ”Slow fashion - din guide till smart och hållbart mode” (med Jennie Johansson, Ordfront förlag, 2016).

■ Drev tidigare klädbutiken Replik i Stockholm.

■ Bor med sambo och 2,5-årig dotter i Solna och kommer från Östersund.

■ Föreläser, coachar och utför konsultuppdrag inom hållbart mode och entreprenörskap.

■ Sveriges secondhand-profil 2019 (en utmärkelse som delas ut av Erikshjälpen).

LÄS MER: Nya Greenpeacechefen Parul Sharma i stor intervju: ”Frivillighet har inte hjälpt Sverige nå några klimatmål” 

https://www.instagram.com/p/B1yKrDYA43G/