Flera faktorer väger in när det kommer till att tänka klimatsmart om maten. Dels handlar det om livsmedlens produktion och transport. Dels spelar det roll hur vi tillhandahåller maten – om vi äter upp allt eller slänger bort en del.
I genomsnitt står maten som äts och slängs för omkring 25 procent av varje individs klimatpåverkan i Sverige. Av den andelen kommer störst del från konsumtion av animaliska livsmedel.
– Generellt sett ligger animalier högst i klimatpåverkan, men det finns även vegetabilier som påverkar klimatet lite mer. Till exempel är ris mer belastande än spannmål. För animalierna handlar det framför allt om att det går åt mycket foder för att producera köttet, och att idisslarna ger utsläpp av metan, säger Anna Richert, matexpert vid Världsnaturfonden, WWF.
Bättre för klimatet med vegetarisk kost
När forskare ser över matens klimatavtryck används ofta livscykelanalyser. Då beräknas utsläppen av växthusgaser per livsmedel, vilket ger en fingervisning om vilka produkter som är bättre alternativ än andra.
I sådana mätningar lyfts vegetabilier, likt bönor, ärtor och linser, som särskilt klimatvänliga.
– Spannmål är i regel mindre belastande för klimatet medan nötter kan komma upp i samma nivåer som kyckling, för klimatpåverkan. Men det finns gott om forskning som lyfter fram att en vegetarisk kost i sin helhet är mindre påverkande på klimatet, säger Anna Richter.
Enligt experten är det lättare än någonsin att äta klimatsmart. Sortimentet av produkter som ersätter kött ökar och kunskapen om god och mättande vegetarisk mat breddas.
– Om du är van att laga mat med kött, prova någon av de produkter som finns framtagna för att likna kött, såsom vegoburgare, färs eller bitar. Ett tips som även är vackert, är att ha i röda linser de fem sista minuterna när man kokar ris.
Viktigt att tänka på mångfald
Men det går också att tänka snett, även när tanken är god. Att byta ut en bit nötkött eller fläsk mot halloumi eller kyckling för miljöns skull kan ge oönskad effekt.
– Klimatpåverkan är lägre, men det finns andra utmaningar med till exempel antibiotika, djurvälfärd och val av fodermedel till djuren. En liten bit nötkött som bidrar till den svenska biologiska mångfalden kan vara ett bra alternativ även om klimatpåverkan är hög, om man samtidigt tänker på att välja mycket vego och minska köttkonsumtionen.
Här är livsmedlens klimatavtryck
Protein
Nötkött 26 kg CO2e/ kg benfritt kött
Lammkött 21 kg CO2e/ kg benfritt kött
Viltkött 0,5 21 kg CO2e/ kg benfritt kött
Fläskkött 6 kg CO2e/ kg benfritt kött
Fågelkött 3 kg CO2e/ kg benfritt kött
Köttfärs 16 kg CO2e/ 50 procent nöt 50 procent fläsk
Chark 7 kg CO2e/ kg falukorv 40 procent kött
Fisk och skaldjur 3 kg CO2e/ kg skaldjur
Ägg 2 kg CO2e/ kg
Quorn 4 kg CO2e/ kg
Köttsubstitut 3 kg CO2e/ kg
Nötter 1,5 kg CO2e/ kg
Baljväxter 0,7 kg CO2e/ kg
Mejeriprodukter
Mjölk, fil och yoghurt 1 kg CO2e/ kg
Grädde 4 kg CO2e/ kg
Ost 8 kg CO2e/ kg
Smör 8 kg CO2e/ kg
Mejeri övrigt 2 kg CO2e/ kg
Kolhydrater
Ris 2 kg CO2e/ kg torrt ris
Potatis 0,1 kg CO2e/ kg
Pasta 0,8 kg CO2e/ kg torr pasta
Bröd 0,8 kg CO2e/ kg
Mjöl, socker, gryn 0,6 kg CO2e/ kg
Frukt och grönt
Frukt från Norden 0,2 kg CO2e/ kg inklusive skal
Frukt import 0,6 kg CO2e/ kg inklusive skal
Salladsgrönsaker från Norden 1 kg CO2e/ kg inklusive skal
Salladsgrönsaker import 1,4 kg CO2e/ kg inklusive skal
Rotfrukter, lök och kål 0,2 kg CO2e/ kg inklusive skal
Grönt/frukt flyg 11 kg CO2e/ kg inklusive skal
Juice och sylt 3 kg CO2e/ kg koncentrerad juice
Fett, såser och kryddor
Margarin 1,5 kg CO2e/ kg
Olja 1,5 kg CO2e/ kg
Sås, kryddor 1 kg CO2e/ kg
Snacks och dryck
Kaffe, te 3 kg CO2e/ kg torrvara
läsk 0,3 kg CO2e/ kg
Godis 2 kg CO2e/ kg
Chips 2 kg CO2e/ kg
Glass 2 kg CO2e/ kg
Färdigrätter
Rätt med kött 2 kg CO2e/ kg per rätt 320g
Rätt med fisk 1 kg CO2e/ kg per rätt 320g
Rätt med vegetariskt alternativ 0,5 kg CO2e/ kg per rätt 320g
Källa: Sveriges lantbruksuniversits Mat-klimat-lista från 2014.